Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande orsak till att många mist livet inte minst inom flyget. Än idag är prognostisering av dimma mycket svårt i synnerhet strålningsdimma. Studier (COST, 2007) har visat att för att en modell ska kunna fånga formation av dimma krävs det i vissa fall att den skall kunna lösa upp inversionsskikt på 10m.Därtill uppgår osäkerheten i många fall för numeriska modeller vid fastställande av sikten i dimma till 50 %. Då kan en statistisk kartläggning specifikt för varje dimtyp utgöra ett bra komplement till modellerna för att få en uppfattning om exempelvis sikten i dimman. I den här studien användes observationer gjorda med en halvtimmes mellanrum från Arlanda under perioden 1993-07-01 – 2009-11-03.I denna kartläggning identifierades de fyra dimtyperna: strålningsdimma, nederbördsdimma, advektionsdimma samt dimma orsakad av en sänkning av molnbasen till marknivå (molndimma). Här framkom att strålningsdimman var den vanligaste dimtypen (43,6%) och mest frekvent under sommaren och hösten, till skillnad från nederbördsdimma och advektionsdimma som var vanligast under vinterhalvåret. För strålningsdimman fann man också de sämsta siktvärdena följt av molndimma. Det framkom också att frekvensen av de fall där strålningsdimman täcker hela flygplatsen avsevärt minskat sedan början på 2000-talet, detta samtidigt som utbyggnaden av flygplatsen stod klar.Vid studierna av isdimma och vattendimma visade det sig att den lägsta sikten för vattendimmor uppkom då temperaturen och den specifika fuktigheten var som högst. Medan för isdimma fann man de lägsta siktvärdena vid temperaturer runt -20 °C / Since the beginning of weather forecasting fog has caused many meteorologists severe problems, and in aviation it has been one of the main reasons for several crashes. Even today with the latest numerical models, predicting fog is a difficult task. New studies have shown that to predict fog the model must be able to resolve inversion layers down to 10 m. Even then the precision in determination of the visibility inside the fog is down to 50 % (Gultepe, 2007). In those cases a statistical mapping of fog at a certain place could be a good complement to the numerical models in determining time of formation and visibility. In this study I have used METAR observations made at Arlanda airport from 1993-07-01 to 2009-11-03, which are made every half an hour. In the mapping Radiation fog, Advection fog, Precipitation fog and fog caused by lowering of clouds (cbl. fog) was sorted out. I also looked into the behavior of ice fog vs. water fog.The results showed that radiation fog was the most common fog type (43,6 %) and had the lowest rate of visibility followed by cbl. fog. Radiation fog also had its highest frequency on summer and autumn, while advection fog and precipitation fog was concentrated into wintertime. Additionally the study showed that the frequency of the times when radiation fog covers the whole airport started to decrease at the beginning of the 21st century. Coinciding with when the expansion of the airport was finished including a new runway. In the comparison between water fog and ice fog it was clear that the distribution of visibility was similar. The lowest visibilities in water fog was found at the highest temperatures and highest specific liquid water content while in ice fog the lowest visibilities where found for temperatures in the neighborhood of - 20 °C. For temperatures below - 20 °C there were no observations of fog.

Dimma råder då sikten understiger 1 km och kan mätas av både markstationer och satelliter. RGB-produkterna Dimma och Nattdimma från det geostationära satellitinstrumentet SEVIRI bygger på dimmans emissivitetegenskaper vid våglängderna 8.7 μm respektive 3.9 μm jämfört med vid 10.8 μm. Kanalerna vid 8.7 μm och 3.9 μm är bland annat känsliga för molnens fas, och en kanaldifferens mellan respektive kanal och den rena IR-kanalen vid 10.8 μm framhäver därigenom låga moln och dimma. Produkten Dimma består av kanalerna vid 12.0 μm, 10.8 μm och 8.7 μm och fungerar dygnet runt. Produkten Nattdimma består av kanalerna vid 12.0 μm, 10.8 μm och 3.9 μm, och är endast gångbar under natten på grund av kontamination från solinstrålning. Kanalen vid 3.9 μm måste även korrigeras på grund av det överlappande CO2-absorptionsbandet. Denna fallstudie och utvärdering av satellitprodukterna, visade att dimma går att detektera med båda produkterna. På grund av Nattdimmas begränsade användningstid var dock Dimma att föredra. Produkterna är oanvändbara då högre moln döljer lägre moln och någon tydlig korrelation mellan sikten och strålningstemperatur fanns inte. Därför kan inte produkterna användas för att uppskatta sikten där markstationer inte finns. / Fog prevails if the visibility falls below 1 km and can be detected with ground stations and satellites. The RGB-products 24-hour Microphysics and Night Fog from the geostationary satellite instrument SEVIRI are based on the emissivity properties of fog at wavelengths 8.7 μm and 3.9 μm respectively compared to 10.8 μm. The channels at 8.7 μm and 3.9 μm are, among other things, sensitive to cloud phase, and the difference beteween each channel and the pure IR-channel at 10.8 μm highlights low clouds and fog. The product 24-hours Microphysics consists of the channels at 12.0 μm, 10.8 μm and 8.7 μm, and is operational around the clock. The product Night Fog consists of the channels at 12.0 μm, 10.8 μm and 3.9 μm and works only during night because of sunlight contamination of the 3.9 μm channel. The 3.9 μm channel also needs to be corrected for, due to overlap with the CO2 absorption band. This case study and evaluation of the satellite products showed that fog can be detected with both products. 24-hour Microphysics was preferred, because of Night Fog’s limited usage time. The products are unusable when higher clouds cover the lower clouds, and no clear correlation between visibility and brightness temperature was found. The products can therefor not be used to estimate visibility where ground stations do not exist.

