Det finns ett växande intresse för lokalodlad frukt i Sverige och det blir vanligare att plantera fruktträd i sina trädgårdar. Samtidigt sker den mesta fruktodlingen i södra Sverige. I norr är odlingssäsongen kortare vilket gör att frukten kan ha svårt att hinna mogna och det finns risk för frostskador på träd och knoppar. Tillsammans med ett bristfälligt utbud av härdiga sorter har det gjort att odling av fruktträd ur Prunussläktet som körsbär och plommon är ovanlig i Norrland. Mycket kan dock göras för att träden ska trivas genom att förbättra klimatet närmast trädet; det som kallas mikroklimat. För detta behövs kunskap om övergripande klimatfaktorer och om de ståndortskrav som Prunus har. Syftet med denna uppsats är att undersöka de faktorerna tillsammans med vilka mikroklimatförbättringar som lämpar sig för Prunus. Fokus ligger på Umeå i Västerbotten, växtzon V. Metoden som använts är litteraturstudie i kombination med intervjuer.  Resultatet visar att klimatet i Umeå enligt prognoser förväntas bli varmare med ökad nederbörd och längre växtsäsong. Förändringar av klimatet kan ha en stor inverkan på behoven av att modifiera mikroklimatet. De ståndortsfaktorer som är de mest betydande för fruktbärande Prunus är god tillgång till värme och solstrålning samt en jord som både är fuktighetshållande och väldränerad. Under våren kan knoppar och ved lätt skadas av nattfrost liksom under höst och vinter om träden inte hunnit invintra ordentligt. Mikroklimatförbättringar som kan göras är att se till att jorden är varm genom att använda en sandjord som värms upp snabbt på våren. De ger även träden bättre förutsättningar att avmogna på hösten genom att de generellt är bättre dränerade än lerjordar. För att öka mullhalt och fuktighetshållande förmåga kan organiskt material tillföras. Att höja upp odlingsbädden gör att jorden blir varmare och dräneringen fungerar bättre. Eftersom större stenar fungerar som värmemagasin kan närhet till dessa ge en varmare och jämnare temperatur för trädens rötter. Det är även gynnsamt för Prunus om odlingen placeras i en södervänd sluttning för maximal solinstrålning. En viktig faktor för att öka temperaturen är att skydda träden från vindutsatthet genom växtlighet eller byggda skydd. Spaljéring av Prunus kan skydda mot frostskador samtidigt som det kan bidra till för tidig knoppsprickning och därmed extra känslighet mot frost. Det finns ett flertal sorter av fruktträd ur Prunussläktet som är lämpade att odla i Umeå med omnejd. I slutet av arbetet finns dessa sorter listade.

Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer. Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

The atmospheric spatial variability over Isfjorden, Svalbard, was investigated through statistical data analysis. The data used in the thesis was measured by mobile weather stations installed on three ships crossing the fjord, and two stationary weather stations close to the shoreline, during the autumn of 2021 and spring to autumn 2022. The spatial distributions of temperature, specific humidity, and wind speed were filtered into categories of season, ambient wind direction, and ambient wind speed, before they were studied. Gradients in temperature and humidity are re-occurring patterns along the Isfjorden axis during various seasons and wind directions. The temperature gradient was found to be partly generated by local drainage winds and further to be connected to the difference between air and sea surface temperature. The humidity gradient was consistent across all seasons and predominantly controlled by advection and differences in available water from surrounding land surfaces. A peak in wind speed around the mouth of Sassenfjorden indicated forced channeling effects, as the pattern dominated when the ambient wind aligned with the axis of the fjord. The results indicate local processes that can be expected from previous research.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte.  Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten. Odlarna efterlyste mer information om växternas krav på sin odlingsplats och hur man skapar ett mikroklimat för just den växten i samband med zonangivelsen för växten.  En växtlista med växter som anges med en lägre zonangivelse än den zon den odlas i har skapats utifrån odlarnas egna erfarenheter. Med hjälp av litteraturstudien och odlarnas åsikter har jag skapat ett förlag på hur en komplettering av zonkartan skulle kunna se ut för att förbättra både kunskapen om det lokala klimatet och utöka växtvalen för odling i Norrland. / The hardiness of a plant is often strongly associated with the recommendations on the climate zone map. However, it is not only the climate zone recommendation that determines whether a plant is cold hardy enough to survive and thrive at a certain location.  