För att lättare kunna förstå var jordskred kan ske i framtiden är det viktigt att först förstå varför och under vilka förutsättningar de kan ske och hur man på ett bra och enkelt sätt kan räkna ut detta. Med hjälp av en algoritm kan man lättare och snabbare räkna ut var det finns risk för att jordskred kan komma att ske. Eftersom det redan finns teorier om vilka jordkriterier som behövs och att det krävs en lutning för att skred ska kunna ske, räknar algoritmen ut var dessa båda kriterier är uppfyllda. För att kunna bedöma om algoritmen har bedömt terrängen rätt har den utvärderats med hjälp av studier av gamla skredärr, där bevisligen de rätta förutsättningarna för jordskred funnits, som rätt jordarter och rätt lutningsförhållanden. Där skredärr finns bör därför algoritmen klassa området som ostabilt. Algoritmen har utvärderats i områden mellan Göteborg och Karlstad i Sverige, och jordartskartan och data för skredärren har erhållits från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Alla resultat har tagits fram med hjälp av ArcGIS som lätt kunnat jämföra algoritmen med de gamla skredärren.I studien har även uträkningar över skredärrens utseenden genomförts. Genom att ta fram vissa parametrar över utseendet hos skredärren kan rörelsen i det tidigare skredet beräknas, så att man kan förstå vilken typ av jordskred de var. Detta är möj-ligt att beräkna eftersom utseendet har ett samband med rörelsemönstret. Denna metod har tagits fram av Peter Quinn vid studier av gamla skredärr. När detta förhål-lande har beräknats utifrån gamla skredärr, har det utnyttjats för indelning i 4 klasser för olika typer av rörelsemönster. Efter det kan varje klass av rörelsemönstret, 1 till 4, jämföras med algoritmen för att kunna bedöma om algoritmen fungerar bättre för vissa typer av jordskred än andra.

Climate change is leading to in an increase in frequency and severity of wildfires, which in turn can result in the formation of runoff-initiated post-wildfire debris flows. This type of debris flows is, like most debris flows, triggered by heavy precipitation events. Debris flows have the potential to cause much damage, and therefore it is important to analyse when and where the risk of these flows exists. This study aims to identify shared characteristics of basins that experienced post-wildfire debris flows in order to improve future risk analyses regarding such flows. These characteristics were studied through the analysis of 42 basins in 10 burned areas across western North America, which experienced a total of 67 post-wildfire debris flows between 2000 and 2018. Literature research and existing databases revealed the bedrock, soil texture and the timing of the flows compared to the wildfires. Spatial analysis using ArcMap allowed for the analysis of the burn severity of the basins, the hypsometry of the basins, and the mean slope of the basins. Analysis of these characteristics revealed the importance of the hypsometric integral, the soil texture, and the mean slope angle of the basins. In general, the hypsometric integral tends to fall between 0.50 and 0.60 and only soils with a coarse texture were identified for the basins. The mean slope angle of the basins is commonly between 25-30o, with a wider range of slopes being able to generate debris flows shortly after the fire. If multiple basins in a small area are burned, those with steeper slope angles have a higher potential to generate debris flows, while basins with steeper slopes do not have a higher risk on large regional scales. In order to generate post-wildfire debris flows the basin also needs to be burned at a large extent at low to medium severity, resulting in an extensive and strong water-repellent layer required to generate the runoff that is needed to generate a debris flow. Seasonal wetting during winters and drying of the soil during summers can reduce or enhance runoff respectively as well. As a result, post-wildfire debris flows occur mostly during the late summer months shortly after a wildfire when precipitation is increasing through summer storms, or a year later when the soil is dried and primed during the summer followed by such a summer