Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ’högstadiemarknad’. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten visar att andelen fristående högstadieskolor har gått från att utgöra 6,7 % av samtliga högstadieskolor i Uppsala kommun läsår 1991/92 till att utgöra hela 40 % läsår 2013/14. En slutsats kan således dras att det i Uppsala kommun sedan skolvalsreformernas införande etablerats en högstadiemarknad där friskolors etablering haft en betydande del i konstruktionen av denna. Vidare har påvisats att de studerade faktorerna förklarar den andel av marknaden som kommunens skolor haft olika starkt olika läsår. Tendenser visar dock att familjer under senare tid oftare väljer skolor med fristående huvudmän, höga marknadsföringskostnader, hög lärartäthet och hög skolkvalitet. De betyg eleverna på kommunens högstadieskolor haft kan under samma period sägas ha varit mindre viktiga för familjer när de valt skola. Avslutningsvis kan det konstateras att en uppsaliensisk högstadiemarknad etablerats och att uppsalafamiljernas prioriteringar vid skolval varierat över tid.