Spelling suggestions: "subject:"kvartersstad"" "subject:"kvarterstad""
1 |
Att gestalta urbanitet : Diskursen om urbanitet i tidsskrift Arkitektur 1989-1994Marcus, Sundström January 2014 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ”upplösta staden”. Traditionella stadsplaneringsideal gjordes till lösningen på denna problemformulering, där kvartersstaden framstod som ett självklart medel för att nå målet om en urban stad. Föreställningen om den historiska innerstaden som organisk eller naturligt framvuxen är ytterligare en viktig komponent för diskursen. Effekten av denna föreställning var bland annat att det framstod som givet hur staden borde utformas, samt vad som sågs som det urbanas förutsättningar.
|
2 |
I slutet av korsningen - Stadsomvandling Danvikstull / End of the Crossing - Urban transformation in DanvikstullLowden, Linnea January 2020 (has links)
Ett vanligt sätt att utveckla städer på är genom att bygga slutna eller halvöppna kvarter. Fördelen är att det ger en hög täthet och aktiva gator, eftersom alla ”baksidor” vänds mot innergården. Utvecklare lyfter ofta fram stenstadens innerstadsområden som förebild och adderar ibland dess varierade arkitektur som en kvalitet som bör tas efter. Frågan är om det inte finns andra mervärden i den här hundraåriga kvarterstypologin och om den inte rymmer kvaliteter som den tusenåriga gårdstypologin har, där utrymmet bakom husens framsida utgör en halvprivat kärna, snarare än en tomhet. Projektet tar sin plats i ett område som går att betrakta som slutet av stenstaden, och i korsningen av varierade kvarter från olika epoker. Förslaget innehåller tre nya bostadskvarter och ett galleri, utformade efter gårdens nyttjandegrad och platsens historiska bebyggelse. / A common way of developing cities today is through building closed or half-open blocks. The advantage is that it gives way to a high density and active streets, since all the backs turns to the courtyard. Developers often mention the historic city center as a role model, and sometimes add its varied architecture as a quality that should be noticed. The question is wether or not there are other values in this century old typology and, if there are qualities as found in the millennial courtyard typology, where the space behind the front sides become a half private core, rather than an emptiness. The project is situated in an area which can be considered as the end of a city's historic center, as well as i the crossing of block variations from different eras. The proposal consists of three new residential blocks and one gallery, designed after the courtyard's utilization and the historical buildings on the site.
|
3 |
Hansastaden på slätten : En diskursanalys av några texters framställning av bostadsområdet JakriborgCarlstein, Annika January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.</p><p>Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt. Detta framkommer både ur bröderna Berggren, som är Jakriborgs skapares, positionering till 1960-70 tals projekt men också genom att skribenter lyfter fram nya värden såsom individualism och tillbakagången till gamla traditioner.</p><p>Det finns en diskursiv kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ej.</p>
|
4 |
Hansastaden på slätten : En diskursanalys av några texters framställning av bostadsområdet JakriborgCarlstein, Annika January 2007 (has links)
Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på. Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt. Detta framkommer både ur bröderna Berggren, som är Jakriborgs skapares, positionering till 1960-70 tals projekt men också genom att skribenter lyfter fram nya värden såsom individualism och tillbakagången till gamla traditioner. Det finns en diskursiv kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ej.
|
5 |
Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal / Public spaces : significance and ideals of different erasEklöf, Nadine, Börjesson, Josefine January 2007 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. / The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.
|
6 |
Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal / Public spaces : significance and ideals of different erasEklöf, Nadine, Börjesson, Josefine January 2007 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering</p><p>vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden</p><p>och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de</p><p>flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle</p><p>kunna se ut.</p><p>De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad</p><p>och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer</p><p>måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och</p><p>lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det</p><p>storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar</p><p>finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor</p><p>betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar</p><p>känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en</p><p>uppskattad stadsmiljö.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar</p><p>en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan</p><p>kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna</p><p>byggas städer som de flesta människor trivs i.</p> / <p>The main purpose with this diploma work is to examine</p><p>cityplanning at three different time periods. By comparing public</p><p>spaces and pick the most positive elements that we think appeals</p><p>to most people, our conclusion would end up in with thoughts of</p><p>an ideal city and how it would look like.</p><p>The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),</p><p>the modernistic city and building of today. Too build the cities of</p><p>the future we have to look back and learn from our mistakes and</p><p>take care of the functioning elements. From the strict “blockcity”</p><p>via the modernistic large-scaled society to the condensing of the</p><p>present city, there are clear similarities as well as differences.</p><p>The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People</p><p>appreciate the sense of closeness to nature and green public</p><p>spaces contribute to an appreciated urban environment.</p><p>There are certain components that in our opinion creates an</p><p>attractive city. A good teamwork between the city’s planning</p><p>board, property developers and the citizens is crucial to building</p><p>cities that most people like.</p>
|
7 |
Studier i torn : - En inventering, sju omvandlingar. / A study of towers : - An inventory, seven transformations.Huang, Lily, Farías, Elisabeth, Laster, Joseph January 2013 (has links)
Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.
|
8 |
Kvartersstaden – ett hållbart förtätningsideal? : Designguide för hållbar kvartersstrukturDackenberg, Anton January 2023 (has links)
Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.
|
Page generated in 0.0515 seconds