No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur stödpartier och regeringspartier skildras i media. Ett syfte som baseras på att media utgör en viktig informationskälla som möjliggör för väljarnas demokratiska ansvarsutkrävande. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur media skildrat Miljöpartiet och Vänsterpartiet som stödpartier under 2004/2005 samt Vänsterpartiet som stödparti och Miljöpartiet som regeringsparti under 2015 och 2016. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet används ett teoretiskt ramverk bestående av följande fyra teman; medialt utrymme, medial framställning, regeringsinflytande och regeringsmotstånd. Studiens resultat visar på skillnader mellan hur media skildrat stödpartierna och Miljöpartiet som regeringsparti. Stödpartierna har bland annat getts ett mer begränsat medialt utrymme samtidigt som de också i högre grad har undkommit negativ rapportering. Dessa skillnader framstår som problematiska utifrån ett demokratiskt perspektiv.

<p>Abstract</p><p>C-level in Political Science by Christoffer Odén, vt-08</p><p>“Traditionalism versus Modernism. The Ideology Debate in Left-Socialist Party Today”</p><p>Instructor: Mats Lindberg</p><p>The purpose with this essay is to describe the ideology debate in Left-Socialist Party between traditionalists and modernists. This essay have the following questions: 1 ) What are the differences between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? 2 ) What is similar between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? My method is to analyse the Left-Socialist Party programme from 2004 and analyse a programme from the modernist organisation Vagval Vanster. Then I shall compare the political views between those programmes. My results show that there are many differences but also similarity. For example the traditionalism wants to keep their political views and wait on the citizens to realise that a better world is possible. The modernists seek to renew their political views beacause they believe that no party has a self-value. The big similarity between the two groups are that they think the present society is unjust and not democratic enough. I think this essay has been very stimulating and I was suprised of some of the differences between the two groups.</p>

No description available.

No description available.

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer påtagligt än andra. Idag verkar det som att rasismen återigen är på frammarsch i samhället, inte minst med tanke på den växande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Politik är ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stävja rasism grundas på den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig från vad forskningen inom ämnet säger och därför är det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern återigen har börjat skörda framgångar är det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den här typen av element kan växa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Vänsterpartiet officiellt samt vad enskilda medlemmar från Vänsterpartiet ser som de främsta orsakerna till varför rasism och främlingsfientlighet skapas i Sverige, men även uppkomsten av ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Syftet är vidare att förankra de angivna förklaringsorsakerna till forskningslitteraturen i ämnet. Frågeställningarna som använts i studien är: Vilka är orsakerna enligt Vänsterpartiet till att främlingsfientlighet och rasism skapas? Vad säger forskningslitteraturen om deras orsaksförklaringar? Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med fem politiker som varit aktiva inom Vänsterpartiet samt Vänsterpartiets officiella material. Intervjusvaren och materialet har sedan förankrats med hjälp av ett forskarbaserat teoretiskt ramverk, för att kunna bekräfta eller förkasta vad som angetts i intervjusvaren. Resultatet visar, enligt forskningslitteraturen men även via Vänsterpartiet, att möjligheterna för främlingsfientliga partier att växa bland annat handlar om vilka frågor som diskuteras i den politiska debatten. När frågor som rör kultur och levnadssätt framförs i politiken på bekostnad av frågor som rör ekonomi skapas ett utrymme för de högerextrema att växa. Samtidigt visar resultaten även att forskarna och politikerna ger olika förklaringar till framväxten av främlingsfientliga partier. När politiker menar att arbetslöshet och ekonomiska kriser är de främsta orsakerna till varför rasism skapas så är forskarna till stor del överens om att det i första hand handlar om de frågor som diskuteras inom politiken.

Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

I denna uppsats redovisas en kvalitativ studie av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas verklighetsuppfattning, framtidsvision samt politiskt utförande i anknytning till den svenska bostadssegregationen. Studien vilar på en kvalitativ textanalys av partiernas dokument angående bostadssegregationen och genom materialet besvarar vi Hermanssons tre begrepp som utgör intentionen av studien. Forskningen har visat att partiernas verklighetsuppfattning av den svenska bostadssegregationen orsakas av en bostadsbrist likväl uppfattningarna av vad som orsakar bostadsbristen ser olika ut. Partiernas framtidsvisioner var att Sverige är i behov av fler bostäder men åsikter av flera bostadsformer och en lägre massinvandringen var förekommande. Liberalernas och Sverigedemokraternas politiska utföranden av ökad byggnation var bland annat genom regelförenklingar jämfört med Vänsterpartiet som påstod att investeringsstöd var ett hjälpmedel för en minskad bostadsbrist och segregation. Sammantaget av studien förevisar att partierna är överens om att bostadsbristen är en orsak av Sveriges bostadssegregation och framtidsvisionerna bland partierna visar att flera bostäder behövs för att minska segregationen. Liberalerna samt Vänsterpartiet värdesätter en integration och invandring för Sverige och att det ska få delta i det svenska samhället. Bostäder ska byggas för både befintlig befolkningen även för invandring. Sverigedemokraterna anser däremot att bromsad invandring är en effektiv lösning för att Sverige inte ska blir mer överetablerad och utsättas för en bostadssegregation.

The policy is between different groups on how society should be organized. In some political issues there may be tensions between political parties, and this may depend on the parties’ position on the issue. As an example, the Swedish party Vänsterpartiet and Moderaterna has had tensions and more debates about Sweden’s membership in Nato. Based on this idea, this study will examine the underlying causes of the political parties’ different paths in the issue with a focus on whether the parties’ ideologies are the fundamental fact. This study is qualitative based on ideational analysis. The material collected is parliamentary motions from two elected parties, the so called Vänsterpartiet and Moderaterna. The result of the study indicates that the parties stance on the question of whether Sweden should become a member is in all probability influenced by the parties ideological foundations.