By sending a questionnaire to local growers in northernmost Sweden I wanted to investigate how the climate zone map is used and how well it works in the northern part of Sweden. Most growers were positive to the recommendations in the map. However, they pointed out that the climate zone map does not take into account the genetic heritage, the local microclimate and the requirements of the location on which the plant is supposed to grow, which are all very important. Growers mentioned that more information about how to create a good micro climate for a certain plant in a certain zone would be very useful. From the questionnaire I have put together a list of plants that growers in northern Sweden have grown outside the recommendation from the climate zone map. And by using information from the growers together with information from my literature study I have created a suggestion on an updated climate zone map to see if it is possible to raise knowledge and increase plant selection in northernmost Sweden.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov.  I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad. Byggnaden har antagits ha kontorsverksamhet och vara placerad i Stockholm. Glasbyggnaden har ingen mekanisk ventilation och ingen tillförsel av värme eller kyla görs. Vid övertemperaturer i mikroklimatet öppnas vädringsluckor. Resultatet visade att för en byggnad av nybyggnadsstandard kan 30 % av värmebehovet reduceras, något som ledde till en minskning med 10,6 % av driftenergin och en minskning med 6,0 % av den totala energianvändningen för byggnaden. På en mindre isolerad byggnad blev effekten större, värmebehovet minskade 41,1 %, driftenergin minskade med 30,8 % och den totala energianvändningen minskade med 22,9 %. Då fönstren i innerbyggnaden har låga g-värden ökade kylbehovet när mikroklimatet lades till, men för en byggnad med mindre isolering och med fönster med högre g-värde minskade även kylbehovet när mikroklimatet lades till. Mikroklimatet gör att medeltemperaturen per månad ökar utanför innerbyggnadens klimatskal. Ökningen hos temperaturen blir större ju fler soltimmar månaden har. Månader med i princip ingen sol alls har mikroklimatet endast marginellt högre temperatur. Under ett dygn varierar temperaturerna betydligt mer med mikroklimatet. Nattetid eller vid andra tillfällen då solen inte är framme är temperaturen endast någon grad över utomhustemperaturen, men då solen är framme kan skillnaderna bli 10 °C ‑ 15 °C mellan mikroklimatets temperatur och utomhustemperaturen. Temperaturstyrning med olika gränsvärden under sommaren jämfört med övriga året möjliggör bättre utnyttjande av mikroklimatets möjligheter att spara energi. / The idea of profiting from a greenhouse to create a local microclimate around a building is not new, in 1976 such a house was built in Saltsjöbaden outside of Stockholm. The house was built inside a greenhouse, and there are also other examples from both Sweden and abroad. However, this is not a widely spread building solution, and there are only a few buildings that are built in Sweden according to this principle. The idea is that a glass building that encloses an internal building will provide warmer temperatures around the house and as a result the building's heating demand could be reduced.  In this thesis a building enclosed in a glass building was simulated in the simulation program IDA ICE 4.21. The model should prove principle and is thus not based on an existing building. The building has been assumed to be an office building that is based in Stockholm. The glass building has no mechanical ventilation, and no supply of heating or cooling. Airing hatches are opened when the temperatures in the microclimate reaches temperatures above the comfort level. The results showed that for a building of new built standard, 30 % of the heating demand is reduced, which led to a decrease of 10.6 % of facility energy and a decrease of 6.0 % of the total energy use for the building. On a less insulated building the effect was greater, the heating demand decreased 41.1 %, facility energy decreased by 30.8 % and the total energy use was reduced by 22.9 %. When the windows in the enclosed building have low g-values, as in the case for the building of new built standard, the cooling demand increased with the usage of a microclimate. With the case of windows having a higher g-value, like the less insulated building, even the cooling demand decreased as the microclimate was added. A microclimate makes the average temperature per month increase outside the internal building envelope. The increase is larger when the number of hours with sun is higher. During months with virtually no sun at all, the microclimate has only marginally higher temperature than the outside temperature. During a day the temperatures vary much more inside the microclimate, than outside. At night or at other times when there is no sunshine, the temperature is only a few degrees above the outside temperature, but when the sun is out, the differences may be 10 °C – 15 °C between the temperature in the microclimate and the outdoor temperature. The use of various set points for the temperature controlled airing hatches during the summer compared to the rest of the year allows for better utilization of the microclimates potential for saving energy.

