Bakgrund: Det som sjuksköterskor oftast upplever vara påfrestande i sin profession är stress, vilket är förekommande inom hälso- och sjukvården (Beh & Loo, 2012; Donelly, 2014). Det uppenbarar sig i form av arbetsfaktorer och påverkar både sjuksköterskan och hens arbetsmiljö. Syfte: Att undersöka om en stressig arbetsmiljö försvårar ett etiskt förhållningssätt för sjuksköterskan samt hur dessa arbetsmiljöer kan förebyggas. Utöver undersöker författarna hur patientens vård blir påverkad av en stressig arbetsmiljö. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 12 artiklar sammanställts, varav tre kvalitativa och nio kvantitativa studier. Resultat: Det framkom att det uppstår restriktioner i sjuksköterskans arbete när det finns stressorer i arbetsmiljön som påverkar yrkesutövandet. Det leder till att hen inte får väglednin från hjälpmetoder, i situationer som upplevs vara problematiska. Det kan leda till att kvalitén på patienternas vård blir försämrad. När sjuksköterskan upplever stress är det nödvändigt med åtgärder, som till exempel klinisk handledning för att reducera tillståndet. Slutsats: För att sjuksköterskan skall ha möjligheten till att ge god vård i överenstämmelse med kriterierna för god vård från Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), är hjälpmetoder som ett etiskt förhållningssätt användbar för vägledning. / Background: What nurses often feels is pressuring in the profession is stress, which is common in health care (Beh & Loo, 2012; Donelly, 2014). It appears in the form of working factors and affects both the nurse and the work environment. Purpose: This study has been carried out to examine if a stressful work environment makes it difficult for the nurse to use an ethical approach, and how that kind of environment can be prevented. The authors will also examine how the nursing will be affected by a stressful work environment.  Method: The authors has chosen a literature study, and the data presented in this study is compilation of articles, whereof nine quantitative and three qualitative articles.  Result: Results indicate that nurses’ work is restricted when there are work-related stresses in the environment, affecting the exercise of their profession. This leads to the nurse not getting the adequate guidance in situations that they deem problematic. It could also lead to a decrease in quality of the nursing. A stressful work environment also affects the nursing for the worse. When a nurse is stressed, it’s necessary to employ measures to reduce stress, like clinical supervision.  Conclusion: For the nurse to have the possibility to perform in accordance with the criteria for good nursing from the Health and Medical Services Act (1982:763), an ethical approach is required for guidance.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften.   Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument. Mätinstrumentet är utformat som en enkät, vilket innebär att studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats.   Resultat: Resultat och analyser är genomförda på enkätmaterial inhämtat från ett urval i den svenska arbetskraften. Undersökningens resultat visar att både individuella och organisatoriska faktorer har samband med anställdas etiska förhållningssätt. Tydligast samband kan ses mellan individuella faktorer och ett utilitaristiskt förhållningssätt, samt mellan organisatoriska faktorer och ett egoistiskt förhållningssätt. Dessutom visar pliktetiskt förhållningssätt samband med bådadera kategoriseringarna av faktorer. / Background and problem: Employees are daily faced with ethical dilemmas at the workplace, thus requires the individual to take a stand for what is ethical and unethical in varying situations. This study examines ethical orientations, which affect peoples’ moral attitudes about what is considered as right and wrong. People act on the basis of moral grounds, which may depend on individual or situational factors. We want to create an understanding of these factors, which may influence employees’ ethical orientation.   Purpose: The aim of this study is to identify the factors that influence employees’ ethical orientation in the Swedish workforce.   Method: We have created theories about the factors, which influence employees’ ethical orientations. This is based on normative moral theories, previous empirical research and logical reasoning. Based on these theories we have derived hypotheses, which have been tested empirically through a selfdesigned measurement. The measurement is designed as a survey and therefor the study has been based on a quantitative research approach.   Conclusion: Results and analysis are conducted from a survey and data was collected from a sample consisting of employees in the Swedish workforce. The results show that both individual and organizational factors can influence employees’ ethical orientation. Strongest relations are shown between individual factors and an utilitarian orientation. In contrast, the organizational factors influence an egoistic orientation. Moreover, ethics of duty shows association with both categories of factors.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskornas etiska kod ska alla patienter behandlas lika och det är den värdegrund som samtliga sjuksköterskor förhåller sig till. Trots detta råder idag en stigmatisering av personer med missbruksproblematik inom både sjukvården och i det övriga samhället. Patienter med missbruksproblematik är en grupp som ständigt ökar och det innebär att de allra flesta sjuksköterskor oavsett inom vilken vårdinrättning de arbetar kommer att möta denna patientgrupp. I grundutbildningen för sjuksköterskor läggs inte mycket fokus på missbruksvård vilket medför att de flesta sjuksköterskor har undermåliga kunskaper och saknar de rätta verktygen för att vårda denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkohol- och narkotikamissbrukproblematik samt att belysa de faktorer som påverkar upplevelserna. Resultatet bygger på 11 studier varav 7 kvantitativa och 4 kvalitativa. Analysen visar ett homogent resultat oavsett var någonstans i världen artiklarna har sitt ursprung eller vilken vårdinrättning som undersökts. Undantaget var psykiatrisjuksköterskorna som tydligt såg en problematik i vårdandet av patienter med missbruksproblematik medan allmänsjuksköterskor inte delade samma uppfattning utan verkar stigmatisera dessa patienter.  