Syftet med studien är att få syn på förskollärarens uppfattningar angående bemötande av barn med utmanande beteende, samt vilka strategier förskollärarna beskriver att de använder sig av vid mötet med barnen. I bakgrunden lyfts relevanta begrepp som forskare diskuterar inom det specialpedagogiska området. Där nämns även det relationella perspektivet som är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studien är baserad på en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer och som hjälp för att analysera det empiriska materialet används en tematisk analys. I studiens resultat framkom det att förskollärarna ser lärmiljön som en påverkande faktor för barns beteenden. Förskollärarna anser att det är viktigt med relationsskapande för att hitta olika strategier som funkar individuellt för barn. Användandet av tydliggörande pedagogik diskuteras av förskollärarna och konstateras att det är ett arbete som inte hinns med. Däremot menar de att det alltid är betydelsefullt att inta ett lågaffektivt bemötande med barn som utmanar. Slutsatsen av den här studien är bland annat att förskollärarna anser att det är meningsfullt vid bemötandet att försöka förstå varför barnet utmanar och att skapa goda relationer för att kunna se barnets olika behov. Det är möjligtvis simpelt för förskollärarna i studien att diskutera vad som blir bäst för barn i situationer, men det verkar vara svårt att efterleva. Det finns många faktorer som påverkar bemötandet till barn med utmanande beteende enligt förskollärarna, som exempelvis stress, miljö och relationer. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>