Churches are old historical buildings often built of stone that carry a heritagethat is important to preserve for the future. It’s common that churches haveproblems with high relative humidity which also causes mold growth. Moldspores are found naturally in the air but require good conditions, such as highhumidity, materials to adhere to and a favorable temperature, to start growing.Attempts have been made to reduce the humidity in churches with varioushumidity-limiting methods. The purpose of this study is to investigate whetherclimate control methods can prevent the growth of church mold and control therelative humidity so that the results can provide guidelines for other churcheswith the same problems. Nine churches in north Gotland's pastorate have been used in the study. In threeof these, textile cabinets were installed in the sacristy for three different climatecontrol methods: humidity-controlled dehumidification, mechanical exhaustventilation and humidity-controlled heating element. These were measured overan eight-month period with a data logger that measured the relative humidityand temperature once every half an hour. Measurements were also taken fromthe respective sacristy. For the other six churches, measurements were taken bythe organ during a 12-month period with the same data logger. Then a moisturecontrolled dehumidifier was installed in only three of the churches in the middleof the church room. The relative humidity and temperature were measured onceagain in all six churches for the next eight months. The results from this study show that in the three churches where moisturecontrolled dehumidification was installed, the measured values were slightlybetter for both relative humidity and the risk of developing mold. In the textilecabinets, on the other hand, the values for both relative humidity and the riskof mold were slightly higher than in those for the respective sacristy. However,the values were somewhat more stable which is a good thing. The need to regulate the climate of churches will not decrease. Finding costeffective solutions for controlling the indoor climate is therefore important forpreserving their cultural-historical heritage.

Folkungabygdens pastorat innefattar 32 kyrkor på den östgötska slätten, var av många är landsortskyrkor. Kyrkorna på landsbygden används allt mindre och mindre men trots den minskade användningen kämpar pastoratet med hög energiförbrukning i många av sina fastigheter. Kyrkobyggnaderna kräver fastighetsspecifik energi- och klimatanpassning, något som är tidskrävande och pastoratsorganisationen har svårt att hinna med. Arbetets syfte är att skapa en ökad kunskap och förståelse för existerande energieffektiviserande metoder för specifika kyrkobyggnader samt för kyrkobyggnader i allmänhet. Arbetet fokuserar på två specifika referensobjekt, Svanshals kyrka och Herrberga kyrka. Målet är att framställa två kyrkospecifika handlingsplaner och en generell handlingsplan. Handlingsplanerna ger förslag för metoder som kan minimera energiförbrukningen och säkerställa en god innemiljö i fastigheterna Resultatet av arbetet påvisade vikten av en fastighetsspecifik utredning av energieffektiviseringen, där förutsättningarna för varje enskilt objekt behöver beaktas. Det konstaterades att det finns bristande kommunikation mellan de tekniska installationerna och styrsystemet som bidrar till en förhöjd energiförbrukning i fastigheter med till exempel en installerad avfuktarenhet. Studien påvisar vikten i en kontinuerlig besiktning av kyrkofastigheterna. Vidare resultat visade att åtgärder för att öka luftomsättningen i kyrkorummen kan minimera energiförbrukningen och bidra till en förbättrad innemiljö. Specifika förslag på energi- och klimatanpassade handlingsplaner för Svanshals- och Herrberga kyrka togs fram samt handlingsplaner för en generell hantering av Folkungabygdens kyrkofastigheter. Slutligen kunde det konstateras att ett ökat aktivt arbete med energi- och innemiljöanpassning både kan bevara kyrkorna till nästkommande generationer samtidigt som kyrkornas energianvändning minskar. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Den befolkningstillväxt som sker idag skapar utmaningar för det befintliga bostadsbeståndet och vår bostadsförsörjning. För att klara tillväxten bygger vi våra städer tätare och högre vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Ett sätt att effektivisera redan exploaterad mark kan vara att genom vertikal förtätning skapa fler bostäder på befintlig bebyggelse. Syftet med detta examensarbete är att belysa hur våningspåbyggnad i en urban miljö kan gestaltas och vilken påverkan den kan ha på mikroklimatet. För att undersöka huruvida det är lämpligt att förtäta ett utvalt objekt genomfördes en lämplighetsanalys baserat på ett tidigare examensarbete av Larsheim (2007), vilken behandlar inventering av fastighetsbestånd för vertikal förtätning. Denna metod har bearbetats i samråd med planarkitekt på Luleå kommun innan den tillämpades på det utvalda förtätningsobjektet vilket renderade i att byggnaden kunde anses lämplig att förtäta på. För att beskriva byggnaden och dess närområdes arkitektoniska karaktär utfördes en analys enligt Thiis-Evensen (1994) metod. Med hjälp av Pena och Parshalls (2001) metod ”Problem seeking” syntetiserades den arkitektoniska karaktärsanalysen tillsammans med förtätningsteori och teori om mikroklimat. Syntesen gav ett förslag till gestaltningsprogram för hur våningspåbyggnaden skulle kunna gestaltas. Examensarbetet resulterade i ett gestaltningsförslag se del 6. Gestaltningsförslaget. Påbyggnaden består av 45 lägenheter som är placerad ovanpå ett befintligt parkeringshus i Luleå, bostäderna är fördelade på tre plan vilka vilar på en förlängd pelarstomme. Påbyggnaden öppnar upp för nya möjligheter till ett attraktivt boende i innerstaden och har dessutom kvalitativa grönytor för lek och socialt umgänge samt odlingsbara ytor i ett växthus. I syfte att positivt kunna påverka de förändringar som kan ske då stadens tak bebyggs har mikroklimatsanalyser utförts utifrån faktorerna sol, vind, luftkvalitet, ljud, snö samt fenomenet ”Urban heat islands”. Analyserna som utförts har påverkat val av form och material för det i del 6. presenterade gestaltningsförslaget. Det presenterade gestaltningsförslaget bör i ytterligare steg undersökas av annan part då detta inte kunnat utföras under examensarbetets gång. Den lämplighetsanalys som testats i detta examensarbete bör valideras och utformas i närmre samarbete med intressenter och kommun för att säkerställa att rätt kriterier och tillvägagångssätt används då lämplighet för påbyggnad ska bestämmas. / The current ongoing population growth creates challenges for the existing housing stock and our housing supply. To handle this population growth, our cities are being constructed higher and more densely, which creates new opportunities and challenges. One way to make use of the already exploited land could be by using the principle of vertical densification to raise the existing building height and thereby being able to create new housing opportunities. The purpose of this master thesis is to illustrate how a rooftop extension could be configured into an urban environment and what impacts this configuration might have on the microclimate for the subjected area. To study the eligibility for a densification on the selected object, a method of eligibility analysis was carried out. The method used is based on a previous degree project by Larsheim (2007), which deals with stocktaking and assessing property stocks for vertical densification. The redesigned method was before being used on the selected object for densification drafted in consultation with planning architect at Luleå municipality. The final usage of the method resulted in the building being considered suitable for densification. A site analysis was conducted with regards to the existing building and its vicinity with a method written by Thiis-Evensen (1994). The method is focused on describing the architectural nature of the site. This analysis, together with the selected theory of densification and microclimate, was synthesized using Pena and Parshall's (2001) method "Problem seeking", which rendered a suggestion of a program for how the building could be configured. This master thesis resulted in a design proposal for a rooftop extension, see part 6. Gestaltningsförslaget. The extension is located on top of an existing multistory car park building in the centre of Luleå. The rooftop extension contains 45 apartments and consists of three elevated planes that resides on an extended pillar construction. A large green open area on the inner courtyard unlocks new opportunities for an attractive accommodation in the inner city. It also give the residents a room for social play and interaction as well as the opportunity to use cultivable surfaces in a new greenhouse. A microclimate analysis was carried out based on solar, wind, air quality, sound, snow, and the phenomenon of Urban heat islands in order to positively change the impact that might occur when the city’s rooftops are being extended. The analysis carried out influenced the selection of form and material in the design stage for the design proposal presented in part 6. The design proposal presented should be further investigated by another party. The eligibility analysis conducted in this master thesis should be validated and designed in close collaboration with stakeholders and municipalities to ensure that the correct criteria and approaches are being used when the eligibility of the rooftop extension is to be determined.