storm. Fires during winter and thus outside the traditional wildfire season can lead to post-wildfire debris flows during winter as well due to the strength of the fresh water-repellent layer. Climate change which will lead to more fires during late autumn and winter months can thereby result in post-wildfire debris flows during winter, rather than only during the summer months following wildfires in the traditional fire season. / Jordskred uppstår när en sammanhängande jordmassa kommer i snabb rörelse. Det är en typ av naturolyckor som kan skada både infrastruktur och människor. Sannolikheten att ett jordskred inträffar ökar efter skogsbränder. Samtidigt kan klimatförändringar leda till en ökning av skogsbränder vilket i sin tur kan leda till en ökad risk för jordskred i framtiden. Syftet med det här projektet är att bidra till bedömningen av risken av jordskred till följd av skogsbänder i västra Nordamerika och att identifiera andra områden som också har en stor risk att drabbs av skred efter skogsbränder genom att identifiera riskfaktorer. Under projektets gång skapades en databas med områden där jordskred inträffade efter skogsbränder i västra Nordamerika. Den vetenskapliga litteraturen visade några egenskaper av skred och områdena, t.ex. när branden och skredet hände, vilken berggrund finns i området och texturen av jordarten i området. Dessutom användandes GIS (Geographical Information System) med satellitbilder och DEM (Digital Elevation models), som visade information om brandskador samt de geomorfologiska karaktärerna av områden. Resultaten visade att formationen av jordskred kräver omfattande låga till måttliga brandskador som resulterar i ett starkt vattenavvisande jordlager. Detta jordlager minskar infiltrationskapaciteten av jorden och resulterar i mer ytavrinning vilket orsakar skred till följd av brand. Även en grov textur av jordlagret är viktig eftersom den också bidrar till ett starkt vattenavvisande jordlager. Dessutom kan askpartiklar bli fångade in i stora porer i jord med en grov textur vilket minskar infiltrationskapaciteten och ökar ytavrinningen. Det finns alltså två krav för att ett jordskred ska inträffa efter en skogsbrand: i) omfattande låga-måttliga brandskador, och ii) en grov textur av jorden. Vidare finns det några ytterligare egenskaper som ökar risken för skred efter skogsbränder om de två kraven är uppfyllda. Den hypsometriska integralen (ett sätt att uttrycka hypsometrin av en dal) ligger oftast mellan 0.50-0.60 vilket är normal för en geomorfologiskt sett mogna område. Dessutom hade de flesta områdena i projektet en medellutning mellan 25o och 30o. Dock fanns det även tillfällen där värdena låg utanför dessa intervaller. Därför kan dessa värden i sig inte användas som riskfaktorer, utan borde de även kombineras med de övriga egenskaperna som beskrivs i den här undersökningen. Det är också relevant att veta när jordskred inträffar till följd av skogsbränder. Resultaten visade att skred kan hända strax efter skogsbränder i slutet av sommaren när det finns kraftigt regn. Det är då som det vattenavvisande jordlagret är som starkast. Det vattenavvisande lagret minskar i styrkan under året, men det är också möjligt att det inträffar ett jordskred under sommaren året efter en skogsbrand. Då är jorden torr i slutet av sommaren när kraftigt regn inträffar efter torra månader. Torr jorden bidrar även till en minskad infiltrationskapacitet. Regn i vinter gör jorden blöt vilket ökar infiltrationskapaciteten av jorden. Dessutom sker det även skogsbränder utanför den traditionella skogsbrandsäsongen nuförtiden, t.ex. tidigt i vintern. I så fall kan jordskred också inträffa under samma vinter strax efter skogsbranden, därför att det vattenavvisande jordlagret som skapas i branden fortfarande är starkt då. Som nämnts tidigare finns det en riskprofil som kan användas för att identifiera områden som har en hög risk för jordskred efter skogsbränder, men möjligheten att ett jordskred inträffar under vintern istället för (slutet av) sommaren bör även iakttas. Risken växer nämligen i samband med klimatförändringar som leder till mer skogsbränder; inte bara under sommaren, utan även under vintern.

