Som rektor i kommunal verksamhet förväntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man är anställd. Rektorers roll är ofta förknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket gör att det inte är enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det är vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, så som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utförda arbetet. Med bakgrund av detta har uppsatsens frågeställning varit ”hur rektorer förstår och förhåller sig till sina arbetsbeskrivningar i relation till den egna rollförståelsen”. För att kunna besvara forskningsfrågan valdes en kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Fyra rektorer inom förvaltningen skola och förskola i Örebro kommun intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att rektorerna har olika uppfattningar om arbetsbeskrivningarna och hur de använder dem i sitt dagliga arbete. En förklaring till deras skilda uppfattningar kan vara att rektorerna har varierad praktisk erfarenhet. Intervjupersonerna har även gått olika rektorsutbildningar som kan vara en ytterligare förklaring till deras olika åsikter. Intervjupersonerna hade en bra och tydlig förståelse av deras uppdrag som rektor. Gemensamt var att alla rektorer var lärare i bakgrunden, vilket delvis kan förklara deras förståelse av uppdraget. Rektorsutbildningen ansågs även vara en förklaring till deras insikt i uppdraget, då de får med sig mycket kunskap och förståelse via utbildningen. En annan intressant aspekt utifrån intervjuerna var att alla intervjupersoner beskrev rektorsuppdraget som en roll och att de är noga med att befinna sig i rollen på arbetsplatsen.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd. Studien visar att ca 60 % av eleverna svarar rätt på frågor gällande material, verktyg och begrepp. Vidare visar den att hälften av de elever som tillfrågats upplever att arbetsbeskrivningar underlättar slöjdarbetet. Övriga elever undviker arbetsbeskrivningar då de upplever att dessa försvårar arbetet. Två huvudsakliga slutsatser kan dras av detta resultat: ett självständigt slöjdarbete förutsätter kunskaper och arbetsbeskrivningar och metoder måste anpassa efter varje elevs individuella inlärningsstil.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd. Studien visar att ca 60 % av eleverna svarar rätt på frågor gällande material, verktyg och begrepp. Vidare visar den att hälften av de elever som tillfrågats upplever att arbetsbeskrivningar underlättar slöjdarbetet. Övriga elever undviker arbetsbeskrivningar då de upplever att dessa försvårar arbetet. Två huvudsakliga slutsatser kan dras av detta resultat: ett självständigt slöjdarbete förutsätter kunskaper och arbetsbeskrivningar och metoder måste anpassa efter varje elevs individuella inlärningsstil.

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. &amp; Haigh, J., 1996 &amp; Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus. Undersökningen har genomförtsmed hjälp av intervjuer och mailkonversationer. Syftet med undersökningen är att utforska omde tidigare studierna överensstämmer med upplevelser som nyanställdas på AniCura Falu Djursjukhushar kring arbetsintroduktionen och dess påverkan angående stress, möjligheter till stöd och arbetsbeskrivningar.Nio respondenter med olika ansvarsområden deltog. Resultatet från undersökningenbekräftade att empirin överensstämde med studierna. Exempelvis fick de nyanställda självaansvara för att lära känna sina medarbetare. Undersökningen visade också att organisationen intehade någon strategi för att hantera nyanställdas stress. Det förekom heller ingen återkopplingen påintroduktionen.Undersökningsresultaten kommer i detta arbete diskuteras, analyseras och ställas mot en relevantteoretisk referensram med avseende på de aktuella ämnena för undersökningen. Slutprodukten är ettförbättringsförslag som kan ligga till grund för framtida introduktionsprocesser och vidare forskning. / Studies from America and Britain shows that the introduction processes focus too much on processes,policies and values and less on the new employees experiences when it comes to stress, supportfor establishing contacts with employees and unclear job descriptions (Klubnik 1987 &amp; Andersson,N. R Cunningham-Snell, NA &amp; Haigh, J., 1996).A qualitative case study has been conducted on AniCura Falu Animal Hospital. The study has beenperformed with the help of interviews and e-mail conversations. The purpose of the study is to explorewhether the earlier studies are consistent with the experiences of new employees on AniCuraFalu Animal hospital has about labor induction and its impact regarding stress, opportunities forsupport and work descriptions. Nine respondents with different responsibilities participated. Theresults of the case study confirmed that the empirical data were consistent with the studies. For example,did the new employees themselves responsible for getting to know its people and that theorganization had no strategy to cope with stress. Furthermore there was no feedback regarding theintroduction.The results will in this work be discussed and analyzed, and set against a relevant theoreticalframework around current topics of this study. The final product lands in an improvement proposalthat can form the basis for future introduction processes and future research.

Fram till 1990-talet var utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning mest fokuserad på vård och omsorg. Under senare år har elevernas kunskapsutveckling blivit allt tydligare i läroplanerna, det innebär att yrkesrollerna behöver uppdateras. Många lärare i den anpassade grundskolan upplever att de saknar stöd för att utveckla sin undervisning utifrån forskningsbaserad kunskap. Kritik som tidigare framkommit från Skolverket och Skolinspektionen är att elevassistenterna har för mycket tid med omvårdande uppgifter. Östlund (2017), Lindqvist m.fl. (2020) skriver att elevassistenterna hämmar eleverna med för mycket stödinsatser istället för att hjälpa eleverna att bli självständiga. För att få en djupare kunskap om hur de olika yrkesrollerna uppfattar sin arbetssituation har den här studien använt en kvantitativ metod med enkäter. Studien fick ett underlag med 176 svar från respondenterna. Resultatet har sedan analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Studiens slutsats är att samtliga yrkesroller vill ha en tydligare arbetsbeskrivning samt mer kompetensutveckling oavsett om de besitter en gymnasial utbildning eller en akademisk utbildning.