Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjälpa papperslösa, både på personlig nivå genom att ordna med bostad, mat, kläder och andra livsnödvändigheter, men också på en strukturell nivå genom att lyfta frågan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mångt och mycket studerat papperslösas situationer och svårigheter, men få har fokuserat på hjälparen som ofta hamnar i utsatt position där det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskänsla gentemot den papperslösa. Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en bild av engagemanget för papperslösa från de som engagerar sig. Empirin består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som är engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhållningssätt. Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmänskligt engagemang och önskan om en politisk förändring. Det är den politiska förändringen som är huvudändamålet i frågan då engagemanget är knutet till specifika individer påverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som något de skulle ha mycket svårt att välja bort. Skyddsfaktorer för att kunna fortsätta arbetet är nära kontakter med de andra som också arbetar. Riskfaktorer för att inte kunna fortsätta arbetet är att bli ensam med för mycket ansvar för andra personer.

<p>Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus på</p><p>deras egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycket</p><p>personligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligt</p><p>sökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de första</p><p>missionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed att</p><p>undersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skilda</p><p>uppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades av</p><p>död, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningen</p><p>visar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i de</p><p>berättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera.</p><p>Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens,</p><p>vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternas</p><p>situation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur två</p><p>biografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning.</p>

Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus på deras egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycket personligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligt sökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de första missionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skilda uppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades av död, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningen visar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i de berättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera. Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens, vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternas situation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur två biografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning.

Genom konsten vill jag fokusera på och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstånd. Jag längtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binärt tänkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster.

Denna studie omfattar en teoretisk studie med syftet att förstå och förklara hur det historiska beslutet att ‖avskaffa‖ värnplikten blev möjligt. Studien har visat att Försvarsmakten har varit den aktör som har haft störst makt att påverka agendan. Studien visar att beslutet är fattat på oklara ingångsvärden och där det varit viktigare att fatta beslut än att avvakta förtydligande av ingångsvärdena.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i nyinstitutionell teori och CSR-litteratur. Studiens slutsats visar att det finns fyra mekanismer som påverkar frivilligheten: legitimitet, omgivningens krav, myter och isomorfism. Organisationers behov av legitimitet från omgivningen påverkar den valmöjlighet och frivillighet som CSR i grunden innebär. Omgivningens påverkan i form av krav och förväntningar på organisationer påträffades ha betydelse för hur organisationer väljer att arbeta med CSR. Genom att se CSR som en myt går det att förstå CSR-fenomenet som mindre frivilligt än vad som kan uppfattas vid en första anblick. Organisationer som implementerar CSR tenderar att bli isomorfa i sitt samhällsansvar. Denna studie bidrar till en förståelse för omgivningens inverkan på organisationers frivilliga ansvarstagande samt vikten av organisationsstudiers omgivningsperspektiv. / The purpose of this study is to analyze the voluntariness of Corporate Social Responsibility, CSR. This is a trend that many organizations choose to implement. CSR is built on voluntary guidelines and rules which can be adopted and modified by the organization. This thesis questions the voluntariness of these voluntary guidelines and rules. The study is a qualitative text analysis where the mechanisms that affect the voluntariness of CSR within organizations are visualized. This thesis is based on three public organizations reporting on how organizations present CSR. The theory that has been used is the new institutional theory and CSR literature. The conclusion of this study shows that there are four mechanisms that affect the voluntary nature of CSR: legitimacy, environmental demands, myths and isomorphism. Organizations surroundings affect the voluntary nature of CSR thus the organization is in need of ambient legitimacy. We found environmental requirements and expectations to have impact on the organizations and how they choose to work with CSR. By seeing CSR as a myth, one can understand the CSR phenomenon as less voluntary than it can be perceived at first glance. Organizations that implement CSR tend to be isomorphic in how they describe social responsibility. This study contributes to an understanding of the environmental impact on organizations' voluntary accountability and the importance of organizational studies with an environmental perspective.