Urbana parker är en central del i människors välbefinnande. De är platser för rekreation, aktiviteter och sociala utbyten. Forskning visar att undervinterhalvåret minskar användandet av parker i tempererade klimat vilket kan medföra negativa hälsoeffekter för människor. Att parker står obrukade delar av året är negativt både utifrån ett socialt- och resursperspektiv. Syftet med följande arbete är att undersöka hur kvartersparker kan anpassas för att öka användningen året runt. Målet är sedan att presentera en visualisering av förbättringsförslaget för Stenebergsparken i Gävle. En variation av metoder användes för att genomföra arbetet, där samtliga grundar sig i tidigare vetenskapliga publikationer. Platsanalys, webbenkät, intervjuer och en solstudie är de metoder som användes för att besvara studiens frågeställningar. Utifrån resultaten av dessa gestaltades ett förbättringsförslag somvisualiserades med renderingar och en video. Under arbetets gång framkom tre koncept som anpassning av parker i tempererade klimat bör utgå ifrån vid förändring, mikroklimat, aktivitet och utformning. Mikroklimat innebär att skapa behagliga klimat som erbjuder vistelse i olika typer av önskade väderförhållanden. Exempelvis möjligheten till sol- och skuggytor samt skydd mot nederbörd och vind. Utifrån aktivitet behöver parker erbjuda en variation av sysselsättningar för att kunna tillgodose flera behov. Denna aktivering innebär att en större mängd människor lockas till platsen. Utformning handlar om att tillgängliggöra ytor samt placera aktiviteter utifrån olika mikroklimat i parker. För att validera förbättringsförslaget presenterades det till två objektiva sakkunniga inom arkitektur och landskapsarkitektur. Följande studie visar på att vid utformning av kvartersparker i tempererade klimat behöver de tre koncepten mikroklimat, aktivitet och utformning tas i beaktning. Omplanerare, kommuner och politiker ser till dessa tre koncept ger de människor förutsättningar för att bruka parker under hela året i större utsträckning. / Urban parks are important components of people’s well-being and everyday life. These parks are a place for recreation, activities and social encounters.Previous research show that during the colder seasons the use of parks in temperate climates decreases, which in turn can have a negative outcome on people’s general health. The fact that urban parks are unused for a considerable part of the year is negative from both a social- and resource perspective. Therefore, the aim of this study is to investigate how neighborhood parks in temperate climates can be adapted to increase use all year round. Following the objective to present a visualization of the presented proposal for the case study of Stenebergsparken in Gävle. A combination of different methods was used and all methods were based on previous research. Site analysis, web survey, interviews and a solar study are the selected methods used to help answer the study's research questions. Throughout the process three concepts regarding adjustments of parks in temperate climates emerged, these were microclimate, activity and design. These concepts are essential to be taken in consideration during the planning process to create lively parks year around. Microclimates means to create pleasant environmentsthat enables visits in different types of desired weather conditions. This can be achieved through creating places that provide both sun and shade or creation of protection against precipitation. For activity parks need to offer a variety ofactivities to satisfy multiple interests. In turn, this attracts a greater number of visitors to the place. The design of a park involves the availability of the park and placement of activity surfaces regarding microclimate aspects. To validate the proposed improvements renderings together with a checklist was presented to two unbiased experts in architecture and landscape architecture.The produced proposal in this case study, regarding seasonal adjustment of neighborhood parks in tempered climates, is based upon the three emerging concepts microclimate, activity and design. If planners, municipalities and politicians look to these three concepts, they enable people to use parks throughout the year to a greater extent.

