Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. / The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering</p><p>vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden</p><p>och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de</p><p>flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle</p><p>kunna se ut.</p><p>De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad</p><p>och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer</p><p>måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och</p><p>lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det</p><p>storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar</p><p>finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor</p><p>betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar</p><p>känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en</p><p>uppskattad stadsmiljö.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar</p><p>en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan</p><p>kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna</p><p>byggas städer som de flesta människor trivs i.</p> / <p>The main purpose with this diploma work is to examine</p><p>cityplanning at three different time periods. By comparing public</p><p>spaces and pick the most positive elements that we think appeals</p><p>to most people, our conclusion would end up in with thoughts of</p><p>an ideal city and how it would look like.</p><p>The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),</p><p>the modernistic city and building of today. Too build the cities of</p><p>the future we have to look back and learn from our mistakes and</p><p>take care of the functioning elements. From the strict “blockcity”</p><p>via the modernistic large-scaled society to the condensing of the</p><p>present city, there are clear similarities as well as differences.</p><p>The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People</p><p>appreciate the sense of closeness to nature and green public</p><p>spaces contribute to an appreciated urban environment.</p><p>There are certain components that in our opinion creates an</p><p>attractive city. A good teamwork between the city’s planning</p><p>board, property developers and the citizens is crucial to building</p><p>cities that most people like.</p>

Syftet med detta examensarbete är att jämföra de två byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om någon av metoderna är fördelaktigare än det andra, samt varför man allt mer använder sig av prefabricerat. Jämförelsen behandlar främst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver. Att bygga och montera så mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar då materialet inte utsätts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare då byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika färdiga delar. Materiallager på bygget försvinner då delarna levereras när de ska monteras. Levereras elementen i tid minskas också byggtiden, vilket i sig innebär lägre kostnader. / The main purpose with this diplomawork is to compare the two production methods, premanufacturing and on-site construction. We want to investigate if one of the methods is more advantageous than the other and why premanufactured elements are used more often. The comparisons mostly consider aspects of building time, economy and quality. We gathered the material we needed through a literature study and by interviewing active persons in the building industry. Building as much as possible in a production hall increases the quality since it’s not being exposed to moisture and cold before assembly. The house is built much faster when the building site becomes a montage place with different finished elements. There is no material storage at the building site since the elements are delivered when it’s time to assemble the specific element. If the elements are delivered when needed, building time will decrease which means reduced costs for the whole project.

<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra de två byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om någon av metoderna är fördelaktigare än det andra, samt varför man allt mer använder sig av prefabricerat. Jämförelsen behandlar främst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.</p><p>Att bygga och montera så mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar då materialet inte utsätts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare då byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika färdiga delar. Materiallager på bygget försvinner då delarna levereras när de ska monteras.</p><p>Levereras elementen i tid minskas också byggtiden, vilket i sig innebär lägre kostnader.</p> / <p>The main purpose with this diplomawork is to compare the two production methods,</p><p>premanufacturing and on-site construction. We want to investigate if one of the methods is more advantageous than the other and why premanufactured elements are used more often. The comparisons mostly consider aspects of building time, economy and quality. We gathered the material we needed through a literature study and by interviewing active persons in the building industry.</p><p>Building as much as possible in a production hall increases the quality since it’s not being exposed to moisture and cold before assembly. The house is built much faster when the building site becomes a montage place with different finished elements. There is no material storage at the building site since the elements are delivered when it’s time to assemble the specific element. If the elements are delivered when needed, building time will decrease which means reduced costs for the whole project.</p>