Resultatet påvisar att vården av denna grupp påverkas av faktorer som förhållningssätt, kunskapsbrist och organisatoriska förutsättningar. Känslor som sjuksköterskorna upplever i denna vårdsituation tydliggörs i resultatet och känslorna ensamhet, otillräcklighet, meningslöshet och rädsla verkar vara universella i vården av patienter med missbruksproblematik. I diskussionen argumenteras möjliga orsaker till varför sjuksköterskorna upplever dessa känslor. De bakomliggande faktorerna som diskuteras är undermålig kunskap och utbildning i missbruksvård, implementeringen av värdegrunden, ett etiskt förhållningssätt i praktiken och en pressad arbetsmiljö med få kollegor och liten möjlighet till handledning och reflektion.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

Redovisningsskandaler leder till ett ökat tryck på etik inom revisionsbranschen. Denna studie intresserar sig för vad som påverkar det etiska förhållningssättet hos revisionsassistenter. Syftet är att beskriva och analysera om och i så fall hur revisionsassistenters syn på etiskt förhållningssätt påverkas av universitetsutbildning, byråintern utbildning och arbetserfarenhet. Detta testades med regressionsanalyser på basis av utskickade enkäter. Urvalet bestod av 34 revisionsassistenter anställda på revisionsbyråer i Sundsvall och Östersund. Studien ger indikationer på att internutbildning har en positiv inverkan på det etiska förhållningssättet. Studien ger dock inget stöd för ett samband att en högre utbildning (magisterutbildning i förhållande till kandidatutbildning) leder till ett bättre etiskt förhållningssätt eller att anställningstid påverkar det etiska förhållningssättet till det bättre. Studien ger inga generaliserbara resultat på grund av det begränsade urvalet. / Accounting scandals leads to increased pressure on ethics in the audit industry. This study is interested in what influences the ethical approach of audit assistants. The purpose is to describe and analyze whether and, if so, how audit assistants view of ethical behavior is influenced by university education, internal agency education and work experience. This was tested with regression analyzes on basis of sent questionnaires. The sample consisted of 34 audit assistants employed at audit firms in Sundsvall and Östersund. However, the study does not provide support for a relationship that a higher education (master’s education in relation to a bachelor’s education) leads to a better ethical approach or that employment time affects the ethical approach for the better. The study does not provide generalizable results due to the limited sample.

The purpose of this study is to investigate the ethical attitudes of teachers and teacher students, based on administrative ethics and personal ethics, regarding the implementation of the duty to inform. Additionally we aim to explore what the respondents consider acceptable behavior towards the duty to inform, based on the governance reactions of loyalty, protest, obstruction, and exit. To achieve this we have designed the study using a qualitative method, where semi-structured interviews have been used to collect empirical data. Utilizing Lennart Lundquist's theory on the ethical attitudes of civil servants and governance reactions, we have employed it as a theoretical framework to analyze the respondents' answers. The interviews indicate that the respondents predominantly hold an administrative ethical approach towards the implementation of the duty to inform, although there are a few respondents with a personal ethical approach. Regarding governance reactions, the majority of respondents consider loyalty, protest, obstruction, and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. However, two teacher students express a differing opinion, stating that exit is not an acceptable behavior. Additionally, two teachers were unable to provide a specific answer regarding obstruction and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. / Syftet med denna studie är att undersöka lärare och lärarstudenters etiska förhållningssätt, utifrån förvaltningsetik och egenetik, gällande implementeringen av informationsplikten. Dessutom vad respondenterna uttrycker vara acceptabla ageranden mot informationsplikten, utifrån styrningsreaktionerna: lojalitet, protest, obstruktion och sorti. För att ta reda på detta har studien utgått från en kvalitativ metod. Där semistrukturerade samtalsintervjuer har blivit metoden för insamlandet av empirisk data. Med hjälp av Lennart Lundquists teori om tjänstepersoners etiska förhållningssätt och styrningsreaktioner har vi kunnat använda detta som teoretiskt verktyg för att analysera respondenternas svar. Det framgår av intervjuerna att respondenterna har ett övervägande förvaltningsetiskt förhållningssätt till implementeringen av informationsplikten, dock finns det ett fåtal respondenter som har egenetiskt förhållningssätt. Gällande styrningsreaktionerna anser majoriteten av respondenter att lojalitet, protest, obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten. De som har en avvikande åsikt är två lärarstudenter som anser att sorti inte är ett accepterat agerande. Även två lärare som inte kunde ge ett konkret svar om obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>