The aim of the study is to research if the Sweden Democrats portray themselves in a way that can be described as populistic and xenophobic and also if this portrayal has changed over time. In order to do so, the terms of populism and xenophobia has been defined by research and put together into two separate ideal types. Through the eyes of the two ideal types and their traits, four of the party programs of the Sweden Democrats have been researched to look at how they express themselves in the programs and if it can be connected to some of the traits within the two ideal types. The conclusion is that some of the traits are to be found in the programs, and that this also varies over time. From showing signs of both populism and xenophobia, the populistic traits become less over time, while the xenophobic ones instead increases.

No description available.

<p>Under valen 2002 – 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång?</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellan</p><p>Sydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns något</p><p>samband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att använda</p><p>material från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige och</p><p>övriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige. Uppsatsen är av</p><p>kvantitativ karaktär och använder sig av regressionsanalyser, effektanalys och multipel regressionsanalys. Ur ESS-datan, efter kontroll av utbildningsnivå och</p><p>urbaniseringsgrad, kan vissa, små, regionala skillnader hittas.</p>

No description available.

No description available.

Under valen 2002 – 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång? Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellan Sydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns något samband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att använda material från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige och övriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och använder sig av regressionsanalyser, effektanalys och multipel regressionsanalys. Ur ESS-datan, efter kontroll av utbildningsnivå och urbaniseringsgrad, kan vissa, små, regionala skillnader hittas.

No description available.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna. Studien är av kvantitativ karaktär där Sveriges samtliga 290 kommuner studeras. Olika typer av regressionsanalyser genomförs i statistik programmet SPSS för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det i stort sett inte existerar något samband mellan röster på Sverigedemokraterna och arbetslöshet, ohälsa och utrikes födda. Vidare visar resultatet att det existerar ett visst samband mellan röster på Sverigedemokraterna och brottslighet, och även mellan röster på Sverigedemokraterna och lågutbildning.

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott. Det går således inte konstatera något konsekvent orsakssamband mellan partiets stöd och hatbrott under de studerade åren.

Detta arbete rör politisk kommunikation, med särskilt fokus på Sverigedemokraterna och deras kommunikativa processer. Vi har genom intervju, med Sverigedemokraternas kommunikationschef, samt retoriska analyser sett till hur Sverigedemokraterna arbetar när det kommer till kampanjplanering. Vi har dessutom använt oss av Sverigedemokraternas egna kommunikationsplan och genom denna dragit paralleller till hur arbetet med kommunikation går till hos ett parti som Sverigedemokraterna. Att skriva om ett parti som Sverigedemokraterna kan vara känsligt, och vi har varit noga med att enbart fokusera på de kommunikativa processerna. Vår intervju och analyser har vi gett stöd genom teorier inom bland annat PR, politisk kommunikation, medial spridning och sambandet mellan politiska partier och medier. Vad vi har sett är att de kommunikativa processerna inom Sverigedemokraterna, enligt Sverigedemokraterna själva är utformade på så sett att dessa ska skapa så stor uppmärksamhet som möjlighet, detta i ett försök att få de traditionella- och nya medierna att få upp ögonen för dessa. De två kampanjer vi har valt att analysera genom detta arbete är dels tunnelbanekampanjen i Östermalmstorg samt flygbladet som delades ut i de flyktingtäta områdena kring Medelhavet. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att de mål som Sverigedemokraterna har satt upp för dessa kampanjer har varit att skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet som de både skapat själva och fått via spridning i bland annat sociala medier.