• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • Tagged with
  • 20
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Det gav ju otroligt mycket alltså; erfarenhet känner jag såhär i efterhand” : – en studie om före detta fritidsgårdsbesökares upplevda tid på gården.

Tengberg, Siv January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är: Varför valde man att gå till fritidsgården? Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet? Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut? Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre stycken kvinnor och tre män i åldrarna mellan 22-59 år. Under analysen användes en kvalitativ analysmetod där de analysverktygen som ansågs lämpliga plockades in i en så kallad; bricolage. Resultatet i studien visar på att de före detta fritidsgårdsbesökarna har uppskattat sin tid på fritidsgårdarna och att de anser sig ha fått erfarenheter av att möta många människor med olika bakgrunder. Besöken på gården har varit socialiserande för den enskilde, har lett till vänskap och lärdom om hur man är en bra kompis. Man har lärt sig att visa respekt, att se andra människor och bemöta dem väl. Flera av respondenterna ser att de i sina nuvarande arbeten kan dra kopplingar till att de använder sig av lärdomar de fick under sin fritidsgårdstid.
2

“Mer än att bara spela pingis och umgås" : En kvalitativ studie om fritidsgårdens funktion för ungdomar i Göteborgs stad, utifrån deanställdas perspektiv av Melinda Torosian & Sabrin Chibani.

Torosian, Melinda, Chibani, Sabrin January 2024 (has links)
Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.
3

"För han kanske inte är mottaglig för det bemötandet som jag är villig att ge och då dör det" : en intersektionell studie om möten och bemötanden på en fritidsgård / "Because he might not be receptive to the kind of treatment that I am willing to give and then it fails" : an intersectional study on encounters and treatments at a community youth center

Carlsson, Sabina January 2010 (has links)
<p>Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.</p>
4

"För han kanske inte är mottaglig för det bemötandet som jag är villig att ge och då dör det" : en intersektionell studie om möten och bemötanden på en fritidsgård / "Because he might not be receptive to the kind of treatment that I am willing to give and then it fails" : an intersectional study on encounters and treatments at a community youth center

Carlsson, Sabina January 2010 (has links)
Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.
5

”Jag diggar det!” Tolv ungdomars syn på biblioteket : en studie på Stadsbiblioteket Dynamo / ”I dig it!” Twelve young people's views on the library : A study at the City Library Dynamo

Broberg Bro, Cecilia, Fallby, Sofia January 2014 (has links)
This thesis is based on a study conducted at the City Library Dynamo in Gothenburg where data have been collected through qualitative interviews with young people aged 15 - 25 years. Our intention was to examine what young people think about the City Library Dynamo as a venue, and how they perceive its activities and functions.In order to compare two different cultural venues for young people, where Dynamo is one, interviews were also conducted at a location other than the library, at Arena 29, a cultural activity house for young people in Gothenburg. Twelve qualitative and semi-structured interviews were conducted in order to collect data which was then transcribed and structured. As a theoretical framework we have used the new model for the public library, developed by Hvenegaard, Jochumsen and Skot-Hansen 2010.Our result shows a thoroughly positive image of the City Library Dynamo, particularly as a meeting and study place. Young people stated that they felt welcome and that the City Library Dynamo was designed and tailored to match their needs. Through our interviews, we understood that the need to feel recognized and welcomed is primary for this age group, regardless the type of institution. / Program: Bibliotekarie
6

Fritidsgårdar - risk eller skydd : Enkätstudie gällande fritidsgårdsbesökares och icke besökares tobaks-, alkohol- och drogvanor

Åslund, Katarina January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>Tidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare. Studien visade inte på några könsskillnader gällande rökning, bruk av alkohol eller droger. Den visade dock att ungdomar som använder tobak, dricker alkohol i högre utsträckning än unga som varken snusar eller röker. Undersökningen visade även att föräldrars tobaksvanor kan ha inverkan på ungdomars tobaks- och drogvanor. Det finns flera bakomliggande faktorer till att unga använder cigarretter, alkohol och droger, men bruket går inte att härröra till att man besöker kommunala fritidsgårdar i Sandviken. Därmed kan inte fritidsgårdarna betraktas som risk, i denna studie, vad gäller dessa substanser.</p> / <p>Abstract</p><p>Previous studies have shown that adolescents, who participate in youth recreation centres (YRC), run an increased risk of developing antisocial behaviour manifested in using tobacco, alcohol and drugs. The aim of this study was to examine whether YRCs, run by the municipality of Sandviken, constitutes a risk or constitutes protection when it comes to use of tobacco, alcohol and drugs among adolescents; and to investigate gender differences regarding use of these substances, if there’s a difference between adolescents who use, and don’t use, tobacco when it comes to alcohol consumption and to investigate parental influence on adolescents’ tobacco, alcohol and drug habits. A questionnaire was carried out among 163 adolescents in grade 8. The survey showed that adolescents who attend YRCs use snuff to a greater extent than non-attenders. Other than that, there was no empirical basis for the suggestion that attenders smoke cigarettes, use alcohol or drugs to greater extent than non-attenders. The results showed no gender differences in smoking, alcohol and drug use. The results indicated however that adolescents, who use tobacco, use alcohol to a greater extent compared with those who neither use snuff nor smoke cigarettes. The survey also showed that parental tobacco habits may have an influence on adolescents’ tobacco and drug habits. There are several factors to consider when it comes to use of cigarettes, alcohol and drugs among adolescents. However, use of these substances has nothing to do with adolescents attending YRCs run by the municipality of Sandviken. Thus, the YRCs in this survey can not be considered as a risk.</p>
7

Fritidsgårdar - risk eller skydd : Enkätstudie gällande fritidsgårdsbesökares och icke besökares tobaks-, alkohol- och drogvanor

Åslund, Katarina January 2008 (has links)
Abstract Tidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare. Studien visade inte på några könsskillnader gällande rökning, bruk av alkohol eller droger. Den visade dock att ungdomar som använder tobak, dricker alkohol i högre utsträckning än unga som varken snusar eller röker. Undersökningen visade även att föräldrars tobaksvanor kan ha inverkan på ungdomars tobaks- och drogvanor. Det finns flera bakomliggande faktorer till att unga använder cigarretter, alkohol och droger, men bruket går inte att härröra till att man besöker kommunala fritidsgårdar i Sandviken. Därmed kan inte fritidsgårdarna betraktas som risk, i denna studie, vad gäller dessa substanser. / Abstract Previous studies have shown that adolescents, who participate in youth recreation centres (YRC), run an increased risk of developing antisocial behaviour manifested in using tobacco, alcohol and drugs. The aim of this study was to examine whether YRCs, run by the municipality of Sandviken, constitutes a risk or constitutes protection when it comes to use of tobacco, alcohol and drugs among adolescents; and to investigate gender differences regarding use of these substances, if there’s a difference between adolescents who use, and don’t use, tobacco when it comes to alcohol consumption and to investigate parental influence on adolescents’ tobacco, alcohol and drug habits. A questionnaire was carried out among 163 adolescents in grade 8. The survey showed that adolescents who attend YRCs use snuff to a greater extent than non-attenders. Other than that, there was no empirical basis for the suggestion that attenders smoke cigarettes, use alcohol or drugs to greater extent than non-attenders. The results showed no gender differences in smoking, alcohol and drug use. The results indicated however that adolescents, who use tobacco, use alcohol to a greater extent compared with those who neither use snuff nor smoke cigarettes. The survey also showed that parental tobacco habits may have an influence on adolescents’ tobacco and drug habits. There are several factors to consider when it comes to use of cigarettes, alcohol and drugs among adolescents. However, use of these substances has nothing to do with adolescents attending YRCs run by the municipality of Sandviken. Thus, the YRCs in this survey can not be considered as a risk.
8

Det meningsfulla ledarskapet : En etnologisk diskursanalys av hur fritidsledare skapar meningsfull fritid

Blixt, Lovis January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.
9

Vi bygger en framtid : En studie av fritidsledares uppfattningar om det brottsförebyggande arbetet inom fritidsgårdars verksamhet

Tillenius, Ika January 2020 (has links)
Brottslighet bland ungdomar är ett ökande problem i dagens samhälle. Landets fritidsgårdar är en betydelsefull plats att vara på för många utav Sveriges utsatta ungdomar. Detta medför en utmaning för personalen inom verksamheten, som i sitt arbete antas kunna hantera den problematik som kan uppstå i och med detta. Syftet med denna studie är att skapa insikt och förståelse i det brottsförebyggande arbetet på fritidsgården och vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i detta arbete. En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidsledare. Resultatet har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin vilken har hjälpt till att identifiera faktorer inom verksamheten vilka påverkar det brottsförebyggande arbetet. Resultatet visar att det jag valt att benämna som mjuka ramar: relationer, stabilitet och aktiviteter verkar som möjligheter och de yttre ramarna: lagstiftning, öppettider och lokalbrist verkar som hinder. Slutsatsen är att brottsförebyggande insatser inom fritidsgårdens verksamhet är högst aktuellt och kännedom av hinder och möjligheter inom detta arbete kan skapa förbättrade och hållbara insatser. Insatser från olika aktörer ur samhället, är nödvändigt för att arbetet skall kunna effektiviseras, då de flesta hinder som identifieras ligger utanför verksamhetens egna område
10

Det är som ett andra hem : Fritidsgårdarnas betydelse för ungdomar

Hassan, Ladan, Melek, Catherine January 2022 (has links)
Studiens syfte har varit att med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter och upplevelser undersöka fritidsgårdars betydelse som en förebyggande och främjande arena som arbetar för att uppnå stabila och trygga miljöer för ungdomar som deltar samt etablera positiva kontakter. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit en kvalitativ ansats i form av två olika fokusgruppsintervjuer varav den ena bestod av fyra pojkar och den andra fyra flickor. Dessa ungdomar besöker fritidsgårdar regelbundet. Studien har utgått från två teoretiska begrepp, kollektiv identitetsskapande av Benedict Anderson samt sociala band av Thomas Scheffs. Den insamlade empirin har tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i föreliggande studie har indikerat på att fritidsgårdar har visat en stor betydelse för de deltagande ungdomarna i form av att gemenskap samt trygghet har byggts upp genom de besökta åren. Ungdomarna talar mycket om positiva känslor vid besöken samt minnen som de har upplevt tillsammans med fritidsgården. Nya relationer och sociala nätverk har skapats med hjälp av personalen, utifrån dessa relationer har ungdomarna tagit till sig ny kunskap och lärdomar. Resultaten påvisar även att mycket av ungdomarnas identiteter har skapats med hjälp av fritidsgården.

Page generated in 0.0357 seconds