Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterworkkontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationsargumenten för reklam och annonsering av produkter skiljer sig åt beroende på om det är en manlig eller kvinnlig influencer. Vidare syftar studien till att analysera försäljningsargument i utvalda inlägg publicerade av influencers. Dessa har sedan jämförts med tidigare forskning aktuell för området.  Denna studie redogör för en innehållsanalys av influencers argument för att kommunicera produktreklam på Instagram. Studien visar att svenska influencers använder känsloargument i hög utsträckning. Det ethos som framförallt framhålls är det egna jaget. Studien visar också att kvinnliga influencers i högre utsträckning än manliga influencers arbetar med att framställa skönhet och elegans, medan manliga influencers i majoriteten av fallen marknadsför produkter som associeras med träning, hälsa och fysisk aktivitet.

Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.

The aim of this qualitative study is to analyse, based on Erving Goffman's theory the dramaturgical perspective and with a narrative analysis of autobiographies, the configuration of roles by honour exposed women. In order to illuminate and increase the understanding of honour-related violence and oppression from the perspective of honour exposed women. There is a requirement of increased knowledge of honour-related violence and oppression, especially among social workers who need to know how to encounter honour exposed women. In the field of research increased knowledge is needed on an individual level, mainly to make the honour exposed women's perspective visible in social work. The results and analysis of the study shows that the honour exposed women perform with several roles in their family collective and in different public contexts. Moreover, numerous aspects in the roles of the honour exposed women emerge. In addition, the women struggle to seek help from the authorities, perform in roles backstage and the boundaries between front and backstage are ambiguous. Furthermore, the study also clarifies that the phenomenon of honour-related violence and oppression is complex with variative expressions.