Denna studie undersöker hur Hemvärnets personal påverkas av sitt deltagande i de stora stödinsatserna, särskilt vid de stora skogsbränderna 2014 och 2018. Det vill säga hur dessa soldater upplevt sitt deltagande i insatserna samt vilka erfarenheter de har dragit. En upplevelse som påverkat dem både som privatperson och soldat, men som även också fått andra konsekvenser i olika omfattning. Som person har de utvecklats under insatsen bland annat genom insikten om att kunna hjälpa till och göra nytta för andra. Som soldat har de istället fått färdigheter och kunskaper som de kunnat medföra till sitt krigsförband. Undersökningen syftade till att belysa ett växande samhällsproblem med ökade risker för stora skogsbränder, utifrån Försvarsmakten och närmare bestämt Hemvärnets perspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ beskrivande analys efter intervjuer av hemvärnssoldater som deltagit i bränderna, antingen 2014 eller 2018. Resultatet visade på en mängd olika faktorer som främst Försvarsmakten kan ta i beaktande, men som på sikt även kan påverka politisk nivå i kommande utredningar. Avgörande faktorer som spelar in är bland annat det frivilliga deltagande och när detta deltagande är praktiskt möjligt. Men även hur familjens betydelse och individernas övriga sysselsättning påverkar möjligheten till deltagandet. / This study examines how the personnel of the Swedish Home Guard is impacted due to its participation in major support efforts, especially the great forest fires in 2014 and 2018. It examines how the soldiers experienced their participation in the efforts and what experiences they have drawn from participation. What they have experienced has affected them both as individuals and as soldiers, but their participation has also had other consequences to varying degrees. They have developed as persons during the effort, among other things through the insight that they have been able to help and do good for others. The soldiers have also acquired new skills and knowledge that they have been able to bring back to their military unit. This study aims to highlight a growing problem in society with the increased risks of large forest fires from the perspective of the Armed Forces and, more specifically, the Home Guards. The study was conducted using qualitative descriptive analysis taken place after interviews with Home Guard soldiers who participated in the fires either in 2014 or 2018. The results showed a variety of factors that primarily the Armed Forces need to consider, which in the long term may also affect the political level in future investigations. Critical factors include voluntary participation and when this participation is possible in practicality. In addition, how participation in general is affected by the family's importance and the individual's employment.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt. Detta var på så vis menat som ett komplement till skogsvårdslagen. Trots den goda idé som FSC vilar mot, har standardiseringenlett till en rad konflikter. Denna studie har som syfte att lyfta problematiken och ge en förståelse över vad de olika intressena säger om standardenidag. Granskningen har genomförts utifrån ett antal dokument som på olika sätt tar sig an problematiken kring standarden samt genom kontakt medpersoner som har en tydlig anknytning till FSC. Tidigare forskning har pekat både mot förhoppningar om FSC som positiv utveckling förskogsbruket men menar att det finns flera utmaningar i processen framåt och som riskerar att ligga till grund för konflikter. Det finns även en tillittill att certifieringen möjliggör en starkare gemensamhet mellan olika värderingar än tidigare. I denna granskning kan ett antal bristmoment i FSC:sprocess identifieras, där vikten av att tydliggöra kriterier och ansvarsroller ska betonas. Ursprungsidén tycks idag, utifrån de granskade texterna,inte hålla måttet, och har enligt flera av de berörda i texterna tappat en betydelsefull del av sin trovärdighet. Det innebär en risk att FSC:sorganisation förlorar den gemenskap som gör den trovärdig och på så sätt legitim. FSC är i grunden en god plattform för dialog kring viktigapolitiska frågor angående både miljö och socialt ansvar.

Andersson, J & Useinovska, U. ”Hur hade Sverige sett ut utan anhöriga? Det tänker man ibland” En kvalitativ studie av anhörigas roll vid biståndsbedömning ur biståndshandläggarens perspektiv. Examensarbete i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt Arbete, 2019. Vi har under vår socionomutbildning, genom media och kurslitteratur, uppmärksammats på att de som drar det tyngsta lasset vad det gäller äldreomsorg är anhöriga. Vi valde därför att inrikta oss på de som möter människor som ansöker om hemtjänstinsatser och deras anhöriga i en hög utsträckning, nämligen biståndshandläggare avseende insatser i ordinärt boende. Studiens syfte är således att redogöra för biståndshandläggarens upplevelse av vilken roll anhöriga har vid biståndsbedömning. Studien har en kvalitativ ansats och grundar sig i 7 semistrukturerade intervjuer. Resultatet av våra intervjuer har analyserats utifrån gerontologiskt social arbete vilket innefattar följande teorier: sociala livsloppsperspektivet, copingstrategier och ålderism. Resultatet av vår studie är att anhöriga utgör en stor källa av information men som också kan fara väldigt illa av att åsidosätta sina egna behov för sin närstående.Nyckelord: anhörig, biståndsbedömning, delaktighet, frivillighet, omsorgsgivare. / Andersson, J & Useinovska, U. “What would Sweden look like without your dependants? You can wonder that” A qualitative study of carers participation under needs assessment of their kin from a caremanagers perspective. Degree project in Social Work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. We have during our education in social work, through media and course literature, drawn attention to that caregivers that take care of their close, elderly relatives are the ones who stand for most of the elderly care in Sweden. We have therefore concentrated on people who have the most contact with ones applying for homecare and their dependants, who is called care managers. The purpose of this study is to describe the care managers experience of which role the dependants have regarding assistance assessment. The study has a qualitative approach and is based on seven semi structured interviews. The result of our interviews has been analysed through gerontology social work which contains of four theories: lifesequence perspective, sense of context, coping and ageism. The result of our study is that the dependants constitutes as a big source of information but is also at risk for health issues by disregarding their own needs while prioritizing the needs of the caretaker. Keywords: caregiver, care manager, assistance assessment, participation, free will.

No description available.