<p><p>Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation. Resultatet av intervjuerna visar att arbetssituationen är krävande på många olika sätt. Som vikarie är det viktigt att ta för sig och våga be om hjälp. Omgivningen ger få stöd och ställer få krav. De flesta skolorna försöker lösa vikarieproblem på egen hand. På skolorna finns ofta en negativ syn på vikarieförmedlingens vikarier. Vikarier som fungerar bra försöker skolorna snabbt knyta till sig. På så sätt försvinner många vikarier från vikarieförmedlingen. I litteraturgenomgången behandlas vikariesituationen i den svenska grundskolan samt att en diskussion runt lärarens professionalism ges. I den sist nämnda delen i litteraturgenomgången nämns kort lärarens ledarskap i klassrummet och vad lärarens funktion skall innefatta utifrån skolans styrdokument.</p>

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation. Resultatet av intervjuerna visar att arbetssituationen är krävande på många olika sätt. Som vikarie är det viktigt att ta för sig och våga be om hjälp. Omgivningen ger få stöd och ställer få krav. De flesta skolorna försöker lösa vikarieproblem på egen hand. På skolorna finns ofta en negativ syn på vikarieförmedlingens vikarier. Vikarier som fungerar bra försöker skolorna snabbt knyta till sig. På så sätt försvinner många vikarier från vikarieförmedlingen. I litteraturgenomgången behandlas vikariesituationen i den svenska grundskolan samt att en diskussion runt lärarens professionalism ges. I den sist nämnda delen i litteraturgenomgången nämns kort lärarens ledarskap i klassrummet och vad lärarens funktion skall innefatta utifrån skolans styrdokument.

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?

Fokus i media ligger på stora barngrupper, bristen på utbildad personal samt den ordinariepersonalens arbetssituation inom förskolan. Vår upplevelse från den verksamhetsförlagdautbildningen har gjort oss nyfikna på hur vikarien upplever sin roll och plats i förskolansverksamhet med tanke på de diskussioner som förs i media. Syftet med denna studie är att undersöka hur vikarien upplever och hanterar sin roll och situation i förskolan.Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer via videosamtal och som analysverktyg har vi utgått från fenomenologisk teoribildning som har en filosofisk inriktning. Denna teori lämpar sig väl för att få inblick i hur människor upplever sin vardag. Analysarbetet har baserats på både ljudinspelning samt transkribering av intervjuer.Resultatet i uppsatsen visar att vikarierna upplevde sin roll i förskolan som viktig då derasnärvaro möjliggör att verksamheten kan fortsätta fungera samt avlastar den ordinariepersonalen. Vikarierna upplevde att de blev bemötta på olika sätt inom förskolansverksamhet, detta visade sig till stor del vara på grund av att vikarierna inte vistades påsamma förskola en längre tid, även utbildning, arbetsbelastning och vikarieomsättning visade sig ha betydelse. Resultatet visar även att vikarierna har en uppfattning av hur arbetssysslor ska utföras medan ordinarie personal kan ha en annan uppfattning. Vikarierna upplevde att de saknar information som skulle kunna underlätta deras arbete. Resultatet visar att vikarierna i hög utsträckning använde sig av olika strategier för att hantera och orientera sig i förskolans verksamhet. De strategier som vi fann har vi valt att kalla “Den vetgirige vikarien”, “Vikarien som barnvakt”, “Den handlingskraftiga vikarien” och “Den passiva vikarien”.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse i förskollärares upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö i samband med ett omfattande behov av vikarieanvändning. Frågeställningarna lyder: Hur påverkar vikarier förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Hur upplever förskollärarna rektorernas stöd, kopplat till vikariers påverkan? Hur har coronapandemin påverkat nyttjandet av vikarier och förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Studien berör aspekter kring psykosocial arbetsmiljö, risker och stressorer kopplat till hälsa och ohälsa. Ledarskapsteori omfattande rektorers inverkan, lagar och läroplan kopplat till förskolan och vikarier. Följt av coronapandemins påverkan på vikarieanvändningen och förskollärarnas utförande av yrkesuppdraget. Empiriskt underlag hämtades från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från olika förskoleverksamheter i Värmland. Insamlat material ligger till grund för studiens analys och resultat, vilket har kodats och analyserats enligt grundad teori. Studiens resultat visar att förskollärarnas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt i samband med en hög vikarieanvändning. Graden av påverkan baseras på om vikarierna var kända eller okända, samt på vikariernas erfarenhet, kompetens och personlighet. Rutiner och förutsättningar för sjukfrånvaro var också en stor påverkansfaktor, samt hur tydligt dessa förankrats mellan rektor och förskollärarna. Störst inverkan på förskollärarnas arbetsmiljö hade förskollärarnas kollegor, vilka la grunden för deras möjlighet till planering, utförande, återhämtning och socialt stöd i arbetet. Vid frånvaro av ordinarie personal fanns risk att förlora detta, vilket ledde till ökad stress och arbetsbelastning hos förskollärarna. Cornapandemin visade sig ha resulterat i en ökad sjukfrånvaro och därmed ett ökat behov av vikarier, vilket kunde leda till problematiken att vikarierna tog slut.

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

<p>Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.</p>

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren &amp; Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren &amp; Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.