Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

The purpose of this study is to examine the popular cultural conceptions and representations of homosexuality. A case study is conducted of the music video "Montero" by the hip-hop artist Lil Nas X. With a Multimodal Critical Discourse Analysis we aim to contribute with existing knowledge about the subject and the problems surrounding it. We intend to critically discuss if and how these representations can challenge (and/or reproduce) dominant notions of homosexuality. To fulfill the purpose we have formulated the following questions: 1. “By which semiotic significance elements is the idea of homosexuality represented/constructed?” 2. “How are stereotypes of homosexuality challenged and/or reproduced in the current case study?” The theoretical framework that is used is representation, social semiotics, religious symbolism, hegemony and intersectionality. The study is a qualitative analysis and based on the method MCDA. We have accomplished the study by doing an analysis based on several categories, intertextualization, clothing, body language, color and genre. The analysis is divided into three different thematic discourses, which also has been divided into smaller sections. The result and conclusion of this study is that the hip hop artist is both reproducing andchallenging the stereotypes of homosexuality. By using religious symbolism and intertextualization throughout the video, he is reproducing the idea of homosexuality as a sin. He is also reproducing the stereotypes by wearing feminine clothing and moves with sensitive motions. We understand from previous research that the genre often uses homophobic lyrics, so being gay within it is a way of challenging its stereotypes. In addition, by challenging male hegemony, he breaks stereotypes about homosexuality, as he expresses power in the context of femininity.

Syftet med studien är att få syn på förskollärarens uppfattningar angående bemötande av barn med utmanande beteende, samt vilka strategier förskollärarna beskriver att de använder sig av vid mötet med barnen. I bakgrunden lyfts relevanta begrepp som forskare diskuterar inom det specialpedagogiska området. Där nämns även det relationella perspektivet som är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studien är baserad på en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer och som hjälp för att analysera det empiriska materialet används en tematisk analys. I studiens resultat framkom det att förskollärarna ser lärmiljön som en påverkande faktor för barns beteenden. Förskollärarna anser att det är viktigt med relationsskapande för att hitta olika strategier som funkar individuellt för barn. Användandet av tydliggörande pedagogik diskuteras av förskollärarna och konstateras att det är ett arbete som inte hinns med. Däremot menar de att det alltid är betydelsefullt att inta ett lågaffektivt bemötande med barn som utmanar. Slutsatsen av den här studien är bland annat att förskollärarna anser att det är meningsfullt vid bemötandet att försöka förstå varför barnet utmanar och att skapa goda relationer för att kunna se barnets olika behov. Det är möjligtvis simpelt för förskollärarna i studien att diskutera vad som blir bäst för barn i situationer, men det verkar vara svårt att efterleva. Det finns många faktorer som påverkar bemötandet till barn med utmanande beteende enligt förskollärarna, som exempelvis stress, miljö och relationer. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Sammanfattning/Abstract Schöld Veronica och Phillips Sara, (2023). Uppdrag: Relationer – en studie om att bygga relationer med elever som uppvisar ett utmanande beteende. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa några lärares berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar etttmanande beteende. Examensarbetet kommer även att belysa de framgångsfaktorer och hinder som kan finnas för att skapa dessa relationer. Studien fokuserar på följande frågeställningar: Vilka framgångsfaktorer framträder som mest betydelsefulla i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Vilka hinder framträder i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Hur påverkas dessa framgångsfaktorer/hinder som lärarna talar om utifrån individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Den teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteori, relationell pedagogisk teori och anknytningsteori. De vetenskapliga teorierna anses vara de mest lämpade perspektiven för att analysera det insamlade materialet. Metod Studien för detta examensarbete har inspirerats av en fenomenografisk kvalitativ metodansats. Tio verksamma lärare från grundskolans tidigare år har deltagit i varsin intervju. Intervjuerna har varit semistruktuerade och utgick från olika teman/frågor där informanten tilläts ha stor frihet att utforma sina svar. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ analys. Resultat Lärarna vittnar om olika framgångsfaktorer och hinder för att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanade beteende. Framgångsfaktorer som lyfts är att läraren visar intresse för eleven i ett större sammanhang än endast skolan, såsom fritid och familj. Samt att läraren är medveten om sina egna känslor och hur dessa kan påverka deras bemötande av elever som uppvisar ett utmanande beteende samt utveckling av strategier för att kunna hantera dessa känslor. Ett relationellt synsätt eftersträvas som en framgångsfaktor för att bygga relationer och möjliggör även för lärarens förmåga att undanröja hinder för eleven. Hinder som framkom var kulturen inom gruppen som för eleven kunde betyda att det inte var socialt accepterat att knyta an till sin lärare. Relationer kräver att lärare och elever befinner sig i samma kontext under en längre tid vilket leder till att skolor med en hög frekvens av lärarbyte och vikarier gör det svårare för elever att bygga relationer till sina lärare. Lärarna lyfter gruppstorleken och en begränsad lärmiljö som ett hinder men även en bristande samsyn kring elever som uppvisar ett utmanande beteende och brist på en gemensam värdegrund som ytterligare hinder. Vidare för lärarna resonemang om den påverkan som tillrättavisningar, tydlighet och struktur, tillgängliga lärmiljöer och en gemensam värdegrund har på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Den största framgångsfaktorn i skolan anses vara att elever har utvecklat en god relation till sina lärare. Elever som uppvisar ett utmanande beteende är de elever som lärarna uppger att de har svårast att skapa goda relationer till. Detta bör vara en av specialpedagogens främsta uppgifter i skolan, att stötta lärarna i att skapa goda förutsättningar för alla elever att etablera en god relation till sina lärare.

