Denna studie har genomförts på uppdrag av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Syftet var att identifiera och analysera blixtnedslag som antändningskälla för skogsbränder med hjälp av data från sommaren 2018 i Sverige. Målet med studien var att ta fram ett underlag för brandantändning som kan komma att underlätta MSB:s framtida arbete med skogsbrandsförebyggande åtgärder. Studien\break genomfördes genom att analysera brandkartering av brandområden (från Skogsstyrelsen), räddningstjänstens brandrapportering inklusive bedömning av brandorsak (från MSB:s sammanställda händelserapporter) samt data för blixturladdningar (från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI)). Därutöver utfördes en vegetationsanalys genom att nyttja Naturvårdsverkets nationella marktäckedata. I denna studie togs tre frågeställningar upp: (i) hur stor andel av skogsbränderna sommaren 2018 som hade blixtnedslag som antändningskälla och huruvida detta stämde överens med räddningstjänstens bedömning av brandorsak, (ii) hur fördelningen såg ut över tid för antalet blixtantända bränder under sommaren 2018, samt (iii) i vilken typ av vegetation blixtantända bränder startade i. För den första frågeställningen sammankopplades brandområden med brandrapportering och sedan blixturladdningar. Från detta kunde alla brandområden ges antändningsbedömningen "Troligtvis blixt", "Möjligtvis blixt", "Inte blixt" eller "Information om brandtidpunkt saknas". Klassningen "Troligtvis blixt" innebär att minst en blixt kan ha slagit ner inom brandområdet mindre än tre dagar innan branden bröt ut. Klassningen "Möjligtvis blixt" innebär att minst en blixt har slagit ner inom brandområdet 3-5 dagar innan branden rapporterades. Totalt undersöktes de 338 brandområdena som innefattades i Skogsstyrelsens kartering och den totala avbrända ytan sommaren 2018 var 22700 hektar (ha). Två buffertzoner användes för att få en osäkerhetsanalys i resultatet. Andelen bränder som bedömdes som troligtvis eller möjligtvis blixtantända uppgick tillsammans till 28 % för den snäva buffertzonen (brandrapportering inom 2 kilometer samt blixtnedslag inom 500 meter från brandområdet) och 33 % för den breda buffertzonen (brandrapportering inom 4 km samt blixtnedslag inom 1 km från brandområdet). Detta är högre än vad tidigare studier har visat, vilket troligtvis kan förklaras av att andra studier omfattar ett medelvärde av flera år medan denna studie endast omfattar en extrem sommar ur skogsbrandssynpunkt i och med det torra och varma vädret med perioder av mycket åskväder. Av de undersökta brandområdena var det 68 % av den avbrända ytan från bränder som möjligtvis eller troligtvis var orsakade av blixtnedslag enligt den snäva bedömningen. Bedömningen av vilka bränder som var blixtantända enligt denna studie skiljer sig för cirka 20 % av brandområdena från räddningstjänstens bedömning. Detta kan förklaras av att många av bränderna inte hade en klargjord antändningskälla från räddningstjänsten, många olika personer var inblandade i räddningstjänstens bedömningsarbete och att denna studie, till skillnad från vid räddningstjänstens bedömning, undersökte faktiska blixtnedslag från SMHI:s blixtlokaliseringssystem. Den geografiska utbredningen av blixtantända bränder var relativt spridd över de skogsbrandsdrabbade områdena. Den andra frågeställningen besvarades genom att sortera bränderna med bedömd orsak i tidsordning. Detta visade på att de veckor under sommaren 2018 som hade flest blixtantända bränder var vecka 28 och 29, vilket troligtvis beror på en kombination av många åskväder med lite nederbörd och varmt väder. För den tredje och sista frågeställningen undersöktes vilken typ av vegetation de potentiellt blixtantända brandområdena täcktes av för att kunna dra en slutsats om vilken vegetation blixtar troligtvis kan ha startat en brand i. Resultatet visade att 77 % klassificerades som barrskogstyp där framför allt tallskog dominerar med 54 % av alla potentiellt blixtantända brandområden. De huvudsakliga osäkerheterna i studien är tid och position för då bränderna startade. Fortsatta studier bör studera fler somrar för att bedöma om sommaren 2018 verkligen var unik, hur blixtars egenskaper kan påverka antändningsrisken vid nedslag samt faktisk temperatur och nederbörd för att dra tydligare slutsatser om dess påverkan under sommaren. En tydligare vegetationsanalys skulle behöva göras genom att finna och använda de exakta startpunkterna för bränderna.