Skogsbränder är svåra att upptäcka i ett tidigt stadie, vilket leder till förödande konsekvenser. Hela 30 % av koldioxiden som atmosfären tar emot kommer från skogsbränder. Flera tusentals människor och djur mister livet eller tvingas lämna sina hem. Det finns idag flera tekniker som med varierande framgång kan upptäcka skogsbränder. I detta arbete skall en alternativ metod för rökdetektering utvecklas och testas. Metoden ska vara möjlig att appliceras på UAV (Unmanned Aerial Vehicle) teknik. Arbetet fokuserar på att skilja på brandrök och dimma med högupplöst data. Två algoritmer prövas, SDA (Statistisk distributions algoritm) och KBA (Kunskapsbaserad igenkännings algoritm). Den första testar statistiska distributioner för att hitta unika identifierare för rök. Den andra algoritmen är baserad på kunskapen om rök vad gäller spektrala och morfologiska egenskaper. Röken identifieras med hjälp av form, area och kanter. Algoritmen visade en precision med 90 % i bilder innehållande rök och en feldetektering med 20 % för bilder innehållande dimma. / It is very difficult to discover forest fires in an early stage which can lead to devastat-ing consequences. Today, 30% of the total carbon dioxide that is released in the at-mosphere comes from forest fires. Thousands of human beings and animals are killed or forced to leave their homes every year. There are a variety of techniques today that is being used for discovering forest fires but whom lack in accuracy or has problems with a large amount of false alarms. This paper is an experimental study to try to solve this issue. The proposed method in this paper could be applied on UAV (Unmanned Arial Vehicles). This study will focus on identifying smoke regions from forest fires and removing fog objects which has similar characteristics as smoke. Two algorithms are tested, SDA (Statistical distributions algorithm) and KBA (Knowledge-based identification algorithm). The SDA uses statistic distribution al-gorithm where smoke and fogs characteristics are identified. The second algorithm, KBA, is a knowledge-based algorithm, where the shape, area and edges of the smoke’s characteristics are applied. The algorithm showed a 90 % accuracy for find-ing smoke in images with a false alarm rate of 20 % in images of fog.

Accurate fog prediction is an important task facing forecast centers since low visibility can affect anthropogenic systems, such as aviation. Therefore, this study investigates the use of Machine Learning classification algorithms for post-processing the output of the Danish Meteorological Institute’s operational Numerical Weather Prediction (NWP) model to improve visibility prediction. Two decision tree ensemble methods, XGBoost and Random Forest, were trained on more than 4 years of archived forecast data and visibility observations from 28 locations in Denmark. Observations were classified into eight classes, while models were optimized with resampling and Bayesian optimization. On an independent 15-month period, the Machine Learning methods show an improvement in balanced accuracy, F1-score, and Extremal Dependency Index compared to the NWP and persistence models. XGBoost performs slightly better. However, both methods suffer from an increase in overprediction of the low visibility classes. The models are also discussed regarding usability, coping with model changes and preservation of spatial features. Finally, the study shows how the interpretation of the post-processing models may be included operationally. Future research recommendations include incorporating more variables, using alternative class imbalance methods and further analyzing the models’ implementation and usage. Overall, the study demonstrates the potential of these models to improve visibility point forecasts in an operational setting. / Begränsad sikt kan på olika sätt påverka samhällen och naturen. Till exempel kan dimma störa både flyg- och biltrafiken. Därför är det viktigt att kunna förutspå sikt. Eftersom traditionella prognosmetoder, som numeriska vädermodeller, inte alltid är tillförlitliga för detta ändamål, är det viktigt att utforska alternativa metoder. I den här studien undersöks användningen av maskininlärning för att förbättra numeriska prognoser av sikt. Två olika maskininlärningsalgoritmer användes för att post-processera Danmarks Meteorologiska Instituts numeriska vädermodell och de tränades på siktobservationer från 28 olika platser. Resultaten visar att maskininlärnings-metoderna förbättrar den numeriska vädermodellen, med 10 - 30% beroende på hur man mäter. Dock har algoritmerna en liten tendens att förutspå låg sikt för ofta, och båda är bättre på kustnära platser. Den bäst presterande av de två algoritmerna lyckas identifiera förväntade meteorologiska förhållande i samband med låg sikt. Dessutom presenteras en metod för att förbättra förståelsen av de post-processerade modellerna. Men det finns fortfarande utmaningar med att implementera metoden operationellt. Därför föreslås det att framtida studier bland annat undersöker om algoritmerna presterar bättre med fler väderparametrar, hur de presterar på nyaplatser samt att djupare analys av hur de hanterar updateringar till den numeriska vädermodellen görs. Sammanfattningsvis visar studien att maskininlärning är ett lovande verktyg för att förbättra numeriska prognoser av sikt.

