Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt.I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används.Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare.

<p>Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt.</p><p>I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används.</p><p>Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare.</p> / <p>Research at universities is today often conducted as projects. This is especially true in the engineering, natural science, medicine, and social science disciplines. Research projects are typically carried out by different categories of employers, such as professors, associate professors, assistant professors, and PhD students. These projects are typically managed by the person that applied for the project money, or the person that is the most experienced researcher at the department, which is often a professor or associate professor. From such leading persons, miracles are expected. Except acting as project managers, they are also engaged in many other parallel activities, e.g., supervision of PhD students, undergraduate and graduate education, conference organization and administration, project application writing, and representing the department internally as well as externally.</p><p>In this report, a survey of project management competence within research projects at Karlstad University is presented. Empirical data have been gathered through two questionnaires and six complementary interviews. Professors and associate professors as well as PhD students have participated in the study. The survey shows that the active project managers have learned to lead projects based on experience and very few project managers have a formal leadership education. This implies that long stablished project management methods and tools are seldom used.</p><p>Based on the outcome from the survey and our own observations, four concrete activities to improve project management skills are proposed in the report. The first activity is to provide a suitable and well-balanced course in project management methods that is offered to both active and future project managers. The second activity is to establish experience networks among active project mangers at Karlstad University. The third activity is to create a mentor program for new project managers. The fourth activity is to establish a group of experienced project managers that can assist in and give support to ongoing and planned projects.</p>

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt. I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används. Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare. / Research at universities is today often conducted as projects. This is especially true in the engineering, natural science, medicine, and social science disciplines. Research projects are typically carried out by different categories of employers, such as professors, associate professors, assistant professors, and PhD students. These projects are typically managed by the person that applied for the project money, or the person that is the most experienced researcher at the department, which is often a professor or associate professor. From such leading persons, miracles are expected. Except acting as project managers, they are also engaged in many other parallel activities, e.g., supervision of PhD students, undergraduate and graduate education, conference organization and administration, project application writing, and representing the department internally as well as externally. In this report, a survey of project management competence within research projects at Karlstad University is presented. Empirical data have been gathered through two questionnaires and six complementary interviews. Professors and associate professors as well as PhD students have participated in the study. The survey shows that the active project managers have learned to lead projects based on experience and very few project managers have a formal leadership education. This implies that long stablished project management methods and tools are seldom used. Based on the outcome from the survey and our own observations, four concrete activities to improve project management skills are proposed in the report. The first activity is to provide a suitable and well-balanced course in project management methods that is offered to both active and future project managers. The second activity is to establish experience networks among active project mangers at Karlstad University. The third activity is to create a mentor program for new project managers. The fourth activity is to establish a group of experienced project managers that can assist in and give support to ongoing and planned projects.

I takt med den ökande projektifieringen av forskningsarbetet möter forskarna nya krav till ledarskapskompetens. Trots detta har forskningsprojekt länge förbisetts som en arena för forskning på projekt. Också inom studier av ledarskap i forskningsinstitutioner har man ofta valt att fokusera på ledarskap på högre nivåer. Detta trots att en väsentlig del av det forskningsnära ledarskapet i akademiska institutioner utövas i forskningsprojekten. Genom att belysa hur ledare av forskningsprojekt i akademiska miljöer uppfattar sin roll som ledareönskar det här arbetet att bidra till en hittills lite empiriskt undersökt del av projektverksamheten. Det här görs genom en studie av norska center för framstående forskning. Tio ledare av norska center för framstående forskning semistrukturerade intervjuades för studien. Intervjuerna har analyserats tematiskt med fokus på att belysa projektledarnas uppfattning av sin roll.  Resultaten från studien visar på en dualitet mellan hur forskarna uppfattar sin roll som forskare och som ledare. Forskningsprojektets kontext är viktig för hur projektledarna upplever sin roll. Ledarna beskriver en formell och en informell ledarroll, som är delvis överlappande. I dessa ingår att hitta en balans mellan autonomi och kontroll, som samtidigt möter de krav som finansiären har och bidrar till att projektet uppnår de mål som man har satt i projektplanen. / The projectification of research brings with it new demands for research leadership skills. Despite this, there have been few studies of research projects as an arena for project research. This work contributes to a part of the project literature, which so far has only to some extent been empirically investigated.  This work studies the project leaders perception of his or her role as a leader of a research project. The focus for the study is leaders of of Norwegian centers of excellence. Ten leaders of ten different Norwegian centers of excellence were interviewed for this study. The interviews have been analyzed thematically, with a focus on highlighting project leaders' perception of their role. The study shows that the context of the research project is important for understanding the project leader’s role. The results from the study show that there is a duality in the leaders’ perception of their role as a researcher and as a leader. The leaders describe a situation where they strive to find a balance between autonomy and control, which also helps to achieve the goals defined in the project plan.

Dagens forskningsprojekt kräver minst lika mycket metodik och styrning som andra projekt, men studier av hur man driver och leder forskningsprojekt är fortfarande väldigt få. Syftet med den här uppsatsen har varit att utforska forskningsprojektet som arketyp och genom tio kvalitativa intervjuer få insikt om hur individer upplever att arbeta med forskningsprojekt.  Den här studien kommer visa på en del av den problematik som finns inom den akademiska naturvetenskapliga forskningen. En av den är att individens framgång dominerar över gruppens, vilket gör det svårt att samarbeta och bidrar till konkurrens mellan kollegor.  En del av den här studien berör psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Forskare tenderar till att arbeta oändliga timmar och har generellt svårt att sätta upp gränser för att ta vara på fritid och familj, något som kan leda till utbrändhet. Den osäkra miljön, konkurrensen och ambitionerna som finns kan leda till att destruktiva ledarskap får fotfäste. Alla de faktorer i kombination med att forskaren nästan uteslutande drivs av inre motivation, eftersom den yttre återkopplingen sällan finns, drabbas många av en känsla av otillräcklighet och bristande självförtroende. / Today's research projects require at least as much methodology and management as other projects, but studies on how to run and manage research projects are still very few. The purpose of this study has been to explore the research project as an archetype and through ten qualitative interviews gain insight into how individuals experience working with research projects.  This study will highlight some of the problems that exist in academic scientific research. One of them is that the success of the individual dominates over that of the group, making it difficult to collaborate and contributing to competition between colleagues.  Part of this study concerns the psychosocial work environment and leadership. Researchers tend to work endless hours and generally find it difficult to set boundaries to allow for leisure and family time, which can lead to burnout. The precarious environment, competition and ambitions that exist can lead to destructive leadership taking root. All of these factors, combined with the fact that the researcher is driven almost exclusively by internal motivation with little external feedback, leave many suffering from a sense of inadequacy and lack of self-confidence.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.