Sammanfattning   Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spår en framtid då Sveriges klimat till större del präglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebära. Så väntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen är att kartlägga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer påverka samhället. Materialet studien bygger på har inhämtats från flera håll, men främst kommer det från SMHI, tidningsartiklar, räddningstjänster och kommuner. Sedan har en sammanställning gjorts där de identifierade händelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien är avgränsad till att endast inkludera händelser under sommarmånaderna juni, juli och augusti eftersom flest händelser av intensivt regn bedöms inträffa då. Resultatet visar stor geografisk spridning av inträffade regn, och liten kronologisk spridning. Alla landets län har drabbats men i norra och södra Norrland är förekomsten gles eller obefintlig, medan delar av mellersta Norrland, Svealand och Götaland påvisar flera koncentrerade områden. Kronologiskt sett inträffade den största delen av regnen i slutet av juli – minst antal drabbade juni. Konsekvenserna som rapporterats har till största del handlat om översvämmade bostäder och andra byggnader, samt erosionsskadade vägar och järnvägar. En konsekvensgruppering gjordes med fem konsekvensgrupper (KG) mellan 1 och 5, där KG 1 innehåller regn som inte fört med sig konsekvenser för människan och KG 5 väldigt omfattande och allvarliga konsekvenser för människan. 118 händelser hamnade i KG 1 och 21 i KG 4 – ingen uppnådde KG 5:s kriterier. En tendens visar att ju mer nederbörd som faller inom ett tätbebyggt område, i desto högre KG hamnar händelsen, även om det är svårt att säkert fastslå ett sådant orsakssamband utifrån det något ringa materialet. / Abstract   The Swedish investigation of climate and vulnerability (SOU 2007:60) predicts a future where the Swedish climate to a greater extent is characterized by heavy rain, and discusses the consequences this will cause. This is the future we believed to be expected, but how about today? The purpose with this paper is to map the present occurrence of heavy rain in Sweden and its consequences, to create a reference to include the discussions about climate change. The data the paper is based on were collected from several sources, but most parts come from The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), newspapers and Swedish rescue departments and municipalities. After data were compiled the identified episodes were analyzed both quantitatively and spatially. The study only includes episodes that occurred in June, July and August, since most of the heavy rains expected to occur during this period. The result shows a great spatial spreading of occurred episodes, and a minor chronological spreading. Every county in Sweden has been affected, but in the south and north of Northern and Central Sweden however the occurrences of heavy rain are sparse and sometimes absent. The regions with high concentration of episodes are in the middle of Northern and Central Sweden, South Central Sweden and Southern Sweden.  From a chronological view the major part of the identified episodes occurred in late July – June was the month with the fewest number of heavy rains. The consequences that have been found were divided into two categories; flood and erosion damages – the former mostly affected buildings, and the latter roads and railways. A categorization was done to subdivide the episodes grades of consequences into groups of different magnitudes. The levels were graded from 1-5, where 1 is the lowest grade. 118 episodes were placed in level 1 and only 21 in level 4 – zero episodes managed to fulfill the criteria of level 5. A tendency seen is that the more rain that falls within a densely area, the more consequences will occur, although it’s not possible to draw a safe conclusion based on the relatively sparse extent of data.

Inom de närmsta åren kommer klimatet här i Sverige att förändras. I och med att temperaturen höjs, så kommer vi i Sverige att behöva förbereda oss på torrare somrar och mer nederbörd, bestående av regn, under resten av året. Så hur ska vi förhålla oss till regnet i framtiden och hur kan regn blir en del av designprocessen?  Att samla regnvatten är outforskat inne i staden. Staden är utformad för att försöka få bort regnvattnet så fort som möjligt. Vattnet åker ned i rännstensbrunnar och försvinner bort i något vattendrag. Regnet är en resurs och istället för att låta den resursen rinna bort, kan det finnas sätt att använda regnet.  Genom att lyssna på barnens upplevelser av regn, kan vi lära oss hur vi kan uppskatta regnet i staden. Barn räds inte regn, tvärtom, det kan till och med vara efterlängtat. Regna då! är en regnsamlade lekprodukt för barn. Samlaren ska stå i offentlig miljö i parker eller på skolgårdar. Samlaren fylls på när det regnar och barnen kan använda det samlade regnvattnet till lek. I detta fall blir regnet en resurs för barnens fantasi och lek. Barn och vuxna återkommer flera gånger till platsen med olika inställning och frågeställningar. Med fokus på barn så skapas intresse och kunskap med lek, för en chans att komma närmare vår närmiljö med förståelse.

