Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.