På senare år har lågaffektivt bemötande introducerats i Sverige där den har tagits emot väl för olika målgrupper, men det saknas fortfarande dokumentation och utvärdering för metoden. Denna studie lägger fokus på LSS-personalen och de krav som framställs på dem utifrån litteraturen kring användandet av lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Studien är gjord för att lyfta fram hur personalperspektivet framställs i litteraturen samt vad litteraturen förmedlar och vilka avtryck den lämnar kring personalens roll i arbetet med lågaffektivt bemötande. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod som utfördes med hjälp av en textanalys utförd på av facklitterära böcker. 6 böcker analyserades vilka samtliga handlar om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Böckerna analyserades utifrån ett användarperspektiv av de som använder sig av metoden lågaffektivt bemötande, där böckernas likheter och skillnader ställdes gentemot varandra. Studiens resultat visar att det finns skillnader i hur författarna framställer personalens roll i användandet av lågaffektivt bemötande som metod genom sina texter, främst var skillnaden mellan engelsk och svensk litteratur. Skillnaden låg i hur författarna förklarade personalens ansvar, roll samt de krav och förväntningar som ställs på personalen. McDonnell, författaren av den engelska litteraturen, är grundaren av lågaffektivt bemötande och därför borde den svenska litteraturen därmed utgå ifrån McDonnells bok. Men någonstans på vägen har McDonnells humana personalperspektiv som finns i hans bok omvandlats till det personalperspektiv där personalen ska vara produktivt, effektivt och ändamålsenlig som framställs i den svenska litteraturen.

AbstractLloyd, Marinda & Norin, Carina (2015). Skapa möjligheter för alla – en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan. (Creating opportunities - a study of teachers´ conceptions of challenging behaviour and didactic challenges in compulsory school for pupils with intellectual disabilities). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Studiens problemområde är pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan och vilka förhållningssätt och bemötanden som förekommer. Studien undersöker på vilka sätt skolledning skapar möjligheter för alla elever i grundsärskolan.Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om didaktiska, rumsliga och organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling i grundsärskolan. De preciserade frågeställningar är: vilka uppfattningar av utmanande beteende respektive didaktiska utmaningar uttrycker pedagoger i grundsärskolan? Vilka bemötanden och förhållningssätt förekommer i grundsärskolan? På vilka sätt anpassar personalen undervisningssituationen för elever som utmanar i grundsärskolan? Hur organiserar skolans ledning det pedagogiska arbetet med att skapa möjligheter för alla elever i grundsärskolan?Studien är kvalitativ där vi använt oss av observationer och semi-strukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. Respondenternas svar har tolkats med inspiration från en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Studien har med hjälp av von Wrights tolkning av Meads subjektivitetsteori och attributionsteorin bildat en teoretisk ram. Respondenternas svar har speglats mot von Wrights relationella och punktuella perspektiv.Sammanfattningsvis uppfattar majoriteten av pedagogerna i studien utmanande beteende som en företeelse som är situationsbunden, det vill säga det utmanande beteendet ses inte som fel och brister hos eleven utan fokus läggs på omständigheter kring eleven. Grundsynen hos pedagogerna är relationell med inslag av punktuella lösningar. Resultatet visar att definitionen av utmanande beteende kan förklaras olika utifrån vilket perspektiv och förhållningssätt pedagogen intar. Majoriteten av pedagogerna anser att de får det stöd de behöver av skolledning och frihet att finna lösningar. Det framkom dock att större kunskap hosskolledning var nödvändigt för att förstå problematiken i grundsärskolan och därmed ge det stöd som behövs.