Shade trees’ implementation into cocoa agroforestry systems in tropical West Africa has proven to have a high potential in increasing farm resilience and mitigating climate change. However, no studies have yet examined the potential future climate suitability for shade trees in the region, which is important when deciding which shade trees to implement. The aim of this study was to predict the current and future climate suitability of shade trees currently used in cocoa agroforestry systems and give recommendations based on the results. It also aimed to examine how different levels of shadetree diversity can impact a farm’s microclimate and how this can be linked to climate suitability for cocoa. To assess climate suitability, a species distribution model was performed for a baseline scenario with the current climate defined as 1970-2000 and for two future scenarios, SSP126 and SSP585, for the time period 2041-2060. To measure microclimate, a microclimatic study was performed in the Ashanti region of Ghana on 16 farms during mid March to mid May 2023 measuring the maximum temperature above cocoa canopy and 15 cm above the ground for three different treatments. The results showed that three species, Khaya senegalensis, Ceiba pentandra and Albiziazygia, were predicted to have the largest habitat areas of climate suitability in West Africa for several of the scenarios. However, it was also identified that the model could be improved when it comes tothe inclusion of more bioclimatic variables, global circulation models (GCMs) and for which futures cenarios to model for. The microclimatic study showed that both farms with a low and high level of shade tree diversity have a significant possibility to buffer the maximum temperature above cocoa canopy, with low diversity farms having a larger buffering capacity. The study also showed that areaswhere several shade tree species are predicted to have a climatically suitable habitat decreased for future scenarios, which could be a risk for the possibility to mitigate climate change for cocoa with shade tree implementation in the future. / Att implementera skuggträd i kakaoskogslantbruk i tropiska Västafrika har visat sig ha en högpotential att öka resiliens på gårdar såväl som att motverka effekterna av klimatförändringar iregionen. Däremot har inga tidigare studier hittills undersökt vilka skuggträdsarter som väntas varalämpliga i framtida klimat. Syftet med den här studien var att uppskatta nutida och framtidalämplighet för skuggträd som nu används i kakaoskogslantbruk och ge rekommendationer utifrånresultaten. Studien hade också som syfte att undersöka hur olika nivåer av diversitet av skuggträd på gårdarna påverkade deras mikroklimat samt hur detta kan kopplas till klimatlämplighet för kakao. Klimatlämplighet uppskattades med en distributionsmodell (eng: “species distribution model”), med ett basscenario för nutida klimat satt som 1970-2000 samt med två framtida klimatscenarier, SSP126 och SSP585, för tidsperioden 2041-2060. Mikroklimat mättes genom en fältstudie som genomfördes på 16 gårdar i Ashantiregionen i Ghana under perioden mitten av mars till mitten av maj. Mikroklimatet mättes för den maximalt uppnådda temperaturen ovanför kakaoträdens lövverk och 15 cm ovanför marken. Resultaten visade att tre arter, Khaya senegalensis, Ceiba pentandra och Albiziazygia, hade störst område där de var lämpliga för flest klimatscenarier i Västafrika. Dessutom identifierades flera sätt att förbättra modellen, bland annat genom att inkludera fler bioklimatiska variabler, fler globala cirkulationsmodeller (GCMs) och genom att förutspå utvecklingen för fler framtida klimatscenarier. För mikroklimat visade resultaten att både en hög och låg diversitet av skuggträd resulterade i att den maximala temperaturen minskade ovanför skuggträdens lövverk, och den minskade mer där diversiteten var låg. Resultaten visade även att för framtida klimatscenarier minskar områdena där flera skuggträd är lämpliga, vilket kan vara problematiskt för möjligheten att bemöta klimatförändringar i framtiden genom skuggträdsimplementering.