Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer. Resultatet visar att omsorgsgivarna uppfattar deras psykosociala arbetsmiljö som dålig. De visar även på en påtaglig skillnad i psykosocial arbetsmiljö mellan kommunal och privat regi, där omsorgsgivarna inom den kommunala sektorn är mest missnöjda. De största skillnaderna hittar vi i hur omsorgsgivarna känner att de hinner ge patienterna den tiden som de behöver samt om de uppfattar att de har tillräckligt med personal för att utföra ett kvalitativt arbete. En anledning till detta missnöje kan bero på styrningsverktyget New Public Management introduktion i den kommunala sektorn.

Introduktion: Det finns ett stort behov av palliativ vård i Sverige och ett flertal människor väljer att delta i omvårdnaden av en familjemedlem, vän eller granne. Samhället har ett ansvar att stödja både den palliativa patienten och närstående. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever att vara delaktiga i omvårdnaden av patienter i ett palliativt skede. Metod: Litteraturstudien följde Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklarna som gav studiens resultat söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Majoriteten av de 12 artiklar som utformat resultatet var av kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman om hur närstående påverkades av omsorgsgivandet. Dessa teman var: förändrade relationer och roller, förändrad hälsa, hälso- och sjukvårdspersonalens inflytande och behov av stöd. Slutsats: Närstående som var omsorgsgivare till en palliativ patient kunde i samband med omsorgsgivandet uppleva att relationen kunde bli djupare, att hälsan kunde bli påverkad och att flera känslor kunde tillkomma. Ett missnöje med hälso- och sjukvårdspersonalen var något som kunde förekomma men ett bra stöd från omgivningen var av betydelse.

Young carers are a hidden group in the social society. Studies show that children who hasparents with an addiction problem and/or mental health issues, often take a bigresponsibility in the home which can lead to negative consequences through childrens life.The purpose of this study was therefore to investigate how professional work with youngcarers look like in a middlesized city in the middle of Sweden in families where there isaddictionproblems and/or mental health issues. The study was conducted with a qualitativeapproach with help of semi-structured interviews, were five employees working for the city ofchoice were interviewed. The empirical material which the interviews resulted in, wereanalyzed with the help of relevant concepts which are being brought up bychildhoodsociology. The result confirms that young carers are a hidden group, and that thereis no preventing and supporting work specifically for young carers as the one that can be seeninternationally. On the other hand might young carers be included in the support that the cityoffers to all children. The study also gives suggestions on a combination of participation andcaring in the work with young carers.

<p>Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.</p>

Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.

The aim of this essay was to describe and interpret the managements and organizations impact regarding the caregivers working conditions. To examine this we used a qualitative method. We completed two group interviews and five individual interviews with a total of fifteen enrolled nurses that worked within elderly care. In our interviews we found that the enrolled nurses felt that the organizations economic interests collided with their personal values regarding good quality elderly care. We also found that the caregivers experienced that they had an impact on their working conditions and that their employer was the main reason for making it possible.

Bakgrund: Barn som lever med anhörig som lider av psykisk eller fysisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning är en utsatt grupp som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Genom identifiering av barn som lever i dessa familjer kan stödinsatser sättas in. Distriktssköterskor i primärvården arbetar hälsofrämjande genom telefonrådgivning och egen mottagning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor uppfattningar av att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Metod: Datamaterialet analyserades med fenomenografisk metod utifrån kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor vill arbeta för att identifiera och stödja barn som anhöriga och unga omsorgsgivare genom tydligare riktlinjer på arbetsplatsen, samverkan med andra instanser som resulterar i stöd till barnet och familjen. Konklusion: Distriktssköterskorna upplever att det är en grupp som förbises, de beskriver att de behöver ökad kunskap och verktyg för att kunna arbeta mer effektivt. Distriktssköterskorna som deltar i studien upplever att deras medveten om barn som anhöriga och unga omsorgsgivare har ökat.

Andersson, J & Useinovska, U. ”Hur hade Sverige sett ut utan anhöriga? Det tänker man ibland” En kvalitativ studie av anhörigas roll vid biståndsbedömning ur biståndshandläggarens perspektiv. Examensarbete i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt Arbete, 2019. Vi har under vår socionomutbildning, genom media och kurslitteratur, uppmärksammats på att de som drar det tyngsta lasset vad det gäller äldreomsorg är anhöriga. Vi valde därför att inrikta oss på de som möter människor som ansöker om hemtjänstinsatser och deras anhöriga i en hög utsträckning, nämligen biståndshandläggare avseende insatser i ordinärt boende. Studiens syfte är således att redogöra för biståndshandläggarens upplevelse av vilken roll anhöriga har vid biståndsbedömning. Studien har en kvalitativ ansats och grundar sig i 7 semistrukturerade intervjuer. Resultatet av våra intervjuer har analyserats utifrån gerontologiskt social arbete vilket innefattar följande teorier: sociala livsloppsperspektivet, copingstrategier och ålderism. Resultatet av vår studie är att anhöriga utgör en stor källa av information men som också kan fara väldigt illa av att åsidosätta sina egna behov för sin närstående.Nyckelord: anhörig, biståndsbedömning, delaktighet, frivillighet, omsorgsgivare. / Andersson, J & Useinovska, U. “What would Sweden look like without your dependants? You can wonder that” A qualitative study of carers participation under needs assessment of their kin from a caremanagers perspective. Degree project in Social Work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. We have during our education in social work, through media and course literature, drawn attention to that caregivers that take care of their close, elderly relatives are the ones who stand for most of the elderly care in Sweden. We have therefore concentrated on people who have the most contact with ones applying for homecare and their dependants, who is called care managers. The purpose of this study is to describe the care managers experience of which role the dependants have regarding assistance assessment. The study has a qualitative approach and is based on seven semi structured interviews. The result of our interviews has been analysed through gerontology social work which contains of four theories: lifesequence perspective, sense of context, coping and ageism. The result of our study is that the dependants constitutes as a big source of information but is also at risk for health issues by disregarding their own needs while prioritizing the needs of the caretaker. Keywords: caregiver, care manager, assistance assessment, participation, free will.