Denna studie undersöker hur Hemvärnets personal påverkas av sitt deltagande i de stora stödinsatserna, särskilt vid de stora skogsbränderna 2014 och 2018. Det vill säga hur dessa soldater upplevt sitt deltagande i insatserna samt vilka erfarenheter de har dragit. En upplevelse som påverkat dem både som privatperson och soldat, men som även också fått andra konsekvenser i olika omfattning. Som person har de utvecklats under insatsen bland annat genom insikten om att kunna hjälpa till och göra nytta för andra. Som soldat har de istället fått färdigheter och kunskaper som de kunnat medföra till sitt krigsförband. Undersökningen syftade till att belysa ett växande samhällsproblem med ökade risker för stora skogsbränder, utifrån Försvarsmakten och närmare bestämt Hemvärnets perspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ beskrivande analys efter intervjuer av hemvärnssoldater som deltagit i bränderna, antingen 2014 eller 2018. Resultatet visade på en mängd olika faktorer som främst Försvarsmakten kan ta i beaktande, men som på sikt även kan påverka politisk nivå i kommande utredningar. Avgörande faktorer som spelar in är bland annat det frivilliga deltagande och när detta deltagande är praktiskt möjligt. Men även hur familjens betydelse och individernas övriga sysselsättning påverkar möjligheten till deltagandet. / This study examines how the personnel of the Swedish Home Guard is impacted due to its participation in major support efforts, especially the great forest fires in 2014 and 2018. It examines how the soldiers experienced their participation in the efforts and what experiences they have drawn from participation. What they have experienced has affected them both as individuals and as soldiers, but their participation has also had other consequences to varying degrees. They have developed as persons during the effort, among other things through the insight that they have been able to help and do good for others. The soldiers have also acquired new skills and knowledge that they have been able to bring back to their military unit. This study aims to highlight a growing problem in society with the increased risks of large forest fires from the perspective of the Armed Forces and, more specifically, the Home Guards. The study was conducted using qualitative descriptive analysis taken place after interviews with Home Guard soldiers who participated in the fires either in 2014 or 2018. The results showed a variety of factors that primarily the Armed Forces need to consider, which in the long term may also affect the political level in future investigations. Critical factors include voluntary participation and when this participation is possible in practicality. In addition, how participation in general is affected by the family's importance and the individual's employment.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

Problemformulering och syfte: Klimatkrisen har under flera år varit en aktuell kris för många människor runt om i världen, även om Sverige i relativt stor grad varit skonade från naturkatastrofer under samma period. Men under de senaste åren har svenskarna i större utsträckning drabbats av olika kriser som orsakats av den globala uppvärmningen. Sommaren 2018 stod stora delar av Hälsinglands skogar i brand och sommaren 2021 drabbades Gävle av förödande översvämningar. När kriser som dessa förekommer spelar media en stor roll. Frågan vi ställer oss är hur svensk lokalpress agerar och rapporterar om naturkatastrofer som dessa? Syftet med den här studien är att undersöka hur svenska lokaltidningar gestaltade dessa katastrofer och hur de framställde klimatkrisen i rapporteringen kring fallen.Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna i studien samlade vi in totalt 148 artiklar som berörde någon av naturkatastroferna,70 artiklar från Ljusdals-Posten och Söderhamns-kuriren som rapporterade om skogsbränderna 2018 och 78 artiklar från Arbetarbladet och Gefle dagblad som rapporterade om översvämningarna 2021.Undersökning gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Studiens material togs från mediearkivet Retriever. Huvudresultat: Resultatet från studien påvisar att lokaltidningarna under den period vi undersökte främst fokuserade på händelserapportering och inte så mycket på vad den bakomliggande orsaken till naturkatastroferna är. Det som också kom fram är att klimatkrisen framställs som något som inte går att undvika i framtiden och att samhället och allmänheten måste förbereda sig för framtida naturkatastrofer.

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus & Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus & Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

The swedish forest burst into fire when the temperature reached up to 40 degrees in july 2018. That is a short version of what the swedish media filled their articles with. In this study we are analyzing the media on local and national level on how they form their news about the forest fires that burst out in Dalarna, Härjedalen and Hälsingland during the summer 2018 and if they raise a climate relationship when they write about the fires. There is a gap in previous research about forest fires in general; a relationship between natural disasters and climate change and that is why our research is important for future science. We are using a critical discourse analysis and a content analysis to investigate how many articles who lifts the climate relationship with the fires, the amount of articles about the fires and which concepts and actors appears in the texts on the local newspaper in the affected areas and two of the biggest national newspapers in Sweden; Dagens nyheter and Svenska dagbladet. The result shows us that neither of the newspapers write about a climate relationship overall. The media attend to write about the temperature and how warm the summer is rather than what it depends on; the climate. However they do write about the climate in the conjunction with the fires at a few times and the national media seem to write about it more often in relation to the number of articles about the forest fires. If they do raises the relationship between climate changes and the forest fires, they still do not explain the reason and connection between those two.