Detta arbete är författat på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm inom kandidatprogrammet Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. Undersökningen kommer att ligga som stöd för Statens Haverikommissions utredande rapport om jordskredet i Stenungsund. Den 23 september 2023 skedde ett jordskred i Stenungsunds kommun. I ett av de områden där jordskredet utlöstes antogs nyligen en detaljplan. Den aktuella detaljplanen för det utsatta området är Munkeröd 1:12 m.fl. Detaljplaneprocessen för Munkeröd 1:12 m.fl. började redan under 2008, när ett planförslag skickades in med önskan att ändra markanvändningen från närrekreationsområde till industrimark. Under detaljplaneprocessen utfördes flera utredningar med syfte att pröva markens lämplighet för industri. Det utfördes flera geotekniska undersökningar där markens lastrestriktioner ändrades under åren. Syftet med studien är att analysera detaljplaneprocessen för Munkeröd 1:12 m.fl. samt att analysera de geotekniska undersökningarna som har skett, i syfte att ta reda på vart i detaljplaneprocessen som markens lastrestriktioner har reviderats och varför. Detta har gjorts genom en litteratur- och dokumentstudie samt en rättsvetenskaplig metod. Studien visar vart i detaljplaneprocessen som lastrestriktionerna har ändrats och varför. Revideringarna har alla skett i samband med samråd och utställningen. Det har inkommit flera yttranden under detaljplanearbetets gång med synpunkter på b.la de geotekniska undersökningarna. Studien visar även vikten av noggranna och transparenta utredningar i detaljplaneprocesser, särskilt när det gäller områden med hög skredrisk. Även om de juridiska och strukturella aspekterna av planeringen följdes, påvisar denna undersökande studie att ytterligare granskning och försiktighet är nödvändig vid stora avvikelser från gällande översiktsplaner och när markanvändningen ändras betydligt. Denna slutsats understryker behovet av att framtida planer och beslut baseras på robust och aktuell information för att minimera riskerna och säkerställa hållbara och säkra markanvändningar. / This work is authored at the Royal Institute of Technology in Stockholm within the bachelor program in Property Development and Agency. The study will assist the Swedish Accident Investigation Authority's investigative report on the landslide in Stenungsund. On September 23, 2023, a landslide occurred in the municipality of Stenungsund. In one of the areas where the landslide was triggered, a detailed zoning plan was recently adopted. The current detailed zoning plan for the affected area is Munkeröd 1:12 et al. The detailed planning process for Munkeröd 1:12 et al. began as early as 2008, when a planning proposal was submitted with the desire to change the land use from a local recreation area to industrial land. Several investigations were carried out during the detailed planning process to test the suitability of the land for industry. Several geotechnical investigations were conducted where the load restrictions of the land were changed over the years. The purpose of the study is to analyze the detailed planning process for Munkeröd 1:12 et al. and to analyze the geotechnical investigations that have taken place, with purpose to find out where in the detailed planning process the land's load restrictions have been revised and why. This has been done through a literature- and document study as well as a legal scientific method. The study shows where in the detailed planning process the load restrictions have been changed and why. The revisions have all taken place in connection with consultations and exhibitions of the proposed plan. Several comments were received during the detailed planning work with views on, among other things, the geotechnical investigations. The study also shows the importance of thorough and transparent investigations in detailed planning processes, especially regarding areas with high landslide risk. Although the legal and structural aspects of planning were followed, this investigative study demonstrates that further scrutiny and caution are necessary in the case of major deviations from current comprehensive plans and when land use is significantly changed. This conclusion emphasizes the need for future plans and decisions to be based on robust and current information to minimize risks and ensure sustainable and safe land uses.

