Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar. Utifrån detta och med stöd i tidigare forskning utnyttjas teorier om hur de sociala grupperna, högutbildade, lågutbildade, arbetslösa, högsta medelinkomsttagare och utrikes födda röstar. Analysen genomförs med hjälp av deskriptiv statistik där medelvärdesanalyser gjorts för att kunna utläsa skillnader i röstandet på Socialdemokraterna och Moderaterna i olika typkommuner. Resultaten i typkommunerna relateras till röstande i hela riket. Resultatet visar att kommuner som har en hög andel av personer med hög utbildning, hög medelinkomst och som har en relativt hög andel utrikes födda leder till ett starkare röststöd för Moderaterna och ett svagare röststöd för Socialdemokraterna. Det förhåller sig tvärtom när det gäller kommuner som har en hög andel personer som är arbetslösa och med en hög andel lågutbildade. Resultaten som presenteras i kandidatuppsatsen avviker endast marginellt från de slutsatser som framkommit i tidigare valforskningsanalyser som gjorts för de tre senaste valen. I någon mån avviker analysen av röstandelar i kommuner med hög andel utrikes födda med de resultat som framkommit i tidigare forskning.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas. Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- & POD. Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande. Detta avskräcker potentiella konsumenter att besöka operan. Dessutom krävs det mer pengar till marknadsföring för att nå de potentiella kunderna.

No description available.

This study examines two Facebook groups with the explicit purpose of creating a resistance against the nationalist and right-wing political party the Sweden Democrats. Through qualitative interviews with administrators of these groups, three main themes have been identified and analyzed: the motivation behind the resistance, the role these groups play for their members and the path to an active political engagement online. The theoretical basis for the analysis consists of Becker’s theory on deviant groups, Goffman’s dramaturgical perspective and Bauman’s description of the age of nostalgia.  The study finds that the members of the groups mainly protest against the outlook on people expressed by the Sweden Democrats through their view on immigrants. While an increasing number of people in Sweden express negative views on immigrants, the members of these groups turn to each other online to find a community where their views are shared. The Facebook groups act as places of support, but also as sources of fact-based information where arguments to use in life offline can be found. Anyone who doesn’t sympathize with the Sweden Democrats, and who agrees to the group terms of preserving a friendly debate climate, is welcome in these groups, creating a relatively heterogenous group composition.  The start of an active engagement in these groups seems to have been triggered by a specific event, but the social process leading there appears to consist of a development of a sense of justice through upbringing and earlier experiences. A current life situation permitting time for engagement as well as a feeling of deviating from the views of others in their social proximity, seem to be other important factors resulting in an active political engagement online.

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation Engelsk titel A terribly funny essey – about social class, humor and communication Författare Emma Aronsson och Nina Lagerstedt Handledare Eva Lundberg Examinator Tanya Elder Termin Vårterminen 2012 Kurskod 2MK300 Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskap Introduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor. Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer? Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus. Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand. Resultatet vi fick fram analyserades med de teorier vi har valt att använda oss av. Resultat Alla människor har olika tycke och smak när det gäller humor, en del saker kan de skratta åt tillsammans med någon medan de inte alls skrattar åt samma saker med någon annan. Den här studien visar att social tillhörighet är en faktor som spelar roll när det gäller humor och kommunikation. Människor använder humor på olika sätt för att kommunicera med andra människor, det kan vara för att skaffa sig vänner, känna gemenskap eller hantera svåra situationer.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.

Sverigedemokraterna har på kort tid blivit jämförbara med Socialdemokraterna vad gäller stöd från arbetarväljare. Tidigare har inget parti bestående kunnat utmana Socialdemokraterna som arbetarnas parti. En orsak är att Sverigedemokraternas politik har stöd bland många arbetarväljare. En annan förklaring kan vara att partiets företrädare har arbetarbakgrund, vilket denna uppsats visar. Deskriptiv social representation mäter överensstämmelsen mellan  partiföreträdares sociala bakgrund och partisympatisörers sociala bakgrund. Frågeställningen lyder, hur deskriptivt representativa i socio-ekonomiskt avseende är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för sina väljare? Det första syftet är att ge en beskrivande analys av Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas företrädare i riksdagen efter år 2018 och deras sociala bakgrund. Det andra syftet är att undersöka väljares sociala representation genom en beskrivande analys av partisympatisörers sociala bakgrundsprofil. Bakgrundsvariabler som undersökts bland partiföreträdarna och väljarkåren är kön, utbildning, och yrke. Den deskriptiva sociala representation som undersöks i Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fokuserar på frågan om klass i första hand. Uppsatsens resultat visar att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i själva verkat har en högre andel arbetare och en högre andel icke-akademiker än Socialdemokraterna bland företrädarna. Utöver att Sverigedemokraterna blivit mer likvärdiga Socialdemokraterna vad gäller arbetarväljare har  Sverigedemokraterna dessutom gått om Socialdemokraterna i termer av arbetarföreträdare. Uppsatsens resultat visar också att Sverigedemokraterna har en högre överrepresentation bland arbetarväljare än Socialdemokraterna.

