Denne studien er en kvalitativ intervjustudie hvor jeg ser på hvordan skolerådgivere møter elever med dypere spørsmål i livet. Jeg har valgt en fenomenologisk inspirert metode for å få frem opplevelsene og erfaringene til informantene mine. Funnene i datamaterialet mitt resulterte i tre hovedkategorier;De unge – i samfunnet, Møter med ungdom og Tiden vår. Hver av disse kategoriene har også tre underkategorier. Ut fra disse kategoriene har jeg drøftet tre emner som jeg ser på som særlig sentrale opp mot problemstillingen min; Psykiske lidelser som vikarierende for mening, Hva betyr det å akseptere? Og  Verdiene i samfunnet . Målet har vært å belyse en tematikk som jeg opplever at i liten grad er tema i diskusjonen om hva skole generelt og skolerådgivning spesielt skal være. Studien min vil ikke kunne gi et fullstendig bilde av hvordan skolerådgivere møter elever med eksistensielle spørsmål og store livsspørsmål. Likevel håper jeg at den kan vise noen viktige aspekter i en større diskusjon om skolerådgiving. / This study is a qualitative interview study where I address how school councilors deal with pupils’ deeper questions of life. I have chosen a phenomenological inspired method to examine the experiences of the school councilors. Examination of the data resulted in three main categories: Youth – in the society, Interactions with youth, and Our time. Each of these categories has a further three subcategories. Based on this set of categories I have discussed three subjects which are of particular interest with regards to my thesis statement: Psychological suffering as a substitute for meaning, What does positive regards means? and Values in the society. The objective has been to shed some light on a subject matter that plays a minor role in the overall discussion on what the school, and particularly school counseling, should be. This study will not be able to give a render a complete picture of how school councilors interact with pupils on existential and life deciding questions. Nonetheless, I hope it can serve to illustrate some important aspects in the larger discussion on school counseling.

SAMMANFATTNING      Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera samernas livssyn och syn på naturen och om och i så fall hur denna syn i praktiken kommit i konflikt med det svenska storsamhället (staten, myndigheter och den svenska allmänheten). I syftet ingår att undersöka vad lagen säger om rennäring. Syftet innefattar även att undersöka om Hornslandet utmärker sig på något sätt när det gäller renskötsel. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. Samernas rätt till renskötsel och markområden som de nyttjat sedan urminnes tider regleras i rennäringslagstiftningen. Renskötare och sametingets representanter anser att människan är en del av naturen. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig från storsamhällets syn. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare och storsamhället ser på naturen och rennäringen med fokus på ett kustnära område på Hornslandet i Hudiksvall där renar vistats två vintrar under 2000-talet men inte under de senaste århundrandena. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser genom storskaligt skogsbruk, vatten­kraftsutbyggnad, uppförande av vindkraftsanläggningar, utbyggnad av infrastruktur, turism och gruvnäring. Storsamhällets vinstintressen går före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar dock att renskötsel går att tillämpa i kustområdet Hornslandet på statens markområden utan att konflikter uppstår. Det föreligger således skillnader mellan nordsamisk och sydsamiskt område när det gäller konfliktsituationer mellan renskötare och storsamhället. Inom nordsamiskt område förekommer ett flertal konflikter mellan renskötare och storsamhället. Renskötare, sametinget och storsamhället inom både nordsamiskt och sydsamiskt område ser med oro på klimatförändringar.

Syftet med uppsatsen är att analysera meningen bakom den franska filmen Climax (2018) regisserad av Gaspar Noé. Filmen är vag i sin struktur, berättelse och natur vilket gör det svårt för en tittare att förstå vad filmen försöker kommunicera för mening. Analysen strukturerar uppsatsen i fem kapitel, skapat från filmens sex olika titelkort som kommer upp under dess duration samt ett sjätte kapitel för att analysera titelkortens mening. I varje kapitel analyserar uppsatsen filmens karaktärer och gruppdynamik genom användningen av flera filosofiska begrepp som stärkande teori. Begreppen är existentialism, nihilism, ego och gemenskap. Först undersöker uppsatsen hur filmen gestaltar dessa teman, sedan sammanfattas vad dessa gestaltningar försöker kommunicera. Uppsatsen kommer fram till att filmen är en representation samt kritik om att forma ens livssyn efter filosofiska begrepp. Det är en representation av karaktärernas ageranden samt en kritik från hur berättelsen negativt behandlar dessa karaktärer.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet.   Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.

”Det är länge sedan Sverige präglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar”[1].  I detta samhälle, där en mångfald av etniska och kulturella traditioner är vanliga, skall religionskunskapen hjälpa oss att skapa förståelse och acceptans för hur andra människor tänker, handlar och väljer att leva sina liv. Det framgår tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förväntas kunna använda kunskapen de får i ämnet även utanför skolan, i sina vardagliga liv. De ska utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning utifrån dessa kunskaper. Skolan skall främja livslångt lärande.   I den här uppsatsen har jag, genom att låta 47 elever i årskurs 9 svara på en enkät om deras syn på religionskunskapsundervisningen, undersökt om undervisningen lever upp till kursplanens krav gällande att utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning. Jag har även undersökt om eleverna anser sig ha nytta av kunskapen de får i skolan och om de använder sig av den i sina vardagliga liv.   Att få tydliga och tillförlitliga svar visade sig svårare än jag trott och många av frågorna i enkäten skulle behöva kompletteras med följdfrågor för att ge ett tydligare resultat. Eftersom undersökningen enbart utfördes på en skola kan den inte ses som generaliserbar för resten av landet. Den bör istället ses som början för vidare forskning där undersökningar på fler skolor kan analyseras och en jämförelse mellan skillnader och likheter göras.   Min undersökning visade att många elever använder sig av kunskapen de får i undervisningen i sina vardagliga liv utanför skolan. Trots detta är många av dem osäkra på om de kommer att ha någon användning av religionskunskapen i bearbetning av livsfrågor i framtiden. För att livslångt lärande ska kunna uppfyllas behöver eleverna ges tid och redskap för att lära sig analysera olika frågor och sedan göra ett personligt ställningstagande. På grund av undersökningens resultat ställer jag mig frågande till om skolan verkligen förser eleverna med detta. [1] Förordet i Livstolkning och värdegrund (2000) s. 5