Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap. Vi har även kommit fram till att de flesta eleverna uppfattar att de sällan eller aldrig har undervisning utanför deras klassrum i närmiljön.

Människans påverkan på naturen har skapat stora problem som hotar allt liv på jorden. Den häruppsatsen tar avstamp i naturvårdsmetoden rewilding som i grunden går ut på att återskapanågonting som en gång har varit. Vi vill med den här uppsatsen uppmärksamma människansplats i naturen och på så sätt ge rewilding en bredare definition. En intervju med projektledarenför naturvårdsprojektet LIFE - Bridging the Gap (BTG) har genomförts samt en medieanalys påprojektets informationsfilmer. Det insamlade materialet har sammanställts för att sedan utföraen diskursanalys av hur naturvärden framställs i projektet och hur samband mellan natur ochkultur kan synliggöras. Resultatet visar på att rewilding framställs som frånkopplat människan,men definitionen enligt tidigare forskning går ändå att applicera på projektet. Eklandskapetframställs med kulturella värden. Vi fann att återskapande av natur även innebär återskapandeav kultur. Vilket lett fram till slutsatsen att rewilding också innebär återskapande av kultur. / Man's impact on nature has created major problems that threaten our own existence as well asall life on earth. This thesis is based on the nature conservation method rewilding, which isabout recreating something that once was. With this essay, we want to draw attention to man'splace in nature and thus give rewilding a broader definition. An interview with the projectmanager for the nature restoration project LIFE - Bridging the Gap has been carried out and amedia analysis of the project's information films. The collected material has been compiled tothen perform a discourse analysis of how natural values are presented in the project. Theidentified discourses are put in a cultural theoretical perspective. The results show thatrewilding is presented as something disconnected from humans, but the definition according toprevious research can still be applied to the project. The oak landscape acquires cultural andhuman values. We found that the re-creation of nature also means the re-creation of culture.Which led to the conclusion that rewilding also means re-creating culture.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.