Med hjälp av en vetenskaplig grund i teorin om social konstruktion har nio kvalitativa intervjuer genomförts med läkare verksamma inom klinisk patologi, i Sverige. Intervjuerna har fokuserat på att undersöka hur patologerna ser på artificiell intelligens, AI, och hur de tror deras yrke kommer förändras på grund av AI. Vidare undersökte även intervjuerna hur patologerna tror att det kommer vara att arbeta med AI som en del i deras vardag. Sammanfattningsvis visar resultatet att olika patologer har olika inställning till AI och således även olika mycket förhoppning eller förtvivlan inför vad som komma skall. De ser fördelar och nackdelar, risker till försämring och chanser till förbättring. Studiens grund i social konstruktion kompletterar resultatet med att vilka sociala grupper som anses relevanta med fördel kan expanderas samt även att dessa grupper behöver ta sin roll i den sociala konstruktionen av den nya teknologi som AI innebär.

Denna uppsats undersöker levnadssituationerna för kvinnor i änkestånd i städerna Vrindavan och Tiruchirappalli, Indien. Till Vrindavan vallfärdar kvinnor i änkestånd från hela landet och staden beskrivs som en ”änkornas stad”. Tiruchirappalli är hem åt många bönder med familjer och därigenom kvinnliga bönder i änkestånd vilka marginaliseras. Syftet är att problematisera och belysa det utanförskap och de svårigheter många av kvinnorna hamnar i och möter på grund av sitt änkestånd, i relation till CEDAW. Detta utifrån tre forskningsfrågor vilka undersöker hur kvinnornas levnadssituationer ser ut i relation till Iris Marion Youngs teori om förtryck, på vilket sätt kvinnornas levnadsförhållanden blir en del av deras identitet då de ofrivilligt placeras i den sociala gruppen ”änkorna”, samt vad detta har för implikationer på deras rättigheter. Youngs teori om förtryck samt Chandra Talpade Mohantys kritik kring makt och porträttering används för att svara på frågorna. Uppsatsen bygger på insamlad empiri och 14 intervjuer som förvärvats genom deltagande observation och en semi-strukturell intervjumetod. Insamling av empiri skedde genom två oberoende fältarbeten under 2018 och 2019 på två ideella organisationer i Vrindavan och Tiruchirappalli, vilka arbetar för att stärka kvinnornas roll i samhället. Resultatet konstaterar att kvinnor i änkestånd kan sägas förtryckas utifrån Youngs fem förtryckskriterier på grund av den sociala grupp de placeras i, vilket kränker deras rättigheter som kvinnor och människor. Slutsatsen kan även dras att relaterad stigmatisering håller på att försvinna vilket kan bero på förändrade samhällsnormer. / This thesis aims to gain further understanding of the living conditions for widows in the cities of Vrindavan and Tiruchirappalli in India. Widows from all over India travel to Vrindavan, known as ”the city of widows”, when they have nowhere else to go, and Tiruchirappalli is home to a high number of farmer widows whom are being marginalized. This thesis seeks to problematize and shed light upon the alienation and difficulties these women face as a result of their widowhood, in relation to CEDAW. Based on three research questions it examines how the women’s living conditions could be understood in relation to Iris Marion Young’s theory about oppression; in which ways their living conditions become part of their identity because of their involuntary placement in the social group ”the widows”; and which implications this have on their rights. Young’s theory and Chandra Talpade Mohanty’s criticism regarding power and portrayal are being used to answer these questions. Information was provided through two independent fieldwork experiences conducted 2018 and 2019 at two NGO:s in said cities, both aiming to empower widows. The information consists of 14 interviews provided by participant-observation and a semi-structured interview method. The result shows that widows are being oppressed based on Young’s five criterions of oppression because of their involuntary placement in the social group ”the widows”, which in turn violates their rights as women and humans. However, the conclusion also states that related stigmatization continues to decrease, which could be a result of changing norms.