Detta kandidatexamensarbete undersöker detaljplaneprocessen för detindustriområde som planerats och anlagts på fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. i Stenungsunds kommun, där ett jordskred skedde i september 2023. Undersökningen gjordes genom en dokument- och litteraturstudie samt en intervjustudie. Resultatet tyder på att kommunen gjort flera tveksamma riskbedömningar avseende den geotekniska säkerheten. Bland annat togs viktig information gällande den bedömda stabiliteten för planområdet bort och en felaktig bergskarta låg till grund för områdets lastbegränsningar. Dessa bedömningar ochbeslut tros ligga till grund för att skredet skedde. Analysen av detaljplaneprocessen visar på behovet av att under den långa processen behålla kontinuitet och noggrannhet. Vidare belyser arbetet nödvändigheten av ett nära samarbete med utomstående experter, särskilt inom geoteknik, samt myndigheter för att möjliggöra för adekvata riskbedömningar. Dessutom krävs e nöppen dialog med berörda parter och en systematisk grundlig hantering av riskerna genom hela planprocessen. Sammanfattningsvis visar arbetet värdet av att integrera riskhantering på ett effektivt sätt i detaljplaneringen för att skapa robusta och hållbara samhällen. Genom att dra lärdomar från tidigare erfarenheter, som skredet i Stenungsund, kan vi förbättra planeringsprocessen och på så sätt minska risken för framtida katastrofer. / This bachelor's degree project examines the planning process for the industrial area planned and constructed on the property Munkeröd 1:12 in Stenungsund Municipality, where a landslide occurred in September 2023. The investigation was conducted through a documentand literature study, as well as through an interview study. The results indicate that the municipality made several questionable risk assessments regarding geotechnical safety. Forexample, crucial information regarding the assessed stability of the planning area was removed, and an incorrect bedrock map was used as the basis for the load limitations in the area. These assessments and decisions are believed to have contributed to the landslide. The analysis of the planning process highlights the need to maintain continuity and thoroughness throughout the long process. Furthermore, the degree project underscores the necessity of close collaboration with external experts, especially in geotechnics, as well as government agencies to enable adequate risk assessments. Additionally, an open dialogue with interested parties and a systematic, thorough handling of risks throughout the entire planningprocess are required. In summary, the degree project demonstrates the value of effectively integrating riskmanagement into the planning process to create robust and sustainable communities. By learning from past experiences, such as the landslide in Stenungsund, we can improve the planning process and thereby reduce the risk of future natural disasters.

Under hösten 2023 inträffade en betydande händelse i Stenungsunds kommun när stora delar av vägbanan på väg E6 kollapsade till följd av ett skred. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för naturolyckor såsom översvämning, ras, skred och erosion. En del av området som drabbades av skredet var sedan tidigare detaljplanelagt, vilket gör detaljplanen för del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. av avgörande betydelse för utredningen av händelsen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka detaljplaneprocessen för detaljplan för del av fastigheten Munkeröd 1:2 m.fl. Syftet är samtidigt att granska kommunens planarbete utifrån äldre plan- och bygglagen (1987:10) samt att undersöka huruvida planarbetet skulle ha sett annorlunda ut om den nya plan- och bygglagen (2010:900) hade tillämpats. För att genomföra detta syftar uppsatsen även till att analysera utvecklingen av planprocessen och utvärdera hur de lagändringar som har införts har påverkat processen. Metodologiskt innefattar uppsatsen en litteraturstudie som fokuserar på den svenska lagstiftningens utveckling med fokus på planprocessen. Detta återspeglas genom granskning av lagtext, betänkanden och förarbeten. Vidare omfattar arbetet även en dokumentstudie där allmänna handlingar från Stenungsunds kommun har granskats och sammanfattats. Resultaten indikerar att Stenungsunds kommun har hanterat planärendet korrekt i enlighet med den äldre plan- och bygglagen. Beslutet att följa denna lag grundades på det faktum att planarbetet inleddes före den 2 maj 2010, då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Trots lagändringarna har planprocessen inte genomgått betydande förändringar, vilket antyder att ett hypotetiskt planärende enligt den nya lagen sannolikt inte skulle ha resulterat i ett annorlunda utfall. Slutsatsen är att den specifika lagstiftningen inte nödvändigtvis är avgörande; det är snarare detaljplansspecifika omständigheter som är av betydelse. Genom att följa den nya plan- och bygglagen hade inte Stenungsunds kommun kunnat förhindra det skred som inträffade på platsen flera år