<p>Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.</p>

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där. För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten. Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven. Fritidsledarna anser att deras roll är att finnas till som stöd vid konfliktlösning och för att prata med. De lyfter fram att det sociala är en viktig del av verksamheten och att de ägnar mycket tid åt att prata med barnen. Verksamhetens främsta funktion enligt både fritidsledare och barn är att vara en naturlig träffpunkt för barnen, där de kan ha roligt och umgås med varandra efter skolan. Vi kan även konstatera att fritidsledarnas och barnens uppfattning om verksamheten skiljer sig åt på några punkter. Det barnen saknar mest i verksamheten är rena och fräscha toaletter, vilket fritidsledarna inte verkar ha reflekterat över att barnen skulle kunna tänkas sakna. Barnen vill även ha datorer och TV-spel i verksamheten och i denna fråga har fritidsledarna gjort ett medvetet val att inte ha datorer. Fritidsledarna anser att barnen har tillräcklig tillgång till datorer hemma och på andra platser och anser barnen bör sysselsätta sig med andra aktiviteter som verksamheten erbjuder.

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.

Abstract   The sociological problem of this C-essay is sociology of emotions. This paper deals with experiences of emotions and work environment for people who work in human service organizations, and has been limited to the profession of recreation leader. The purpose of this paper is to examine how emotions affect the recreation leader’s work. For this we used eight qualitative interviews with recreation leaders from different youth recreation centers. What we have found in this study is that recreation leader’s work includes both positive and negative aspects. In the case of positive aspects, we can mention job satisfaction, social support, and freedom at work, and negative aspects of recreation leaders are stress, harassment, threats and violence. Another interesting conclusion of this essay is that gender has an impact on how emotions are handled. It turned out that female recreation leader uses emotions and feelings to a far greater extent than their male colleagues. The reason of this is that women are expected to act humbly and that they are expected to behave in a way where other people's status and satisfaction increases.                                 Keywords: Emotional sociology, recreation leader, youth, emotions at work

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

Brottslighet bland ungdomar är ett ökande problem i dagens samhälle. Landets fritidsgårdar är en betydelsefull plats att vara på för många utav Sveriges utsatta ungdomar. Detta medför en utmaning för personalen inom verksamheten, som i sitt arbete antas kunna hantera den problematik som kan uppstå i och med detta. Syftet med denna studie är att skapa insikt och förståelse i det brottsförebyggande arbetet på fritidsgården och vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i detta arbete. En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidsledare. Resultatet har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin vilken har hjälpt till att identifiera faktorer inom verksamheten vilka påverkar det brottsförebyggande arbetet. Resultatet visar att det jag valt att benämna som mjuka ramar: relationer, stabilitet och aktiviteter verkar som möjligheter och de yttre ramarna: lagstiftning, öppettider och lokalbrist verkar som hinder. Slutsatsen är att brottsförebyggande insatser inom fritidsgårdens verksamhet är högst aktuellt och kännedom av hinder och möjligheter inom detta arbete kan skapa förbättrade och hållbara insatser. Insatser från olika aktörer ur samhället, är nödvändigt för att arbetet skall kunna effektiviseras, då de flesta hinder som identifieras ligger utanför verksamhetens egna område

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M. Sundblad, 2006). In our study we found out that the professionals thought the same thing and they meant that Internet and mobile telephones was the biggest problem for being stressed. We analysed the results with the help of Giddens (2007), Frank (2009) and Marmot (2006) theories. Giddens (2007) is saying that our society is changing and that we are becoming more self-centred individuals. He also says that our society is moving very fast and that the communications and information is spreading fast all over our world. Frank (2009) means that people are always comparing them self’s with people around them. It is the rich groups that are increasing the consumption in our society, not medium. Marmot (2006) is saying that people’s health has a big deal to do with if you are living among the same kind of people, with the same amount of  material welfare or not. If you have a lot of money and lives on a street with the same kind of people, you’re health will be better, then if it would be big differences among you. These aspects was something that we found out during our study, which the professionals did not mention, they blamed the medium for allot of the stress.

Syftet med studien var att synliggöra hur fritidsledarna ser på orosanmälningar genom att undersöka hur de konstruerar fritidsledaryrket och sin möjlighet att agera vid oro för en ungdom på fritidsgården. Nio fritidsledare intervjuades enskilt och materialet analyserades ur ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att fritidsledarna konstruerar en omfattande yrkesroll som förebilder, relationsbyggare och stödjande vuxna med en kompensatorisk funktion. När oro för en ungdom uppstår är en orosanmälan inte aktuell i första hand eftersom intentionen att hjälpa ungdomen står i konflikt med vad fritidsledarna upplever blir utfallet av en orosanmälan. Förhållningssättet medför att de tar hänsyn till relationer och ungdomens familj. Fritidsledarnas konstruktioner av yrkesrollen visar att de har god potential att uppmärksamma ungdomar som far illa. Däremot upplevs fritidsledarrollen som omfattande vilket tillsammans med en misstro mot socialtjänsten utgör hinder för att anmäla. Kunskap om socialtjänstens arbetssätt, mer praktiknära riktlinjer kring anmälningsplikten och en tydligare samsyn kring yrkesuppdraget skulle därmed kunna utgöra ett stöd för orosanmälningar.

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

<p>The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M. Sundblad, 2006). In our study we found out that the professionals thought the same thing and they meant that Internet and mobile telephones was the biggest problem for being stressed. We analysed the results with the help of Giddens (2007), Frank (2009) and Marmot (2006) theories. Giddens (2007) is saying that our society is changing and that we are becoming more self-centred individuals. He also says that our society is moving very fast and that the communications and information is spreading fast all over our world. Frank (2009) means that people are always comparing them self’s with people around them. It is the rich groups that are increasing the consumption in our society, not medium. Marmot (2006) is saying that people’s health has a big deal to do with if you are living among the same kind of people, with the same amount of  material welfare or not. If you have a lot of money and lives on a street with the same kind of people, you’re health will be better, then if it would be big differences among you. These aspects was something that we found out during our study, which the professionals did not mention, they blamed the medium for allot of the stress.</p>