Syftet med studien är att utveckla ny kunskap om vilken betydelse lärare i fritidshem beskriver att utbildningen har för deras arbete på fritidshemmet. Syftet besvaras genom frågeställningarna vad fritidshemslärare anser vara mest relevant av sin utbildning för sitt arbete, vad för kunskaper de tar med sig samt vilka önskemål de har. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med elva fritidshemslärare. Utifrån den tematiska analysen skapades två teman - Relevans och kunskap samt Önskemål. Resultatet visade att kunskaperna deltagarna tog med sig från sin utbildning korrelerade med vad de ansåg vara relevant för sin yrkesverksamhet. Studiens slutsats är att fritidshemslärarutbildningen kan behöva identifiera och förmedla relevansen för kunskaper utbildningen har i uppdrag att bedriva. Detta skulle kunna underlätta möjligheten för att studenterna tar med sig kunskaperna efter utbildningen. Kurser av teoretisk och vetenskaplig art kan vara av behov till bearbetning medan specialpedagogiken var den mest uppskattade kursen.

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.

Denna uppsats utforskar studenters perspektiv gällande deras beslutsprocesser, ambitioner och utbildningsupplevelser i förhållande till deras klassbakgrund och motivation. Studiens syfte är att utöka förståelsen för universitetsstudenters erfarenheter och tankesätt i samband med deras beslut att delta i högre utbildning, samt i valet av specifika studieområden och deras mål med sin akademiska utbildning. Genom att tillämpa klassteorier från Bourdieu och motivationsteorier från Deci och Ryan, tillsammans med tidigare forskning, belyser denna studie dessa erfarenheter. Den tidigare forskningen är till största del av kvantitativ karaktär, därav har denna studie ämnat belysa den kvalitativa kunskapsluckan som tar avstamp i djupintervjuer med fokus på studenters upplevelser inom ämnet. Studiens resultat visar att ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital är avgörande för hur studenter upplever sin utbildning och förbereder sig för framtiden. Det visar sig att studenter med mindre kapital tenderar att välja utbildningar som leder till ekonomisk trygghet medan studenter från högre klassbakgrunder tenderar att göra mer fria studieval. Vidare visar studien att autonom motivation, drivet av personliga intressen, leder till en mer engagerande och tillfredsställande studieupplevelse. Studenter med kontrollerad motivation, påverkad av externa faktorer såsom familjeförväntningar, upplever däremot högre stressnivåer. Detta understryker vikten av att förstå och balansera olika motivationskällor för en optimal utbildningsupplevelse.

<p>The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?</p><p>By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.</p><p>Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this.</p><p>To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas?</p><p>Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats.</p><p>Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt.</p><p>Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.</p>

<p><em>Aim:</em> To evaluate nurse student’s apprehension of an interprofessional seminar as part of training. <em>Method:</em> A descriptive, qualitative study built on the analysis of 43 questionnaires and one group interview with nurse student’s who participated in the seminar. For the analysis of the collected material we used the method of analysis of contents as described by Graneheim and Lundman. <em>Primary results:</em> The analysis highlights five different categories which show the nurse student’s apprehension of the seminar. From the analysis of contents it was established that questions remained unanswered after the seminar and that there remained some uncertainty as for the carrying through of the seminar. It was however also established that the seminar helped the students to gain insight about the profession of physiotherapists and the importance of cooperation. All in all, the students apprehended interprofessional education as a valid part of training. <em>Conclusion:</em> An interprofessional seminar together with physiotherapists was a great initiative taken by the responsible for the nursing course. It is important, however, that the information and the tasks are well prepared, and that there is valid follow-up to any interprofessional seminar, in order to make it as successful as possible.</p> / <p><em>Syfte:</em> Utvärdera sjuksköterskestudenters uppfattning av interprofessionellt seminarium som utbildningsmoment. <em>Metod:</em> Deskriptiv studie med kvalitativ ansats med enkäter och en fokusgruppintervju. 43 enkäter och en fokusgruppintervju med sjuksköterskestudenter som deltog i det interprofessionella seminariet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys.<em> Huvudresultat: </em>Utifrån analysen framkom fem kategorier som belyser hur sjuksköterskestudenterna uppfattade det interprofessionella seminariet. Ur innehållsanalysen framkom att sjuksköterskestudenterna hade kvarstående frågor efter seminariet och att det fanns otydligheter kring seminariets genomförande. Det framkom även att seminariet gav insikt i betydelsen av samarbete, förståelse för sjukgymnasternas profession samt att studenterna upplevde interprofessionell utbildning som ett bra utbildningsmoment. <em>Slutsats:</em> Att genomföra ett interprofessionellt seminarium tillsammans med sjukgymnaster var ett bra initiativ av ansvariga på sjuksköterskeprogrammet. Det är dock viktigt att förberedelserna, informationen och uppgifterna är väl förberedda och att det finns en bra uppföljning, detta för att den interprofessionella utbildningen ska bli så bra som möjlig.</p>

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed? By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not. Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this. To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas? Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats. Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt. Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.