Sammandrag/abstract:   Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur den politiska diskursen i Sverige kan påverkas av en naturkatastrof med skogsbränderna sommaren 2018 som typfall. Ett mer precist syfte kan formuleras i termer av att undersöka hur den politiska diskursen utvecklar sig till följd av en kris. Denna undersökning sker i formen av en innehållsanalys av ca. 80 tidningsartiklar som publicerats i en nationellt täckande tidning, eller en lokaltidning. Det teoretiska ramverket för denna undersökning grundar sig i ett tydligt formulerat analysverktyg. I analysverktyget väljer både de politiskt förtroendevalda och deras kritiker olika strategier vilka i sin tur påverkar utfallet för den politiska diskursen. Undersökningen kommer fram till att de politiskt förtroendevalda väljer att förneka ansvar samtidigt som kritikerna tillskriver dem ansvar. Detta resulterar i en så kallad beskyllningstävling där de politiska implikationerna är svåra att utläsa.

Climate change is leading to in an increase in frequency and severity of wildfires, which in turn can result in the formation of runoff-initiated post-wildfire debris flows. This type of debris flows is, like most debris flows, triggered by heavy precipitation events. Debris flows have the potential to cause much damage, and therefore it is important to analyse when and where the risk of these flows exists. This study aims to identify shared characteristics of basins that experienced post-wildfire debris flows in order to improve future risk analyses regarding such flows. These characteristics were studied through the analysis of 42 basins in 10 burned areas across western North America, which experienced a total of 67 post-wildfire debris flows between 2000 and 2018. Literature research and existing databases revealed the bedrock, soil texture and the timing of the flows compared to the wildfires. Spatial analysis using ArcMap allowed for the analysis of the burn severity of the basins, the hypsometry of the basins, and the mean slope of the basins. Analysis of these characteristics revealed the importance of the hypsometric integral, the soil texture, and the mean slope angle of the basins. In general, the hypsometric integral tends to fall between 0.50 and 0.60 and only soils with a coarse texture were identified for the basins. The mean slope angle of the basins is commonly between 25-30o, with a wider range of slopes being able to generate debris flows shortly after the fire. If multiple basins in a small area are burned, those with steeper slope angles have a higher potential to generate debris flows, while basins with steeper slopes do not have a higher risk on large regional scales. In order to generate post-wildfire debris flows the basin also needs to be burned at a large extent at low to medium severity, resulting in an extensive and strong water-repellent layer required to generate the runoff that is needed to generate a debris flow. Seasonal wetting during winters and drying of the soil during summers can reduce or enhance runoff respectively as well. As a result, post-wildfire debris flows occur mostly during the late summer months shortly after a wildfire when precipitation is increasing through summer storms, or a year later when the soil is dried and primed during the summer followed by such a summer storm. Fires during winter and thus outside the traditional wildfire season can lead to post-wildfire debris flows during winter as well due to the strength of the fresh water-repellent layer. Climate change which will lead to more fires during late autumn and winter months can thereby result in post-wildfire debris flows during winter, rather than only during the summer months following wildfires in the traditional fire season. / Jordskred uppstår när en sammanhängande jordmassa kommer i snabb rörelse. Det är en typ av naturolyckor som kan skada både infrastruktur och människor. Sannolikheten att ett jordskred inträffar ökar efter skogsbränder. Samtidigt kan klimatförändringar leda till en ökning av skogsbränder vilket i sin tur kan leda till en ökad risk för jordskred i framtiden. Syftet med det här projektet är att bidra till bedömningen av risken av jordskred till följd av skogsbänder i västra Nordamerika och att identifiera andra områden som också har en stor risk att drabbs av skred efter skogsbränder genom att identifiera riskfaktorer. Under projektets gång skapades en databas med områden där jordskred inträffade efter skogsbränder i västra Nordamerika. Den vetenskapliga litteraturen visade några egenskaper av skred och områdena, t.ex. när branden och skredet hände, vilken berggrund finns i området och texturen av jordarten i området. Dessutom användandes GIS (Geographical Information System) med satellitbilder och DEM (Digital Elevation models), som visade information om brandskador samt de geomorfologiska karaktärerna av områden. Resultaten visade att formationen av jordskred kräver omfattande låga till måttliga brandskador som resulterar i ett starkt vattenavvisande jordlager. Detta jordlager minskar infiltrationskapaciteten av jorden och resulterar i mer ytavrinning vilket orsakar skred till följd av brand. Även en grov textur av jordlagret är viktig eftersom den också bidrar till ett starkt vattenavvisande jordlager. Dessutom kan askpartiklar bli fångade in i stora porer i jord med en grov textur vilket minskar infiltrationskapaciteten och ökar ytavrinningen. Det finns alltså två krav för att ett jordskred ska inträffa efter en skogsbrand: i) omfattande låga-måttliga brandskador, och ii) en grov textur av jorden. Vidare finns det några ytterligare egenskaper som ökar risken för skred efter skogsbränder om de två kraven är uppfyllda. Den hypsometriska integralen (ett sätt att uttrycka hypsometrin av en dal) ligger oftast mellan 0.50-0.60 vilket är normal för en geomorfologiskt sett mogna område. Dessutom hade de flesta områdena i projektet en medellutning mellan 25o och 30o. Dock fanns det även tillfällen där värdena låg utanför dessa intervaller. Därför kan dessa värden i sig inte användas som riskfaktorer, utan borde de även kombineras med de övriga egenskaperna som beskrivs i den här undersökningen. Det är också relevant att veta när jordskred inträffar till följd av skogsbränder. Resultaten visade att skred kan hända strax efter skogsbränder i slutet av sommaren när det finns kraftigt regn. Det är då som det vattenavvisande jordlagret är som starkast. Det vattenavvisande lagret minskar i styrkan under året, men det är också möjligt att det inträffar ett jordskred under sommaren året efter en skogsbrand. Då är jorden torr i slutet av sommaren när kraftigt regn inträffar efter torra månader. Torr jorden bidrar även till en minskad infiltrationskapacitet. Regn i vinter gör jorden blöt vilket ökar infiltrationskapaciteten av jorden. Dessutom sker det även skogsbränder utanför den traditionella skogsbrandsäsongen nuförtiden, t.ex. tidigt i vintern. I så fall kan jordskred också inträffa under samma vinter strax efter skogsbranden, därför att det vattenavvisande jordlagret som skapas i branden fortfarande är starkt då. Som nämnts tidigare finns det en riskprofil som kan användas för att identifiera områden som har en hög risk för jordskred efter skogsbränder, men möjligheten att ett jordskred inträffar under vintern istället för (slutet av) sommaren bör även iakttas. Risken växer nämligen i samband med klimatförändringar som leder till mer skogsbränder; inte bara under sommaren, utan även under vintern.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet.   Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.