Sammanfattning   Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år.   Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation.      Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn / Abstract   The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years.   The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation.    Keywords: preschool, rain, snow, younger children

Prior to using hydraulic and spatially distributed modelling softwares, the theory of the unit hydrograph was a commonly used tool for modelling of surface and runoff water. While distributed models often provide detailed results from extensive calculation durations, the unit hydrograph have been questioned for simplifying the physical characteristics of the watershed modelled. Typically, the unit hydrograph theory does not explicitly take the flow paths of the watershed in consideration during calculation. With the rise of geographical information systems, methods of deriving spatially distributed unit hydrographs have been developed. The aim of these have commonly been to find a spatially varied form of hydrological modelling, while still keeping the computation times low. The method is commonly built by calculating the travel time to the watershed outlet along the flow path. In this study, spatially distributed unit hydrographs are derived separately for the watershed’s pervious and impervious surfaces in a Python script using map algebra and the Esri’s Python wrapper module Arcpy. The travel times are generated from a velocity field calculated using Maidment and Olivera’s velocity equation. The velocity equation contains three unknown parameters; one for an average velocity and two calibration parameters. The excess precipitation is calculated of a 100 year return period Chicago Design Storm hyetograph using the SCS-CN method. The direct runoff hydrographs are calculated over three semi-urban watersheds in Smedby in southern Sweden, and the results are compared to MIKE 21 hydrograph data of each corresponding watershed and rain input. The result obtained showed to replicate the hydrograph response quite well, but only if the unknown parameters in the velocity equation were calibrated to match the MIKE 21 data. The unknown parameters of the velocity equations produces uncertainties of using the method without calibration data, which implies that the script is not well adapted to use for modelling predictions. It may be of interest to calculate the travel times of the locations within the watershed using a different formula. The script tool could be tested using different design storms as input, and areas of different characteristics compared to Smedby could be tested. / Innan det blev vanligt att använda hydrauliska och rumsliga modellerings- mjukvaror användes ofta teorin bakom enhetshydrografen för modellering av avrinning. Medan de rumsliga mjukvarorna ofta erbjuder detaljerade resultat till priset av långa beräkningstider, har enhetshydrografen ifrågasatts för att förenkla den fysiska karaktären av avrinningsområdet. Typiskt sett tar inte enhetshydrografen avrinningsområdets flödesvägar direkt i hänseende vid beräkning. Utveckling och ökad tillgänglighet av geografiska informations- system förenklade möjligheterna att utveckla beräkning av enhetshydrografer som tar hänsyn till avrinningsområdets karaktär, typiskt sett genom att beräkna rinntiden från varje läge i avrinningsområdet, längs rinnvägarna och till utloppet. I den här studien beräknas spatiala enhetshydrografer separat för avrinningsområdets hårdgjorda och icke hårdgjorda ytor, genom att utveckla ett Python skript med hjälp av karalgebra och Esri’s wrapper modul ArcPy. Rinntiderna från olika lägen i avrinningsområdet beräknas med Maidments och Oliveras formel för hastighet, vilken innehåller okända parametrar för en uppskattad medelhastighet samt två kalibreringsparametrar. Effektivt regn från ett Chicago Design Storm regn med en återkomsttid på 100 år beräknas med hjälp av SCS-CN metoden. Hydrograferna för direkt avrinning faltas för tre semi-urbana avrinningsområden i Smedby i södra Sverige för att sedan jämföras mot MIKE 21 genererad hydrograf data för respektive motsvarade avrinningsområde. Hydrografdata producerat av MIKE 21 har tagits fram med lika CDS-regn data som input. Resultatet visar att hydrografer snarlika MIKE 21 hydrograferna kan tas fram med Maidments spatialt fördelade enhetshydrograf, om de okända parametrarna i Maidments formel kalibrerades mot MIKE 21 data. Utan kalibreringsdata för att bestämma de okända parametrarna kan resultatet anses vara mycket osäkert, vilket antyder att Python skriptet ej bör användas för använda metoden för att förutspå responser av regnevent. Andra beräkningar än Maidments ekvation kan vara av intresse att implementera. Olika typer av regninput samt spatial data över andra platser än Smedby kan vara av intresse att testa Python skriptet för.