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras.  Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner.  För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.

El objetivo de esta aproximación al fenómeno de la mozarabización-arabización de las gentes desplazadas desde Al-Ándalus o ubicadas y desplazadas en territorios de la amplia Gallaecia y fronteras, es poder ver su huella, seguir su rastro allá donde se localice cualquier fenómeno de tradición latino-romance y andalusí. Los datos de contexto de la Ylliqiyya son claves más allá de la Galiza nuclear, en las fronteras (Marcas Inferior, Al-Tagr al garbi y Central, cabeza y discurso del Duero) e interior, y así nuestras fuentes documentales monásticas seleccionadas (tumbos de Sobrado, Samos, Celanova y Castañeda sanabrés) son capaces de enfocar onomástica-antroponimia, léxico, objetos de extracción comercial y litúrgicos, toponimia-hagiotoponimia, y esos nuevos caminos de investigación que atisbamos en los siglos VIII al XI. / The objective of this approach to the phenomenon of the mozarabization-arabicization of the people moved from Al-Ándalus or located and moved in territories of the ample Gallaecia and borders, is to be able to see its track, to follow its sign there where any phenomenon of Latin-Romance and andalusí tradition is located. The data of context of the Ylliqiyya are keys beyond the nuclear Galiza, in the borders (Marks Inferior, Al-Tagr al Garbi and Power station, head and route of the Duero) and interior, and thus our selected monastic documentary sources (tumbles of Sobrado, Samos, Celanova and Castañeda) are able to focus onomastic-anthroponymy, lexicon, objects of commercial extraction and liturgical, toponymy-hagiotoponymy, and those new ways of investigation that we watched in centuries VIII to the XI.

<p>So- called “Network Based Defense” (NBD) was introduced in Sweden in connection with the transformation of the Swedish Armed Forces in 1999. NBD is based on the U.S. variant Network Centric Warfare (NCW), which in turn is derived from research on the concept of Revolution in Military Affairs (RMA). In Sweden the concept was introduced and included not only the Armed Forces but was intended to also support the Swedish civilian agencies in order to create networks and hence share the available information and thus more effective crisis management and to provide more "bang for the buck." In developing the concept of NBD the Swedish Armed Forces used both economic and human resources, in the form of research, new technologies, new organization and new methods.</p><p>Between year 2004 and 2006 the Armed Forces once again entered the process of reorganization. This time to “classic” military hierarchical organization and NBD as development engine disappeared due to economic cutbacks, together with the decision to participate in the European Union (EU) rapid reaction force. The purpose of this essay is to study the theories and ideas behind the concept and why the concept "disappeared" a few years later. The result of the work suggests that the concept of NBD in its abstract form was too theoretical. The process of organization introduced by HKV -04 is the clearest example of this abstract ambiguity concerning command and responsibility. Research suggests that responsibility is the basis of military organization and operations. The results also shows that a number of experiences from the development of the NBD has been used in the more practically oriented transformation of the Armed Forces necessary by the commitments for the so- called Nordic Battle Group (NBG-08).</p><p>The results have also shown correlation between NBD development and the increased Nordic cooperation in the form of sea and air surveillance and the well-developed body interaction within the framework of the national crisis management capacity in Sweden.</p> / <p>Nätverks Baserat Försvar (NBF) infördes i Sverige inom ramen för transformationen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. NBF bygger på den amerikanska varianten <em>Network Centric Warfare</em> (NCW) som i sin tur härstammar från forskningen kring begreppet <em>Revolution in Military Affairs</em> (RMA). Konceptet infördes och innefattade inte bara Försvarsmakten utan även stödmyndigheter i syfte att skapa ett nätverk och därmed dela tillgänglig information och därmed effektivisera krishanteringen och ge mer ”pang för pengarna”. Kring utvecklingen av konceptet NBF lades stora resurser i form av forskning, ny teknik, ny organisation och nya metoder.</p><p>År 2004 till 2006 omorganiserades Försvarsmakten återigen från införd processorganisation enligt NBF till klassisk militär hierarkisk organisation och NBF som utvecklingsmotor försvann i och med ekonomiska neddragningar tillsammans med beslutet om att delta i Europeiska Unionens (EU:s) snabbinsatsstyrka.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera tankar och teorier som ledde fram till NBF och vad som kan vara en förklaring till att NBF försvann några år senare.</p><p>Resultatet av arbetet med uppsatsen tyder på att konceptet NBF i sin abstrakta form blev för teoretiskt. Den processorganisation som infördes med HKV -04 är det tydligaste exemplet på denna abstrakta oklarhet främst vad gäller befäl och därtill kopplat ansvar.  Forskning pekar på att ansvar utgör grunden i militär organisation och verksamhet.  Resultaten visar också på att de positiva lärdomarna från utvecklingen av NBF i form av vikten av ”nätverkande” låg som grund till det mer praktiskt inriktade transformeringen av Försvarsmaktens delar genom Nordic Battle Group, (NBG-08). Resultatet har också påvisat samband mellan NBF utvecklingen och det utökade nordiska samarbetet i form av sjö och luftövervakning samt den likaså utvecklade myndighetssamverkan inom ramen för den nationella krishanteringsförmågan i Sverige.</p>

