No description available.

Denna studie omfattar en teoretisk studie med syftet att förstå och förklara hur det historiska beslutet att ‖avskaffa‖ värnplikten blev möjligt. Studien har visat att Försvarsmakten har varit den aktör som har haft störst makt att påverka agendan. Studien visar att beslutet är fattat på oklara ingångsvärden och där det varit viktigare att fatta beslut än att avvakta förtydligande av ingångsvärdena.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften.   Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument. Mätinstrumentet är utformat som en enkät, vilket innebär att studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats.   Resultat: Resultat och analyser är genomförda på enkätmaterial inhämtat från ett urval i den svenska arbetskraften. Undersökningens resultat visar att både individuella och organisatoriska faktorer har samband med anställdas etiska förhållningssätt. Tydligast samband kan ses mellan individuella faktorer och ett utilitaristiskt förhållningssätt, samt mellan organisatoriska faktorer och ett egoistiskt förhållningssätt. Dessutom visar pliktetiskt förhållningssätt samband med bådadera kategoriseringarna av faktorer. / Background and problem: Employees are daily faced with ethical dilemmas at the workplace, thus requires the individual to take a stand for what is ethical and unethical in varying situations. This study examines ethical orientations, which affect peoples’ moral attitudes about what is considered as right and wrong. People act on the basis of moral grounds, which may depend on individual or situational factors. We want to create an understanding of these factors, which may influence employees’ ethical orientation.   Purpose: The aim of this study is to identify the factors that influence employees’ ethical orientation in the Swedish workforce.   Method: We have created theories about the factors, which influence employees’ ethical orientations. This is based on normative moral theories, previous empirical research and logical reasoning. Based on these theories we have derived hypotheses, which have been tested empirically through a selfdesigned measurement. The measurement is designed as a survey and therefor the study has been based on a quantitative research approach.   Conclusion: Results and analysis are conducted from a survey and data was collected from a sample consisting of employees in the Swedish workforce. The results show that both individual and organizational factors can influence employees’ ethical orientation. Strongest relations are shown between individual factors and an utilitarian orientation. In contrast, the organizational factors influence an egoistic orientation. Moreover, ethics of duty shows association with both categories of factors.

Fastighetsrätten har förändrats genom tiderna och regleringen av den allmänna fastighetsrätten i jordabalken innebar ett omfattande utredningsarbete. Man kan säga att det historiska arvet för fastighetsrätten gör sig starkt gällande och för att förstå den aktuella allmänna fastighetsrätten bör man tillvarata de äldre reglerna samt förarbetena till dessa. Felreglerna inom fastighetsrätten i fjärde kapitlet i jordabalken är omfattande och dessutom kompletteras de av den omfattande rättspraxisen som framkommit genom tiderna. Köparens undersökningsplikt är reglerad i svensk lagstiftning och Högsta Domstolen har fastslagit att utgångspunkten vid felbedömning är köparens undersökningsplikt. Säljarens upplysningsplikt är inte reglerad i svensk lagstiftning. Det är en plikt som skapar diskussion bland juridiska författare.Framställningen påvisar de aktuella felreglerna samt vilka plikter köparen och säljaren har vid ett fastighetsköp om felsymptom framträder. Framställningen vävs avslutningsvis samman med omfattningen av köparens undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt och kompletteras sedan med rättspraxis på området. / Land law has changed through time and the regulations by the general land law in the Swedish Land Code meant an extensive investigation. The historical heritage of the land law is still very relevant, and to fully understand the current general land law one needs to consider the historical rules as well as the groundwork for these. The faults within land law in the Swedish Land Code is extensive, and it’s also supplemented by a vast amount of case law which have emerged through the ages. The buyer’s duty of examination is regulated in Swedish law, and it’s a duty that’s creating discussions among legal writers. This presentation highlights the current faults and what duties the buyer and the seller within a property deal has, if faults within the property appears. Finally, the presentation is woven together with the extent of the buyer’s duty to examine and the seller’s duty of disclosure and completed by the case law on the subject.

This bachelor thesis concerns the impact of new media on thee-legal deposit in Sweden. The aim is to gain further knowledge onthe conceptions of digital media that are expressed in the textanalysed, and the impact of theese conceptions on the law ofe-legal deposit. It is commonly agreed that born-digital materialshould be comprised within legal deposit, but there seems to bedifferent views regarding the scope of what should be collectedwithin the law. The material analysed is the government bill onelectronic legal deposit from 2012 (Regeringens proposition2011/12:121). The method used is a discourse analysis inspired bythe theories of the french historian of ideas and social theoristMichel Foucault. Questions posed in this study are whichknowledge claims that can be found in the text about net producedand net distributed media content, and about the production andcirculation of this content. Another question posed is what impactthose conceptions and knowledge claims might have on theframing of the law on e-legal deposit in Sweden. The result of theanalysis is discussed in the light of the american media scholarHenry Jenkin’s theories on media convergence. The conclusion isamong other things that the statements in the text in a way shut outconceptions of a new media situation by clinging on to certaincriterias regarding what should be collected within the law one-legal deposit. Another conclusion is that it might be difficult tostick to the thought of completeness that always have been animportant idea concerning the law on legal deposit in Sweden.