Aim: To evaluate nurse student’s apprehension of an interprofessional seminar as part of training. Method: A descriptive, qualitative study built on the analysis of 43 questionnaires and one group interview with nurse student’s who participated in the seminar. For the analysis of the collected material we used the method of analysis of contents as described by Graneheim and Lundman. Primary results: The analysis highlights five different categories which show the nurse student’s apprehension of the seminar. From the analysis of contents it was established that questions remained unanswered after the seminar and that there remained some uncertainty as for the carrying through of the seminar. It was however also established that the seminar helped the students to gain insight about the profession of physiotherapists and the importance of cooperation. All in all, the students apprehended interprofessional education as a valid part of training. Conclusion: An interprofessional seminar together with physiotherapists was a great initiative taken by the responsible for the nursing course. It is important, however, that the information and the tasks are well prepared, and that there is valid follow-up to any interprofessional seminar, in order to make it as successful as possible. / Syfte: Utvärdera sjuksköterskestudenters uppfattning av interprofessionellt seminarium som utbildningsmoment. Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ ansats med enkäter och en fokusgruppintervju. 43 enkäter och en fokusgruppintervju med sjuksköterskestudenter som deltog i det interprofessionella seminariet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Huvudresultat: Utifrån analysen framkom fem kategorier som belyser hur sjuksköterskestudenterna uppfattade det interprofessionella seminariet. Ur innehållsanalysen framkom att sjuksköterskestudenterna hade kvarstående frågor efter seminariet och att det fanns otydligheter kring seminariets genomförande. Det framkom även att seminariet gav insikt i betydelsen av samarbete, förståelse för sjukgymnasternas profession samt att studenterna upplevde interprofessionell utbildning som ett bra utbildningsmoment. Slutsats: Att genomföra ett interprofessionellt seminarium tillsammans med sjukgymnaster var ett bra initiativ av ansvariga på sjuksköterskeprogrammet. Det är dock viktigt att förberedelserna, informationen och uppgifterna är väl förberedda och att det finns en bra uppföljning, detta för att den interprofessionella utbildningen ska bli så bra som möjlig.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Redovisningsskandaler leder till ett ökat tryck på etik inom revisionsbranschen. Denna studie intresserar sig för vad som påverkar det etiska förhållningssättet hos revisionsassistenter. Syftet är att beskriva och analysera om och i så fall hur revisionsassistenters syn på etiskt förhållningssätt påverkas av universitetsutbildning, byråintern utbildning och arbetserfarenhet. Detta testades med regressionsanalyser på basis av utskickade enkäter. Urvalet bestod av 34 revisionsassistenter anställda på revisionsbyråer i Sundsvall och Östersund. Studien ger indikationer på att internutbildning har en positiv inverkan på det etiska förhållningssättet. Studien ger dock inget stöd för ett samband att en högre utbildning (magisterutbildning i förhållande till kandidatutbildning) leder till ett bättre etiskt förhållningssätt eller att anställningstid påverkar det etiska förhållningssättet till det bättre. Studien ger inga generaliserbara resultat på grund av det begränsade urvalet. / Accounting scandals leads to increased pressure on ethics in the audit industry. This study is interested in what influences the ethical approach of audit assistants. The purpose is to describe and analyze whether and, if so, how audit assistants view of ethical behavior is influenced by university education, internal agency education and work experience. This was tested with regression analyzes on basis of sent questionnaires. The sample consisted of 34 audit assistants employed at audit firms in Sundsvall and Östersund. However, the study does not provide support for a relationship that a higher education (master’s education in relation to a bachelor’s education) leads to a better ethical approach or that employment time affects the ethical approach for the better. The study does not provide generalizable results due to the limited sample.

Programmering spelar idag en oumbärlig roll för samhällets funktioner men det finns en kvinnlig underrepresentation både inom branschen och på utbildningar relaterade till programmering. Denna studie ämnar undersöka hur kvinnor reagerar på marknadsföring för programmeringsutbildningar och hur marknadsföringen skulle kunna förbättras. Detta i syfte att locka fler kvinnor till utbildningarna och potentiellt öka jämställdheten inom IT. I teorin konstateras att det finns en stark stereotyp kring programmerare, vilken kvinnor inte identifierar sig med. Ökad representation, gemenskap och kreativitetsbetingade utbildningstitlar identifieras i tidigare studier som förslag på marknadsföringsåtgärder för att utjämna könsfördelningen. För att undersöka uppfattningen kring programmeringsutbildningars marknadsföring utfördes fokusgruppsintervjuer. Baserat på svaren utformades en enkät vars resultat skulle bekräfta eller dementera fokusgruppernas påståenden. Kvinnor hade en positiv reaktion när kreativt betingade ord användes och när det fanns bred representation av kön och etniciteter. Negativa reaktioner uppstod när homogena grupper av stereotypiska programmerare porträtterades. Ett återkommande önskemål var att få se utbildningen i ett större sammanhang och att få se konkreta exempel på utbildningsmoment och framtida arbetsuppgifter. / Programming today plays an indispensable role for society's functions but there is a underrepresentation of women both in the industry and in educations related to programming. This study aims to examine how women respond to marketing for education related to programming and how marketing could be improved. This is to attract more women to the educations and potentially increase gender equality in IT. In theory, it is stated that there is a strong stereotype about programmers, which women do not identify with. Increased representation, community and creativity-related educational titles are identified in previous studies as proposals for marketing measures to even out the gender distribution. To investigate the perception of the marketing for educations related to programming, focus group interviews were conducted. Based on the answers, a questionnaire was designed whose results would confirm or deny the focus groups' statements. Women had a positive reaction when creative words were used and when shown broad representation of gender and ethnicities. Negative reactions arose when homogeneous groups of stereotypical programmers were portrayed. A recurring wish was to see the education in a larger context and to see concrete examples of educational elements and future occupational tasks.