SAMMANFATTNING Bakgrund Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer i fyra former och klassificeras utefter sjukdomsförlopp. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom, varav synnervsinflammation, muskelsvaghet, domningar och sväljsvårigheter är vanliga symtom. Vanliga psykiska symtom är ångest och depression. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med Multipel skleros. Metod Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt för att belysa hur närstående påverkas av Multipel skleros. Vetenskapligt granskade artiklar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat När en familjemedlem drabbas av Multipel skleros drabbas hela familjen. Närstående blir ofta på grund av sjukdomsutvecklingen omsorgsgivare. Till följd av omsorgsgivandet kan närstående uppleva fatigue, depression samt sömnproblem. Då en förälder insjuknar påverkas dennes möjlighet till delaktighet i barnets liv. Den friska föräldern tvingas då till ett större ansvarstagande. Förälderns sjukdom innebär även att barnet får ta mer ansvar hemma. När ett barn drabbas av MS ifrågasätter föräldrarna ofta sin roll som förälder i och med att sjukdomen är oförutsägbar och därmed svår att kontrollera. Vid insjuknande ses det sociala stödet som en viktig komponent för sjukdomshanteringen inom familjen. Stöd från hälso- och sjukvården har en betydande roll men upplevs av många drabbade som otillräcklig. Slutsats Studien visar att Multipel skleros har en inverkan på familjen. Effekterna som sjukdomen hade på familjen innebar en förändrad hälsa hos både patienten och de närstående med bland annat försämrad livskvalitet och depression som följd.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap upptäcktes i vilken fäder söker stöd från varandra i förhållande till socialtjänsten, det väckte vår nyfikenhet kring vad orsaken och syftet är till att fäder söker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien är att söka förståelse för varför fäderna vänder sig till webbgemenskapen på internet, att beskriva vilka föreställningar som skapas kring socialtjänsten i webbgemenskapen samt hur föreställningar begripliggörs och förklaras av fäderna. För insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie på internet genomförts där empirin som legat till grund för resultatet är texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig för att vara fäder. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att bearbeta den empiri som insamlats och bland annat tre övergripande teman har identifierats: föreställningar kring socialtjänsten, begripliggörande av föreställningarna samt mobiliseringens orsak och syfte. Studien har genomgripande ett genusperspektiv och resultatet av innehållsanalysen analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna: kön som konstruktion – skapandet av genus samt homosocialitet. Resultatet i studien beskriver föreställningar kring att socialtjänsten bedömer fäder och mödrar olika utifrån kön samt reproducerar föreställningar kring traditionella föräldraroller och maskulinitet. Fäderna erhåller inget stöd och känner sig maktlösa utifrån att socialtjänsten privilegierar mödrar, detta leder till att fäderna söker sig till webbgemenskapen för att erhålla olika typer av stöd. Slutsatsen är att socialarbetare måste medvetandegöra föreställningar kring kön, maskulinitet och föräldraskap för att kunna motverka att föreställningar befästs och reproduceras. För detta krävs verktyg som direkt kan appliceras i det praktiska arbetet med fäder, men socialarbetare behöver också vara mer tydliga och lyhörda för att kunna identifiera behov hos fäder för att möjliggöra stödgivande. / The interest of this study were awakened when webcommunities whose purpose is to support fathers against the social services were found. This raised our curiosity about why such webcommunities are needed. The purpose of this study is to seek understanding for why fathers are turning to the webcommunity, also to describe conceptions about the social services which are created in the webcommunity and how those conceptions are understood and explained by the fathers. The method used for collection of data was a qualiatitive obervational study on the internet where the empirical base for the results are published texts and comments by people purporting to be fathers. A qualitative content analysis were used to process the empirical findings and three main themes were developed: conceptions about the social services, understanding of these conceptions and the cause and purpose of the mobilization. This study has a pervasive genderperspective and the result of the content analysis has been analyzed with the theoretical base of: ”doing gender” and homosociality. The result of this study reveals conceptions fathers have about the social services, that the social services assess fathers and mothers on different basis because of their sex. The fathers also claims that the social services reproduces conceptions about traditional parenting-roles and masculinity. The fathers doesn’t recieve the support they need and feel powerless because the social services privileges mothers, which instead leads fathers to seek support from eachother in the webcommunity. The conclusion is that social workers need to be more aware of conceptions they have on gender, masculinity and parenthood to be able to work against these conceptions. To do this social workers needs tools that can be applied in their daily practical work with fathers. But social workers also need to be more distinct and responsive to be able to identify fathers needs and thus offer support.