Bristen på lärare påverkar samhället i flera avseenden. Eftersom skolorna har svårt att rekrytera behöriga lärare blir barnens utbildning lidande och kan ge konsekvenser i deras framtida utmaningar på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att förbättra utsikten för rekryteringen av behöriga lärare behövs en förståelse för varför stor andel lärarstudenter väljer att inte fortsätta sin påbörjade lärarutbildning. Denna studie har haft som syfte att ta del av de tankar och känslor som lärarstudenterna vid Umeå universitet har haft inför att ta ett beslut att avsluta sina studier. I denna studie har ett antal teman kunnat hittas i informanternas berättelser. Felval och brist på god studie- och yrkesvägledning har varit ett genomgående problem. Detta analyseras och diskuteras i studien för att hitta eventuella områden som kan vara intressant att undersöka vidare.

Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

Den här studiens syfte är att undersöka subjektiva upplevelser av mottagen vägledning hos ungdomar i nian till trean på gymnasiet. Studiens frågeställningar är: Hur upplever ungdomar mottagen vägledning samt hur upplever ungdomar mottagen vägledning ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på tre gruppintervjuer där semistrukturerade intervjuer används. Det empiriska underlaget analyseras med hjälp av två teoretiska ramverk bestående av Antonovskys KASAM -teori samt System Theory Framework. Resultatet visar bland annat att ungdomarna anser att kommunikation påverkar relationen mellan ungdomar och studie- och yrkesvägledare vilket har konsekvenser för hur vägledning upplevs. Ungdomar vill känna delaktighet i sin vägledning och bli sedda som kompetenta. Känslan av tillhörighet med vägledaren beskrivs som viktig. Bristande engagemang från vägledaren upplevs av några ungdomar som rasism. Relevant information under vägledningssamtal påverkar upplevelsen av vägledning, en bristande kommunikation vid vägledning kan istället bidra till ökad oro. / The purpose of this study is to examine the subjective experiences on received guidance among adolescents in ninth grade to third year of high school. The research questions of the study are: How do adolescents experience received guidance, and how do they experience received guidance from an equity perspective? The study is based on three group interviews using semi-structured interviews. The empirical data is analyzed using two theoretical frameworks consisting of Antonovsky's KASAM theory and the System Theory Framework. The results show that the adolescents believe that communication influences the relationship between them and the career guidance counselors, which has implications for how guidance is perceived. Adolescents want to feel involved in their guidance and be seen as competent. The sense of belonging with the counselor is described as important. Some adolescents perceive a lack of engagement from the counselor as racism. Relevant information during guidance sessions affects the experience of guidance, while poor communication during guidance can contribute to increased anxiety.