The purpose of this study was to examine and contribute with more knowledge about children´s perceptions of rainfall and its role in the water cycle. In order to reach a result, eleven children, in the ages four to five years old, has participated in the study through qualitative interviews, during the timeline of two days. The answers from the interviews has shown a variety among the individual participants. The result in this study shows a mutual perception among the children of the fact that rainfall is important for all the living things on this earth. The children share a mutual perception of the fact that water constantly runs in a natural cycle. Even though the answers among the children has shown a big variety, they share a mutual general impression. Most of the children had the perception that clouds consist of waterdrops and some of these children even hade the perception of how clouds take form.

Huvudsyftet var att ta reda på vad förskolebarn kan och tänker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv på jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda på pedagogernas arbetssätt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att därefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kännedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden. De kan de stora dragen i kretsloppet, men saknar vissa kunskaper vilket hindrar dem att beskriva kretsloppet i detalj. Resultatet visar också att pedagogernas arbetssätt varit gynnsamma för barnens inlärningsprocess. En av flera slutsatser som kan dras är att barn i svenska förskolor förefaller ha en hög kunskapsnivå vilket tyder på att den svenska förskolan håller god kvalitet. Det är också tydligt att pedagogernas val av arbetssätt har stor betydelse för barnens inlärning. / The main purpose of the survey was to find out what preschool children know and think about the hydrological circle and the importance of water for every form of life on Earth. At the same time, the survey aimed to find out which way the preschool teachers chose to work with the children and how they had been planning and thinking about it. The survey was implemented through qualitative interviews with pedagogues as well as children. The interviews were recorded and thereafter transcribed for later analysis. The results of the survey show that the children have good knowledge of the hydrological circle and the importance of water for life on Earth. They know the hydrological circle in general but lack some knowledge which prevents them from describing the circle in detail. The results also show that the way of work the pedagogues have chosen have been good for the learning process of the children. One of several conclusions is that children in Swedish preschools seem to have a high level of knowledge, which suggests that the Swedish preschool is one of high quality. It's also obvious that the way of work the pedagogues choose is of big importance for the learning process of the children.

Vindtunneln som drivs av Sports Tech Research Centres   är en unik anläggning för att bedriva forskning på både atletiska utövare och   utrustning. Vindtunnelns avancerade system möjliggör för forskning och tester   på material och produkter kan utföras i en verklighetstrogen miljö. Det finns   även sedan byggnationen ett regnsystem installerat i vindtunneln. Detta   system är inte uppmätt efter viktiga faktorer och ingen vetskap om det   simulerade regnets egenskaper eller likhet med naturligt förekommande regn   finns. Syftet med arbetet var att utföra mätningar på det   befintliga regnsystemet med avseende på storlek och fallhastighet för   dropparna. Arbetets syfte var även att jämföra de uppmätta regn egenskaperna   mot vetenskapliga modeller som beskriver ett naturligt regn. Där målet med   arbetet var att ta fram ett underlag på det befintliga regnet i vindtunneln. Testerna utfördes med en optisk distrometer som   mätte de fallande vattendropparna med en laser. Distrometern användes för att   mäta storlek samt fallhastighet på vattendropparna. Distrometer placerades   vid tester på olika höjder i vindtunneln, regnet undersöktes även vid   varierande vattenflöde och vindhastigheter. Resultatet visade på att simulerade regnet hade en   lägre hastighet i förhållande till den uppmätta droppstorleken högt i   tunneln. Hastigheten på dropparna lågt i tunneln visade mer följa modellernas   beskrivning av en naturligfallhastighet. Droppstorleksfördelningen visades   inte överstämma mot naturligt regn utan visar på en högre mängd stora droppar   än vad som är naturligt förekommande. Intensiteten i vindtunneln var som   lägst 62 mm/h vilket väldigt högt sett från naturligt regn. Utifrån dessa   parametrar följer inte det simulerade regnet ett naturligt förekommande regn. / The wind tunnel operated by Sport Tech Research Centres,   are a unique facility to conduct research on athletic practitioners and their   equipment. The advanced systems in the wind tunnel allows for research and   testing of materials and product in a realistic environment. Since the   construction of the wind tunnel a rain system was fitted. This system is not   measured for important factors and no knowledge of the simulated rainfall   properties or similarities to naturally occurring rain exists. The aim of this work was to perform measurements of   the existing rainfall system with regards to size and falls speed of the   droplets. The purpose was also to compare the measure rain properties to   scientific models describing natural rainfall. The goal of the work was to   get a foundation of the existing rain in the wind tunnel. The tests were performed with an optic disdrometer   that measured the falling water particles with a laser. The disdrometer   measured size and fall speed of the droplets. The tests were carried out on   different heights in the wind tunnel, the rain was also investigated at   varying water pressure and wind speeds. The result shows that the simulated rainfall had   lower speed relative to the measured drop size high in the tunnel. Fall speed   of droplets low in the tunnel showed more according to the model’s   description of a natural rain fall speed. Drop size distribution was shown   not to be consistent with natural rainfall. The distribution shows a higher   amount of large drops than is naturally occurring. Rainfall intensity was   measured to 62 mm/h as lowest which is very high compared to natural rain.   Based on these parameters the simulated rain is not a naturally occurring   rainfall. / <p>Betyg: 180803</p>

Brownification is a collective concept of the processes that leads to brownified water. The driving forces behind it are many, but land use change and climate change are two examples. In this study I have focused on precipitation and how it affects brownification. This has been examined by analyzing the absorbance (420 nm) at eight localities for ten weeks. Besides that, I have examined the link between absorbance and dissolved organic carbon (DOC) at the same localities. The results from this survey show that rainfall and absorbance does not correlate in 75% of the cases. In the remaining 25% of the cases there is a significant correlation, with a varied degree of strength between the localities. When sampling is done the same day as rainfall, MurånDike2 and Murån5 are affected. When sampling is done three days after rainfall, Murån5 and Murån7 are affected. When sampling is done seven days after rainfall, MurånBolmen0 and Murån7 are affected. Absorbance and DOC have a significant correlation (R² =0,938; F =1185; P &lt;0,001) which is in line with prior research.   The lack of significant correlations could be explained by the low amount of precipitation during the period. When there is a significant correlation, the physical design of Murån could be worth looking into. On each occasion when precipitation results in significant correlation with increased absorbance, the localities have similar characteristics. One example is localities Murån5 and Murån7, which are wide (&gt;3 m), have a constant supply of fresh water and are in the main channel. This study contributes with an insight into what effects precipitation has to absorbance and confirms the relationship between absorbance and DOC. / Brunifiering är ett samlingsbegrepp för de processer som tillsammans ledertill att vatten blir allt brunare. Drivkrafterna bakom detta är flera, medändrad markanvändning och klimatförändringar som två exempel. Dennastudie har fokuserat på nederbörd och hur det påverkar brunifieringen avvatten. Detta har undersökts genom att analysera absorbansen (420 nm) pååtta lokaler under tio veckor. Dessutom har sambandet mellan absorbansoch löst organiskt kol (DOC) undersökts vid samma lokaler. Resultatet avundersökningarna visar att nederbörd och absorbans inte korrelerar i 75% avfallen. I de resterande 25% av fallen finns det ett signifikant samband, medvarierande styrka mellan lokalerna. Görs provtagningar samma dag som detregnat påverkas MurånDike2 och Murån5. Görs provtagningar tre dagarefter det regnat påverkas Murån5 och Murån7. Görs provtagningar sju dagarefter det regnat påverkas MurånBolmen0 och Murån7. Absorbans och DOChar ett signifikant samband (R² =0,94; F =1185; P &lt;0,001), vilket följertidigare forskning.Bristen på signifikanta samband skulle kunna förklaras med den låga mängdnederbörd som fallit under perioden. När det finns en signifikant korrelationkan Muråns fysiska utformning vara en faktor, vilket bör undersökas vidare.Vid samtliga tillfällen när nederbörd resulterar i signifikant korrelation medökad absorbans har lokalerna liknande karaktärer. Ett exempel är lokalernaMurån5 och Murån7, vilka är breda (&gt;3 m), ständigt förses med nytt vattenoch ligger i huvudfåran. Den här studien bidrar med en insikt i vilka effekternederbörd har på absorbans och bekräftar förhållandet mellan absorbans ochDOC.

Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen.De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kringnaturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktesmed hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades ochtranskriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes viddataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har eninitial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppenavdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklararäven att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud ellersolen släpper regnet. Betydelsen av att i undervisningen utgå ifrån och utmana barns ochelevers vardagsföreställningar diskuteras. / This study aims to investigate four to five-year-old children's conceptions of scientific phenomena, in this case rain and the water cycle. Individual qualitative interviews were videotaped and transcribed. For the analysis of the data a scheme of codes from previous studies was used. The result shows that most children, five of seven, have an initial understanding of the water cycle as they incompletely explains the concepts of evaporation and runoff, as well as that rain comes from clouds. The children also explain that the cause of rain is colliding clouds, windy weather or God or the sun releasing the rain. The importance of starting with children's and pupils' conceptions and beliefs and to build on these in education is discussed.