Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar. Utifrån detta och med stöd i tidigare forskning utnyttjas teorier om hur de sociala grupperna, högutbildade, lågutbildade, arbetslösa, högsta medelinkomsttagare och utrikes födda röstar. Analysen genomförs med hjälp av deskriptiv statistik där medelvärdesanalyser gjorts för att kunna utläsa skillnader i röstandet på Socialdemokraterna och Moderaterna i olika typkommuner. Resultaten i typkommunerna relateras till röstande i hela riket. Resultatet visar att kommuner som har en hög andel av personer med hög utbildning, hög medelinkomst och som har en relativt hög andel utrikes födda leder till ett starkare röststöd för Moderaterna och ett svagare röststöd för Socialdemokraterna. Det förhåller sig tvärtom när det gäller kommuner som har en hög andel personer som är arbetslösa och med en hög andel lågutbildade. Resultaten som presenteras i kandidatuppsatsen avviker endast marginellt från de slutsatser som framkommit i tidigare valforskningsanalyser som gjorts för de tre senaste valen. I någon mån avviker analysen av röstandelar i kommuner med hög andel utrikes födda med de resultat som framkommit i tidigare forskning.

Denna kandidatuppsats bemöter frågan om väljarbeteende i allmänna val; huruvida strategiskt röstande (taktikröstning) är ett förekommande fenomen i val till svenska kommunfullmäktige eller ej och i så fall vilka faktorer som ligger bakom strategiskt röstande. En underförstådd tes bakom väljarbeteende är att röstberättigade röstar i enlighet med deras partipreferens utifrån en rad underliggande orsaker, såsom sakpolitik, partifärg, ideologi och organisationsstruktur. Dock har viss forskning uppstått som tyder på att somliga väljare agerar konsekvent och röstar utifrån bästa möjliga utdelning (payoff), snarare än direkta skäl. Dessa indirekta skäl kan röra sig om partiernas valallianser med övriga partier, något som alltid inte uppskattas av väljarna. Under senare halvan av 1900-talet har studier kring väljarbeteende uppmärksammats av statsvetare och beteendevetare. En av de mest omnämnda publikationerna inom vetenskapen är undertecknad den amerikanska ekonomen Anthony Downs som genom sin bok An Economic Theory of Democracy (1957) har undersökt relationen mellan politiska kandidater och väljare. Uppsatsen kommer presentera för läsaren tidigare studier inom detta specifika forskningsområde samt en nutidshistorisk överblick i s.k. oheliga allianser. Resultatet kommer visa på partisamverkans tydliggjorda betydelse i hur kommunmedborgarna röstar i allmänna val.

Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och Regioners kommungruppsindelning från 2017, men även socioekonomiska faktorer såsom arbetslöshet, årlig medianinkomst (angiven i 1000 kronor) och högre utbildning. Utifrån analysen mellan kommungruppen och partistöd har arbetet kommit fram till att det finns samband mellan den urbana områden och det höga stödet för Moderaterna, Liberalerna samt Miljöpartiet och att stödet avtar när urbaniseringsgraden sänks. Analysen har även visat negativt samban mellan urbana områden och Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och att stödet växer i samband med sänkning av urbaniseringsgraden. Utifrån analysen mellan partierna, urbaniseringsgraden samt socioekonomiska faktorer har arbetet kommit fram till att väljarna i urbana områden har röstat på Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet, medan i väljarna från rurala områden har röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Urbaniseringsgraden förklarar däremot inte väljarbeteendet helt, eftersom detta är kopplat till socioekonomiska faktorer. I detta fall har arbetet kommit fram till att höginkomsttagarna har röstat på Moderaterna och Liberalerna, medan låginkomsttagarna har gett sina röster för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Högre utbildning bland väljarna gynnar bland annat Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, medan väljarna med låg utbildning har röstat på Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna. Slutligen har arbetet även kommit fram till att arbetslösa väljare har röstat på Socialdemokraterna medan Centerpartiet finner sitt stöd bland förvärvsarbetande. Resultat för resterande partier och faktorer har betraktats med en viss försiktighet på grund av otydliga samband och därmed har inga slutsatser dragits för dessa.

When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for  the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet. Resultatet visar även olika orsaker till Sverigedemokraternas framgång som presenteras som dels socialpsykologiska faktorer så som grupptryck, provokation men även faktorer som socioekonomisk bakgrund och brister i skolans undervisning. Skolvalet ses som en given ingång till samtal kring olika partier, men även frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i undervisningen. Undersökning påvisar att det finns brister i skolans värdegrundsarbete och undervisningen kring denna. Vi anser att värdegrundsarbetet bör genomsyra hela skolans verksamhet och inte endast enskild ämnesundervisning genomförd av bara en del av lärarna på skolorna.