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018 s. 5) beskrivs det att pedagoger ska bidra barnet med förståelse för att kunna hantera sina känslor. I dagens samhälle möter pedagoger barn i förskolan från olika kulturer med olika erfarenhetsryggsäckar varav det barnet kan uppfattas utmanande av pedagoger. Syftet med vår studie är att bidra till att synliggöra hur pedagogers kunskap om anknytning används i förskolan för att stötta utmanade barns emotionella förmåga på småbarnsavdelning. Den metod som används för all datainsamling är kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. Informanterna består av sex förskollärare och barnskötare verksamma i förskola och arbetandes på småbarnsavdelning, varav tre är förskollärare och tre barnskötare. Från det insamlade materialet analyseras samt diskuteras de angivna resultaten från samtliga intervjuer, detta genom teoretiska begrepp ur sociokulturell teori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet har gett uttryck för en likartad syn hos informanter gällande hur pedagoger förhåller sig till att stötta utmanande barns emotionella förmåga genom anknytning. Det framkommer från resultatet att trygg anknytning skapas genom att en trygg bas arbetas fram och utmanande barn kan därigenom stöttas i sin emotionella förmåga. Tolkningen i studien görs att pedagogerna arbetar fram en trygghet för utmanande barn genom lyhördhet och genom lågaffektivt bemötande.

Denna uppsats handlar om barn med utmanande beteende med fokus på den pedagogiska relationen mellan pedagog och barn samt vilken betydelse den har för pedagogerna och om den spelar en viktig roll i barnens beteendeutveckling. Arbetet kommer att lyfta fram pedagogernas erfarenheter och uppfattningar kring barn som utmanar och vilka strategier som pedagogerna använder. Den metod som kommer att användas för denna studie är kvalitativ forskningsmetod. I denna studie så kommer man att ha ett poststrukturalistiskt perspektiv för att analysera resultatet av analysen. Det resultat som uppnås i denna studie är att pedagoger värdesätter samarbetet med kollegor, att de prövar sig fram för att hantera utmanande beteende samt att pedagoger upplever utmanande beteende olika.

Studiens syfte är att undersöka och förstå hur ett antal lärare resonerar kring sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Fokus på studien ligger på undervisning i helklass och inte i mindre undervisningsgrupper. Mina frågeställningar utgår ifrån hur lärare beskriver pedagogiska situationer när de blir som bäst och när de känner att de lyckas i sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Vad lärare upplever som utmaningar i möten inom klassrumsmiljön och vad inkludering av elever i behov av särskilt stöd betyder för lärare. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med sex genomförda semistrukturerade intervjuer på två olika låg-och mellanstadieskolor. Resultatet presenteras i form av rubriker som skapats i analysen av intervjuer genom kodord och kategorier: Lärares syn på inkludering, Pedagogiska metoder och Samverkan och nätverk. Resultatet lyfter fram att lärarna i studien beskriver vikten av att kunna stödja enskilda elever så att de blir en del av gruppen. Lärarna anser att det är avgörande att lära känna eleven och skapa en relation. Resurspersoner är även en viktig förutsättning för elevers inkludering. Ett hinder kan vara tidsbrist för att klara av att ge både enskilda och övriga elever tillräckligt med stöd. Självreflektion är en gynnande pedagogisk metod och även samarbete med framför allt föräldrar och övriga professioner. Att skapa struktur och tydlighet genom förhållningssätt, anpassat material och miljö är mycket betydelsefullt för barn i behov av särskilt stöd. Min studie har visat att det behövs en medvetenhet om vad som påverkar inkludering. Att möta elever med ett utmanande beteende är någonting som ger upphov till olika uppfattningar och förhållningssätt hos lärare. Går det som lärare att skapa ett förtroende hos föräldrar ökas inkluderingsmöjligheterna stort.