För att på bästa sätt tillgodose brukarens behov behöver det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal fungera. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka aspekter som bidrar till ett välfungerande interprofessionellt samarbete samt vilka aspekter som försvårar. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter och reflektioner över interprofessionellt samarbete med boendepersonal inom LSS-verksamhet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där fyra legitimerade arbetsterapeuter deltog i semistrukturerade individuella intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Enligt resultatet upplever arbetsterapeuterna att det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal behöver fungera för att de ska kunna arbeta för brukarens välmående. Resultatet visar arbetsterapeuters erfarenheter av rollskillnader, kunskapsskillnader, kommunikationssätt och relationsskapande samt hur dessa aspekter påverkar det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal. I resultatet framkommer det även reflektioner över förbättringsområden samt brister som behöver åtgärdas för att förbättra det interprofessionella samarbetet. Studien rekommenderar även ytterligare undersökningar för att få fördjupad förståelse av de olika synsätt arbetsterapeuten och boendepersonalen har på arbetets tillvägagångssätt samt hur det interprofessionella samarbetet påverkas av organisationens uppbyggnad.

Syftet med denna uppsats är att belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning boende på serviceboende och personalens upplevelser angående brukares självbestämmande. Som metod har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra brukare och fyra personal på servicebostäder i en kommun i södra Sverige. Som teoretisk ram har Scheffs, sociala band använts. Uppsatsen åskådliggör komplexiteten personalen upplever kring brukarnas självbestämmande och hur detta utmanas av de relationer och beroende som finns brukare och personal emellan. Särskilt framkommer denna komplexitet i relationen mellan personalens ansvar, till exempel för brukarens hälsa kontra att tillförsäkra brukarnas självbestämmande. Brukarnas bild av hur de själva upplever att självbestämmandet tar sig frekvent till uttryck kring vardagsaktiviteten. Det framkommer vidare att brukarna saknar full kunskap angående deras självbestämmande men ändock upplevs brukarna som nöjda med sitt faktiska självbestämmande i vardagen. Trots riktlinjer och handlingsplaner upplever personalen att teori och praktik inte går hand i hand vilket försvårar personalens arbete med brukarens självbestämmande / The purpose of this essay is to highlight the people with intellectual disabilities in service housing in a municipality and staff's experiences regarding the user's self-determination. As a method, we have used semi-structured interviews where we have interviewed four users and four staff in service housing in a municipality in southern Sweden. As a theoretical framework, Scheffs, social bond theory has been used. The essay illustrates the complexity of staff experience around people with intellectual disabilities self-determination and how this challenged by the relationships and dependencies that exist between people with intellectual disabilities and staff. In particular this complexity appears in the relationship between the staff´s responsibility, for example people with intellectual disabilities health versus ensuring their self-determination. People with intellectual disabilities picture of how they themselves feel that self-determination manifests itself in everyday life. It also appears that the people with intellectual disabilities lack full knowledge of their self-determination, but despite this, the people with intellectual disabilities are perceived as satisfied with their actual self-determination in everyday life. Despite guidelines the staff experience that theory and practice do not go hand in hand, which makes the staff's work more difficult with the people with intellectual disabilities self-determination.

Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva