Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.

The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.