I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Stockholms stad där fyra HR-chefer står i fokus. Syftet är att skapa en förståelse av hur dessa HR-chefer ser på sin egen roll och sin relation till de förtroendevalda politikerna i nämnden ovanför dem. Genom att titta på målstyrningens effekter på HR-chefernas roller och relationer till förtroendevalda politiker uppfylls uppsatsen syfte. Utifrån fyra semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att sedan jämföra med tidigare forskning.Resultaten visar på att målstyrningen ger ett verktyg som öppnar upp för transparens inom organisationen vilket underlättar måluppfyllnaden och skapar legitimitet. Insynen i hela organisationen ger en bekräftelse i den egna rollen som HR-chef och fungerar även som en länk mellan kommunala tjänstemän och förtroendevalda politiker. Det går att se på relationen mellan HR-chefer och förtroendevalda politiker ur olika synvinklar beroende på var i organisationen HR-chefen befinner sig. HR-cheferna under förvaltningsnämnder har mer överlappande roller som innebär en högre delaktighet innan målen sätts. I jämförelse med HR-cheferna under kommunstyrelsen som har mer separata roller, vilket innebär att de arbetar med redan fastställda mål. En förklaring till skillnaden kan vara att förtroendevalda politiker ute på nämnderna är fritidspolitiker medan de förtroendevalda i kommunstyrelsen består av fler heltidsengagerade politiker.

Syftet med studien var att undersöka den kunskap och förståelse som HR-chefer besitter gällande särbegåvning kopplat till rekrytering med utgångspunkt från 12 deltagare där samtliga personer arbetar som HR-chefer i olika organisationer med olika lång arbetslivserfarenhet. Studien utfördes med en kvalitativ metod och materialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna utgjordes av 6 kvinnor och 6 män och tillhörde olika organisationer som var utspridda på 10 olika orter i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman: definitioner och förståelse, social problematik, normalitet och jantelag och rekryteringsprocessen, med tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna besitter en begränsad kunskap och förståelse av särbegåvning och att de inte har någon specifik strategi eller metod för att identifiera särbegåvade i ett rekryteringsförfarande. Resultatet visade även att deltagarna inte ansåg att särbegåvade har det svårare än andra i rekryteringsprocessen. Studien visade att särbegåvning inte är ett omtalat ämne på arbetsplatser.

Flexible work and remote work are new ways of working whose usage has increased during and after the Covid-19 pandemic. This Challenges the traditional ways of working on-site, by offering a new social reality in workplaces and organizations. HR-personnel have a significant responsibility to ensure the well-being of employees and the organization, with HR-managers having the ultimate responsibility. The purpose of this study is to understand how HR-managers view flexible work and remote work and how they think it will evolve. The study is based on a qualitative method with an abductive data analysis. The results of the study is based on semi-structured interviews with HR-managers in companies primarily engaged in administrative operations. The theoretical framework of the study is based on Anthony Giddens’ theory of modernity, incorporating concepts like the separation of time and space, disembedding, expert systems and ontological security. The study’s results suggest that HR-managers see the use of flexible work and remote work as advantageous for organizations. The study’s result further suggests that HR-managers believe flexible work and remote work are here to stay, but require further development to function optimally. The study also reveals a possibility for organizations to become even more boundary-crossing with the potential to recruit and collaborate across time and space. / Flexibelt arbete och distansarbete är nya arbetssätt vars användning har ökat under och efter Covid-19 pandemin. Detta utmanar de traditionella arbetssätten som sker på plats, genom att erbjuda en ny social verklighet på arbetsplatser och organisationer. HR-personal har här ett stort ansvar i att se till arbetstagares och organisationens bästa, där HR-chefer har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att förstå hur HR-chefer ser på flexibelt arbete och distansarbete och hur de tror det kommer att utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ metod, med en abduktiv dataanalys. Resultatet av studien baseras på semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom företag vars verksamhet är främst administrativ. Studiens teoretiska ramverk baseras på Anthony Giddens modernitetsteori, med begreppen åtskiljandet av tid och rum, urbäddning, expertsystem och ontologisk trygghet. Studiens resultat tyder på att HR-chefer ser användningen av flexibelt arbete och distansarbete som fördelaktigt för organisationer. Studiens resultat tyder vidare på att HR-chefer anser att flexibelt arbete och distansarbete är här för att stanna, men att det krävs ytterligare utveckling för att fungera optimalt. Studien visar även att det finns en möjlighet för organisationer att bli ännu mer gränsöverskridande med möjlighet att rekrytera och samarbeta över tid och rum.

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Occupational roles are constantly changing in today's society. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that sets requirements for companies sustainability reporting, which may change the occupational role of HR managers. The aim of the study is to investigate if, and in that case, what changes in the occupational role the implementation of CSRD has led to in terms of tasks and role expectations and whether it has resulted in a changed role identity . In order to study whether there has been a change in the occupational role of HR managers, qualitative interviews have been conducted. The theoretical framework is based on the concepts: tasks, role expectations and role identity. The study's results show that the occupational role of HR managers has changed in some respects. A few new aspects have been added to the existing role, but the occupational role has not changed into a completely new role. The results also show that the changed occupational role has not lead to a changed identity. / Yrkesroller förändras ständigt i dagens samhälle. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företags hållbarhetsrapportering vilket kan förändra HR-chefernas yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall vad implementeringen av CSRD har lett till för förändringar i HR-chefers yrkesroll gällande uppgifter och rollförväntningar och om det resulterat i en förändrad rollidentitet. För att studera om det har skett en förändring av HR-chefers yrkesroll har kvalitativa intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen baseras på begreppen: uppgifter, rollförväntningar och rollidentitet. Studiens resultat visar att HR-chefers yrkesroll har förändrats i vissa avseenden. Yrkesrollen har inte förändrats till en helt ny roll utan det har tillkommit vissa nya aspekter till den befintliga rollen. Resultatet visar även att förändringen av yrkesrollen inte lett till en förändrad identitet.