Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.

Flera studier visar att månadslön varierar mellan individer av olika kön och klassbakgrund. Då ekonomisk ojämlikhet är skadligt för samhället är det av intresse att undersöka detta i en nutida svensk kontext. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur sambandet mellan utbildning och månadslön varierar mellan individer av olika klassbakgrund och mellan könen.    De teoretiska ramverken som tillämpas i uppsatsen utgörs av habitus och homofili. Habitus kan förklara eventuella köns- och klasskillnader i månadslön utifrån hur män och kvinnor fostras på olika sätt, och homofili kan förklara hur män och individer med hög klassbakgrund gynnas av rådande strukturer på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen visar att utbildning samt klassbakgrund har ett positivt samband med lön, oavsett utbildningsnivå. Forskningen visar även att män har högre lön än kvinnor, oavsett utbildningsnivå. Det datamaterial som uppsatsen baseras på kommer från den europeiska socialundersökningens nionde omgång i Sverige år 2018–2019 och frågeställningarna besvaras med linjära regressionsanalyser, där månadslön utgör beroende variabel. Uppsatsen finner inga signifikanta löneskillnader mellan individer med olika utbildningsnivå eller klassbakgrund, men kvinnor har en genomsnittligt lägre månadslön än män i samtliga analyser, oavsett utbildningsnivå och klassbakgrund.    Avsaknaden av signifikanta skillnader i månadslön mellan grupper av olika utbildningsnivå eller klassbakgrund kan vara en effekt av de reformer som genomförts i Sverige i syfte att minska ojämlikheten mellan individer av olika bakgrund. Könsskillnaderna i lön skulle däremot kunna förklaras av att män innehar fler maktpositioner på arbetsmarknaden: Om män är den dominerande gruppen i högavlönade yrken kommer homofili verka till kvinnors nackdel. Det kan även argumenteras för att kvinnor löper större risk att utveckla ett habitus som missgynnar dem på arbetsmarknaden.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval intebegränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, ochindirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med dennastudie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever attinte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analyserahuruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer.För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- ochyrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrarsutbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begreppkapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernaskunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap omomvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarnaarbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med flerdelar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatserriskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- ochyrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en storutmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Denna uppsats utforskar studenters perspektiv gällande deras beslutsprocesser, ambitioner och utbildningsupplevelser i förhållande till deras klassbakgrund och motivation. Studiens syfte är att utöka förståelsen för universitetsstudenters erfarenheter och tankesätt i samband med deras beslut att delta i högre utbildning, samt i valet av specifika studieområden och deras mål med sin akademiska utbildning. Genom att tillämpa klassteorier från Bourdieu och motivationsteorier från Deci och Ryan, tillsammans med tidigare forskning, belyser denna studie dessa erfarenheter. Den tidigare forskningen är till största del av kvantitativ karaktär, därav har denna studie ämnat belysa den kvalitativa kunskapsluckan som tar avstamp i djupintervjuer med fokus på studenters upplevelser inom ämnet. Studiens resultat visar att ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital är avgörande för hur studenter upplever sin utbildning och förbereder sig för framtiden. Det visar sig att studenter med mindre kapital tenderar att välja utbildningar som leder till ekonomisk trygghet medan studenter från högre klassbakgrunder tenderar att göra mer fria studieval. Vidare visar studien att autonom motivation, drivet av personliga intressen, leder till en mer engagerande och tillfredsställande studieupplevelse. Studenter med kontrollerad motivation, påverkad av externa faktorer såsom familjeförväntningar, upplever däremot högre stressnivåer. Detta understryker vikten av att förstå och balansera olika motivationskällor för en optimal utbildningsupplevelse.

Sverigedemokraterna har på kort tid blivit jämförbara med Socialdemokraterna vad gäller stöd från arbetarväljare. Tidigare har inget parti bestående kunnat utmana Socialdemokraterna som arbetarnas parti. En orsak är att Sverigedemokraternas politik har stöd bland många arbetarväljare. En annan förklaring kan vara att partiets företrädare har arbetarbakgrund, vilket denna uppsats visar. Deskriptiv social representation mäter överensstämmelsen mellan  partiföreträdares sociala bakgrund och partisympatisörers sociala bakgrund. Frågeställningen lyder, hur deskriptivt representativa i socio-ekonomiskt avseende är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för sina väljare? Det första syftet är att ge en beskrivande analys av Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas företrädare i riksdagen efter år 2018 och deras sociala bakgrund. Det andra syftet är att undersöka väljares sociala representation genom en beskrivande analys av partisympatisörers sociala bakgrundsprofil. Bakgrundsvariabler som undersökts bland partiföreträdarna och väljarkåren är kön, utbildning, och yrke. Den deskriptiva sociala representation som undersöks i Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fokuserar på frågan om klass i första hand. Uppsatsens resultat visar att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i själva verkat har en högre andel arbetare och en högre andel icke-akademiker än Socialdemokraterna bland företrädarna. Utöver att Sverigedemokraterna blivit mer likvärdiga Socialdemokraterna vad gäller arbetarväljare har  Sverigedemokraterna dessutom gått om Socialdemokraterna i termer av arbetarföreträdare. Uppsatsens resultat visar också att Sverigedemokraterna har en högre överrepresentation bland arbetarväljare än Socialdemokraterna.