Garantläran har en central betydelse för bestämmande av straffansvar vid underlåtenhetsbrott. Speciellt eftersom det inte finns någon ?civilkuragelag? i Sverige, som hade kunnat fånga upp de underlåtenhetsbrott som annars fallit utanför BrB:s straffstadganden.  Det är en lära som trots att den synes vara accepterad i doktrinen och  förarbeten är outvecklad och dess innebörd är inte klarlagd i praxis.   Det råder osäkerhet om såväl hur långt garantläran sträcker sig, som hur den ska tillämpas i praktiken ? vilket särskilt gäller förhållanden mellan närstående personer. Vart gränsen för straffansvaret i dessa relationer går är oklart, doktrinen är splittrad och väldigt lite praxis finns att tillgå.         Vad gäller närstående relationer i Sverige är det bara rättsliga relationer såsom förälder ? omyndigt barn, som klart konstituerar ansvar för underlåtenhet att agera. Föräldrar ska nämligen enligt FB likställas med s.k. skyddsgaranter i förhållande till sina omyndiga barn. Skyddsgaranten måste fullgöra ett tillsynsansvar gentemot barnet för att undgå att bli straffad för underlåtenhetsbrott. En sådan rättslig relation som kan grunda ansvar för misshandel genom underlåtenhet är t.ex. den mamma eller pappa som underlåter att ta sitt brännskadade barn till sjukhus. När det å andra sidan gäller personer som inte enligt någon lag kan sägas vara i en garantställning uppkommer gränsdragningsproblem angående utdömande av straff enligt BrB.         Många familje- och levnadsförhållanden idag baseras inte alltid på rättsligt reglerade relationer (lagstöd), vilket gör att frågor uppkommer kring vem som har en plikt att handla om någon t.ex.  har skadat sig allvarligt och behöver hjälp. Kan t.ex. en styvpappa ha en ställning som skyddsgarant, trots att FB eller annan lag inte stadgar något om detta och således vara att döma för underlåtenhet att agera om sambons barn har skadat sig? Eller kan en vuxen son anses vara skyddsgarant till sin mamma p.g.a. ett frivilligt åtagande, eftersom han vårdat henne i hemmet i många år? Kan sonen även bedömas som skyddsgarant p.g.a. den närstående relation han har i förhållande till sin mamma när hon skadat sig? Anses en förälder fortfarande vara i en skyddsgarantställning, trots att barnet är över 18 år och således enligt lagen inte är att likställa med ett barn? Kan vänner som bor eller reser tillsammans vara skyldiga att hjälpa varandra om någon skadar sig? Samtliga dessa situationer är från ett rättsligt perspektiv svårbestämda. Med anledning härav är det av vikt att utreda om ett rättsligt lagstöd (enligt rättspliktsteorin) är nödvändigt för att grunda ett straffansvar enligt BrB eller om något sådant lagstöd inte behövs (enligt garantläran) och vilka förhållanden som konstituerar en skyddsgarantställning och därmed kan ge upphov till en plikt att handla.         Utdömande av ansvar för oäkta underlåtelsebrott kan dessutom uppfattas stå i strid med legalitetsprincipen och då särskilt analogiförbudet. Fråga huruvida garantläran bör ses som en inskränkning eller utvidgning i förhållande till det straffansvar som följer av respektive lagrum är också av delad mening.

This qualitative interview based essay aims to examine how managers perceive their management role in an organization and more specified to what extent management is shaped by the individual’s personal attributes versus how much is controlled by the organization. The essay’s second central aspect is how scope for action is perceived by managers in their profession, as well as their reasoning concerning their and other managers’ exchangeability. To examine this, we used semi structured interviews with four managers active in different lines of business. Our theoretical framework aimes to enlighten the relationship between organizational and individual. Our results and thereby the conclusion of the essay is that the management role is affected by a correlation between organization and individual. The organization gives the manager space to act/scope for action under the preresquisite that the organization’s goals and demands are achieved. These demands from the organization create a sense of duty in the manager, which results in them tempering their personal values to benefit the organization. The managers’ scope for action also makes it possible for them to put their own stamp on the profession, which in turn leads to them being harder to replace (as a manager). We have found that the personal attributes, in organizations where the manager has been given a lot of scope for action, then have greater significance in shaping the profession. Despite this we found that the organization affects the profession in a greater extent than the individual’s attributes, since the scope for action is given only if the organizations’ goals and demands are achieved.