senare. / In the fall of 2023, a significant event occurred in the municipality of Stenungsund when large sections of the roadway on E6 collapsed due to a landslide. When planning, built environment should be situated on land suitable for the purpose, considering the risk of natural hazards such as flooding, landslides, and erosion. A part of the area affected by the landslide had already been zoned in a detailed development plan, making the detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others of crucial importance for the investigation of the incident. This thesis aims to investigate the detailed planning process for the Detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others. The purpose is also to review the municipality's planning work based on the former Planning and Building Act (1987:10) and to examine whether the planning work would have been different if the new Planning and Building Act (2010:900) had been applied. To achieve this, the thesis also aims to analyze the development of the planning process and evaluate how the changes in legislation have affected the process. Methodologically, the thesis includes a literature study focusing on the development of Swedish legislation regarding the planning process. This is reflected through the review of legal texts, reports, and preparatory works. Additionally, the work includes a document study where public records from the municipality of Stenungsund have been reviewed and summarized. The results indicate that the municipality of Stenungsund has handled the planning case correctly according to the former Planning and Building Act. The decision to follow this law was based on the fact that the planning work was initiated before May 2, 2010, when the new Planning and Building Act came into force. Despite the legislative changes, the planning process has not undergone significant changes, suggesting that a hypothetical planning case under the new law would likely not have resulted in a different outcome. The conclusion is that the specific legislation is not necessarily decisive; rather, it is the particular circumstances of each detailed plan that matter. Following the new Planning and Building Act would not have enabled the municipality of Stenungsund to prevent the landslide that occurred at the site several years later.

The main focus of the project was the comparison of results from a new towed transientelectromagnetic (tTEM) data set with existing data including airborne transient EM(ATEM), radio magnetotellurics (RMT), cone penetration test with resistivity (CPT-R),geotechnical interpretations and geological observations in a quick clay landslide site atFråstad close to Lilla Edet in south-west Sweden. The tTEM data set was processedand inverted twice in the software Aarhus workbench using different inversion constraintsand settings. The resulting resistivity models where compared with previous geophysicalmodels based on both ATEM and RMT as well as geotechnical information in the form ofborehole logs and CPTR measurements. The results compared well with all other modelsand predicts resistivities in the range of 10−40Ωmin areas of interpreted to hold quickclay by geotechnical methods. As a ground geophysical method the tTEM method is fastand cost-effective, particularly in more open areas with little topographical variations. Inthe example presented in this study tTEM measurements are deemed an effective andaccurate tool to map areas of potential quick clay using the inverted resistivity models incombination with other geological and geotechnical data. / Huvudsyftet med detta projekt är en sammanställning och jämförelse mellan resistivitetsmod-eller från ett nytt markburet TEM data set (tTEM) och tidigare insamlade luftburnaTEM data (ATEM), RMT (radiomagnetotellurik) samt detaljerade resistivitetsmätningari borrhål (CPT-R). Mätområdet ligger i Fråstad vid Göta älv i Lilla Edets kommun isydvästra Sverige. Tidigare undersökningar har visat att området innehåller kvickleraoch där förekommer även skredärr från tidigare kvickleraskred. tTEM datan bearbe-tades,filtrerades och inverterades med hjälp av mjukvaran Aarhus workspace med tvåolika set av begränsningar och inställningar. De resulterande resistivitetsmodellerna jäm-fördes med tidigare geofysiska metoder i ATEM och RMT samt med geoteknisk infor-mation i formen av borrhålsloggar samt CPTR mätningar. Resultatet visar en mycketgod korrelation mellan resistivitetsmodellerna från de olika dataseten. De modelleraderesistiviteterna var 10−40Ωm för de områden som med geotekniska metoder identifieratssom kvickleraområden. Som en markbunden metod är tTEM snabb och kostnadseffektiv,särskilt vid användning i öppna ytor med liten topografisk variation. I exemplen somvisas i denna studie dras slutsatsen att tTEM är ett effektivt och noggrant verktyg föratt hitta områden som potentiellt kan hålla kvickleror. Där kan sedan de resulteranderesistivitetsmodellerna användas tillsammans med annan geoteknisk och geologisk dataför att effektivt kartlägga dessa kvicklersområden.