So- called “Network Based Defense” (NBD) was introduced in Sweden in connection with the transformation of the Swedish Armed Forces in 1999. NBD is based on the U.S. variant Network Centric Warfare (NCW), which in turn is derived from research on the concept of Revolution in Military Affairs (RMA). In Sweden the concept was introduced and included not only the Armed Forces but was intended to also support the Swedish civilian agencies in order to create networks and hence share the available information and thus more effective crisis management and to provide more "bang for the buck." In developing the concept of NBD the Swedish Armed Forces used both economic and human resources, in the form of research, new technologies, new organization and new methods. Between year 2004 and 2006 the Armed Forces once again entered the process of reorganization. This time to “classic” military hierarchical organization and NBD as development engine disappeared due to economic cutbacks, together with the decision to participate in the European Union (EU) rapid reaction force. The purpose of this essay is to study the theories and ideas behind the concept and why the concept "disappeared" a few years later. The result of the work suggests that the concept of NBD in its abstract form was too theoretical. The process of organization introduced by HKV -04 is the clearest example of this abstract ambiguity concerning command and responsibility. Research suggests that responsibility is the basis of military organization and operations. The results also shows that a number of experiences from the development of the NBD has been used in the more practically oriented transformation of the Armed Forces necessary by the commitments for the so- called Nordic Battle Group (NBG-08). The results have also shown correlation between NBD development and the increased Nordic cooperation in the form of sea and air surveillance and the well-developed body interaction within the framework of the national crisis management capacity in Sweden. / Nätverks Baserat Försvar (NBF) infördes i Sverige inom ramen för transformationen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. NBF bygger på den amerikanska varianten Network Centric Warfare (NCW) som i sin tur härstammar från forskningen kring begreppet Revolution in Military Affairs (RMA). Konceptet infördes och innefattade inte bara Försvarsmakten utan även stödmyndigheter i syfte att skapa ett nätverk och därmed dela tillgänglig information och därmed effektivisera krishanteringen och ge mer ”pang för pengarna”. Kring utvecklingen av konceptet NBF lades stora resurser i form av forskning, ny teknik, ny organisation och nya metoder. År 2004 till 2006 omorganiserades Försvarsmakten återigen från införd processorganisation enligt NBF till klassisk militär hierarkisk organisation och NBF som utvecklingsmotor försvann i och med ekonomiska neddragningar tillsammans med beslutet om att delta i Europeiska Unionens (EU:s) snabbinsatsstyrka. Syftet med denna uppsats är att studera tankar och teorier som ledde fram till NBF och vad som kan vara en förklaring till att NBF försvann några år senare. Resultatet av arbetet med uppsatsen tyder på att konceptet NBF i sin abstrakta form blev för teoretiskt. Den processorganisation som infördes med HKV -04 är det tydligaste exemplet på denna abstrakta oklarhet främst vad gäller befäl och därtill kopplat ansvar.  Forskning pekar på att ansvar utgör grunden i militär organisation och verksamhet.  Resultaten visar också på att de positiva lärdomarna från utvecklingen av NBF i form av vikten av ”nätverkande” låg som grund till det mer praktiskt inriktade transformeringen av Försvarsmaktens delar genom Nordic Battle Group, (NBG-08). Resultatet har också påvisat samband mellan NBF utvecklingen och det utökade nordiska samarbetet i form av sjö och luftövervakning samt den likaså utvecklade myndighetssamverkan inom ramen för den nationella krishanteringsförmågan i Sverige.