Even though omissions are recognized as grounds for liability in Swedish tort law, they have been described as something special in the legal debate. One way to put it is that liability for omissions is an exception in regard to the general rule of liability for negligence. Nevertheless, the ever-growing mass of regulations in society paired with higher demands for safety can be assumed to give liability for omissions greater importance in the future. The topic for this paper is the difficulties that arise when the general rule of liability for negligence in Swedish tort law is applied on omissions. Amongst the problems treated are the definition of omissions, omissions in relation to causation, the higher degree of normative evaluation needed for establishing liability for omissions, and the general situations in which liability for omissions can be established. The study is centred around some earlier works by Swedish legal scholars and case law from the Swedish Supreme Court. Particularly, the case NJA 2013 s. 145 and some subsequent cases that refer to this case are examined and evaluated. The central conclusions drawn from the examination are collectedly presented in chapter six and are as follows.   The distinction between omissions and positive action is vague due to the fact omissions can be rephrased as an active action and vice versa. This poses a reason for not differentiating the general rule of liability for negligence in regard to omissions. Even though the opposing view has been defended by some in the legal debate, practical reasons call for omissions to be viewed as able to cause damage in an ontological sense. This conclusion is based on the fact that the Supreme Court has explicitly discussed omissions and causation in recent caselaw. The special model for tort liability and omissions that was introduced through NJA 2013 s. 145 has a considerable scope of applicability, even though it has been fiercely criticized. The conventional theory for understanding causation leads to a non-satisfactory result when applied on omissions, since its “but for-test” does not demarcate a potential tortfeasor. The solution is a greater degree of normative evaluation of the situation, which is expressed in terms of a requirement of a duty to act for tort liability. A duty to act should be understood as a general requirement of connection between the negligence of the potential tortfeasor and the source of harm or the protected interest.

Detta är en vetenskaplig essä som undersöker relationen mellan risk och ansvarstagande när det kommer till barnens lek. Arbetet består av två dilemmatexter som vi författare själva upplevt och det är utifrån dessa berättelser som reflektionen utgår ifrån. Syftet med arbetet är att bredda vår förståelsehorisont när vi hamnar i liknande situationer. Vi kommer genom metoden vetenskaplig essä reflektera över våra självupplevda dilemman med hjälp av olika teorier och litteratur. Genom våra reflektioner kom vi fram till att det är våra värderingar som styr hur vi handlar när vi hamnar i en situation där vi behöver ta ställning gällande barnens risktagande kontra vårt ansvar att se till så att dem är trygga och säkra i skolan. / This is a scientific essay that examines the relationship between risk and responsibility when it comes to children's play. The work consists of two dilemma texts based on what we authors ourselves experienced and it is based on these stories from which the reflection is based. The purpose of the work is to broaden our understanding horizon when we end up in similar situations. Through the scientific essay we will reflect on our self-perceived dilemmas with the help of different theories and literature. Through our reflections, we realized that our values govern how we act when we end up in a situation where we need to take a stand on the children's risk-taking versus our responsibility to ensure that they are safe and secure at school.

Jag har i min essä reflekterat och sökt efter vad min yrkesroll som blivande lärare mot fritidshem ska vara och innebära. I samband med detta har jag också funderat över vad min plikt är i en dilemma situation där mitt yrkesuppdrag som fritidslärare ställs mot ett annat delegerat uppdrag i form av resurs till en elev under hela skoldagen. Jag har undersökt problematiken med hjälp av tre olika teoretiska perspektiv: den första är Michels Foucaults teori om makt, det andre är Ronald A Rothams teori om status och den tredje är Immanuel Kants teori om pliktetik. I den första delen har jag kommit fram till att skolan är en arena för olika maktstrukturer där resurser fördelas till olika verksamheter där bland annat skolan och fritidshemmet ingår. Jag har också kommit fram till att makten finns i alla relationer på vår arbetsplats och det som har betydelse i hur makten används i relationerna kan vara utbildning och yrkeserfarenhet bland annat. Makten behöver inte heller vara negativ utan kan användas som en produktiv kraft i att skapa kunskap och att skapa motstånd. Med hjälp av Ronald Rothmans teori om status har jag kommit fram till att den tillskrivna statusen, som vilar på en yrkesgrupps föreställningar om en annan, gör gällande att vi fritidspedagoger/fritidslärare ser lärarna som att inte ha någon förståelse för vår verksamhet och att lärarna ser oss fritidspedagoger/fritidslärare som ska hjälpa till klassrummet som en extra resurs. Vad gäller den förvärvade statusen, förutsättningar för arbetet, så menar jag att lärarna har en högre förvärvad status än oss fritidspedagoger/fritidslärare genom att de har legitimation, en högre lön och en längre utbildning exempelvis.   I min tredje reflekterande teoretiska del resonerar jag hur Immanuels Kant teori om pliktetik kan hjälpa mig till att förstå vad som är min plikt i mitt dilemma. Jag kommer här fram till att plikten alltid finns där och den förhåller sig till det som är det rätta, och inte alltid det som andra kräver av mig. För mig som yrkesutövande fritidslärare konstaterar jag att detta innebär att jag måste göra min plikt gentemot mitt yrkesuppdrag då det båda gynnar elevernas bästa och verksamhetens bästa. I den sista delen skriver jag en fiktiv berättelse där jag återigen möter läraren Kristina och försöker med språkets hjälp förklara min yrkesroll tydligare nu med en större insikt om den ska innebära.