The purpose of this study is to empirically investigate if the gender of a political party leader affects the attitudes that male and female voters have towards him or her, with hope to contribute to the research field regarding voting behavior in parliamentary democracies. The hypothesis, which is derived from previous research on the field, is that men have a more positive attitude towards male party leaders than woman have, while women have a more positive attitude towards female party leaders than men have. To test the hypothesis, large amounts of data from a Swedish election research project (Svensk Valundersökning) is being examined. Specific data regarding male and female voters’ attitudes towards the party leaders Lars Werner (Left Party) 1991, Gudrun Schyman (Left Party) 1994, Lennart Daléus (Center Party) 1998 and Maud Olofsson (Center Party) 2002, is being analyzed through multiple regression analysis.  The findings of the study are that for the party leaders of the Left party, there is a statistically significant correlation that male voters are more positively set towards the male party leader Lars Werner, while female voters are more positively set towards the female party leader Gudrun Schyman. However, for the party leaders of the Center Party, no statistically significant correlation was found between sharing the sex of the party leader and having a more positive attitude towards him or her. This implies that the hypothesis is in need of supplementation, which is why alternative theories are brought up and discussed in the final parts of the study. This study can serve as a foundation for future research on male and female voter behavior, and the significance of the gender of a party leader.

No description available.

Denna uppsats undersöker svenska väljare tendens att rösta med hjärtat, det vill säga närmre sina preferenser, i Europaparlamentsvalet 2014. I förhållande till den existerande litteraturen så studerar jag hur Europaparlamentsvalets "second-order"-karaktär påverkar deras val av parti i det. Hur kan man veta vad som har fått väljarna att rösta på ett visst parti? Jag har genom binär logistisk regressionsanalys i kombination med bivariat analys funnit indikationer på att väljarna tenderar att rösta med hjärtat och då efter deras preferenser på vänster-högerskalan i större utsträckning jämfört med deras syn på EU.

The number of parties in the Swedish parliament has increased from five to eight during the last twenty years. The political agenda is still based on a two-block system with the consequences that the number of parties in each block has increased. To be represented in the parliament, a party needs at least four per cent of the total votes in the election. If only one party fails to achieve that, the whole block will lose the election to the other block. This could encourage voters to vote tactically for the small parties in the block to ensure that the block wins the election. The purpose of my essay is to study the last election to see whether or not the voters did use tactical voting as a tool to make it possible for their block to win the election. This has been done by comparing the results in the elections to the Riksdag and to those of the municipal councils in Stockholm, Göteborg and Malmö. These results were then compared to the major polls before the election to see if there were any signs of tactical voting.

Senaste decennierna har Sverigedemokraternas (SD) väljarstöd ökat framgångsrikt, inte minst bland personer med utländsk, inklusive utomeuropeisk, bakgrund. SD:s väljare skiljer sig från övriga i valmanskåren med avseende på politiska attityder – förtroende för politiker, institutioner, nationalism, synen på invandring och placering på vänster-högerskalan – och sociala skiljelinjer – utbildningsnivå, inkomst och yrkestillhörighet. Personer med utländsk bakgrund är en växande väljargrupp i Sverige, även som SD-väljare och sympatisörer. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka vad som utmärker SD-sympatisörer från andra partiers sympatisörer inom grupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund med avseende på politiska attityder och socioekonomiska egenskaper. Detta har undersökts genom deskriptiv statistik och regressionsanalyser med data från den nationella SOM-undersökning 2021. Resultaten av bivariata regressionsanalyser visar att SD-sympatisörer med utländsk och utomeuropeisk bakgrund skiljer sig från andra partiers sympatisörer med samma bakgrund avseende graden av förtroende för politiker och myndigheter och ideologisk orientering. De är i högre grad för minskat antal flyktingar och tillhör gruppen arbetare. I multivariat regressionsanalys kvarstår de statistiskt signifikanta sambanden mellan förtroende för myndigheter, ideologisk orientering och yrkestillhörighet för gruppen med utländsk bakgrund. För den utomeuropeiska gruppen var sambanden inte längre signifikanta. Eftersom grupperna är underrepresenterade i forskning och väldigt heterogena behövs studier med tydligare differentiering i framtiden.