Skogsbränder är svåra att upptäcka i ett tidigt stadie, vilket leder till förödande konsekvenser. Hela 30 % av koldioxiden som atmosfären tar emot kommer från skogsbränder. Flera tusentals människor och djur mister livet eller tvingas lämna sina hem. Det finns idag flera tekniker som med varierande framgång kan upptäcka skogsbränder. I detta arbete skall en alternativ metod för rökdetektering utvecklas och testas. Metoden ska vara möjlig att appliceras på UAV (Unmanned Aerial Vehicle) teknik. Arbetet fokuserar på att skilja på brandrök och dimma med högupplöst data. Två algoritmer prövas, SDA (Statistisk distributions algoritm) och KBA (Kunskapsbaserad igenkännings algoritm). Den första testar statistiska distributioner för att hitta unika identifierare för rök. Den andra algoritmen är baserad på kunskapen om rök vad gäller spektrala och morfologiska egenskaper. Röken identifieras med hjälp av form, area och kanter. Algoritmen visade en precision med 90 % i bilder innehållande rök och en feldetektering med 20 % för bilder innehållande dimma. / It is very difficult to discover forest fires in an early stage which can lead to devastat-ing consequences. Today, 30% of the total carbon dioxide that is released in the at-mosphere comes from forest fires. Thousands of human beings and animals are killed or forced to leave their homes every year. There are a variety of techniques today that is being used for discovering forest fires but whom lack in accuracy or has problems with a large amount of false alarms. This paper is an experimental study to try to solve this issue. The proposed method in this paper could be applied on UAV (Unmanned Arial Vehicles). This study will focus on identifying smoke regions from forest fires and removing fog objects which has similar characteristics as smoke. Two algorithms are tested, SDA (Statistical distributions algorithm) and KBA (Knowledge-based identification algorithm). The SDA uses statistic distribution al-gorithm where smoke and fogs characteristics are identified. The second algorithm, KBA, is a knowledge-based algorithm, where the shape, area and edges of the smoke’s characteristics are applied. The algorithm showed a 90 % accuracy for find-ing smoke in images with a false alarm rate of 20 % in images of fog.