Spelling suggestions: "subject:"tydliggöra pedagogik."" "subject:"tydliggöras pedagogik.""
1 |
Tydliggörande pedagogik i vuxenlivetHjelmer, Magdalena January 2009 (has links)
<p>Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik. De gör det för att personer med autism har svårt att få en struktur på sin dag. Genom att arbeta med schema som består av bilder får personen en struktur på sin dag. De tycker att tydliggörande pedagogik är ett enkelt sätt för personen att förstå sin dag och det går hela tiden att utveckla.Personalen tycker att med tydliggörande pedagogik har autistiska personer fått en möjlighet till kommunikation</p>
|
2 |
Tydliggörande pedagogik i vuxenlivetHjelmer, Magdalena January 2009 (has links)
Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik. De gör det för att personer med autism har svårt att få en struktur på sin dag. Genom att arbeta med schema som består av bilder får personen en struktur på sin dag. De tycker att tydliggörande pedagogik är ett enkelt sätt för personen att förstå sin dag och det går hela tiden att utveckla.Personalen tycker att med tydliggörande pedagogik har autistiska personer fått en möjlighet till kommunikation
|
3 |
Hur möjliggörs elevernas delaktighet inom grundsärskolan inriktning ämnesområden? : På vilket sätt skapar det vägar till elevers rätt till inflytande / How does pupils get oppurtunities for participation in compulsory school for students with intellectual disabilities? : In what way does it create paths to students right to influenceLundström, Annie, Nertlinge, Linda January 2019 (has links)
The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.
|
4 |
Tydliggörande pedagogik i förskolan : En kvalitativ studie om specialpedagogers utmaningar, hinder och möjligheter i arbetet med tydliggörande pedagogik / Structured teaching in pre-school : A qualitative study of the special educators' challenges, obstacles and opportunities in the work of structured teachingProdell, Sanna, Persson, Therése January 2019 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina utmaningar, hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande pedagogik. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger som är verksamma i en mellanstor kommun i östra Sverige. Det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet, ligger till grund för att beskriva samspelet mellan olika aktörer i förskolan och om de verktyg som används för att samspela. Resultatet vi kom fram till är att grunden för specialpedagogers arbete med tydliggörande pedagogik är hur det läggs fram för arbetslaget och olika metoder som kan användas som visuella hjälpmedel. Studiens slutsats är att den största utmaningen handlar om samspelet mellan specialpedagoger och arbetslag samt hur de presenterar den tydliggörande pedagogiken till arbetslagen i förskolan.
|
5 |
Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolanKilpeläinen, Christina January 2007 (has links)
ABSTRAKT Christina Kilpeläinen ”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan” ”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school” Antal sidor: 42 Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.
|
6 |
Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolanKilpeläinen, Christina January 2007 (has links)
<p>ABSTRAKT</p><p>Christina Kilpeläinen</p><p>”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan”</p><p>”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school”</p><p>Antal sidor: 42</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.</p>
|
7 |
TAKK i förskolan - begränsat till samling och sångstunder? / AAC signs in preschool - limited to circle times and songs?Tryggmo, Sofie, Ekander, Katrin January 2021 (has links)
Vi har uppmärksammat att TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) används i förskolans verksamhet i begränsade situationer och att förskollärare har olika kunskap och erfarenheter av TAKK som metod. Forskning visar att TAKK gynnar alla barns språkutveckling och bör användas genomgående i förskolans verksamhet. Utifrån forskningen vill vi få en ökad förståelse för förskollärares syn på TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte som är att undersöka förskollärares syn på hur TAKK används i förskolans verksamhet. I studien används ett relationellt och kategoriskt perspektiv, tydliggörande pedagogik samt begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som används som teoretisk resurs för att analysera empirin. Resultatet visar på förskollärares olika tankar och upplevelser med TAKK som ett kommunikativt verktyg i verksamheten. Studiens slutsatser är att förskollärarna strävar efter att använda TAKK i alla situationer och att det finns en medvetenhet kring användandet av TAKK i förskolans vardag. Det anses dock som en utmaning att använda TAKK i förskolans verksamhet och tenderar att endast användas i styrda situationer. Den språkliga miljön anses gynnas av TAKK men det krävs att det genomsyrar verksamhetens och arbetslagets gemensamma arbete och mål.
|
8 |
Flickorna som gör allt för att passa in : Förskolans specialpedagoger beskriver flickor i svårigheter och de insatser som behövs / The girls who do anything to fit in : The preschool's special educators describe girls in difficulties and the efforts neededSandelius, Christina, Ströberg, Sara January 2020 (has links)
Studiens syfte var att bidra med kunskap om och hur flickor i svårigheter uppmärksammas i förskolan och vilka pedagogiska metoder och anpassningar som används för flickor i svårighet som kan tyda på autism och attention deficit hyperaktivitet disorder (ADHD), hur de uppmärksammas och vilka insatser som sätts in. Studiens frågeställningar var hur specialpedagoger beskriver att de uppmärksammar flickor med svårigheter som tyder på autism och ADHD, hur beskriver specialpedagoger arbetet med insatser i förskolan, vilken kunskap anser specialpedagoger behövs för att förstå problematiken kring dessa flickor. Studien har kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och omfattar åtta specialpedagoger som arbetar i förskolan. Intervjuerna med specialpedagoger visar att flickor ofta upptäcks i socialt samspel och genom kommunikation, flickor leker genom att härma och följa förskolans rytm. Studien visar att specialpedagogerna befarar att många flickor fortfarande missas på grund av dessa anledningar vilket innebär att deras svårigheter inte alltid är synliga för omgivningen. Vidare lyfts tydliggörande pedagogik och samarbete med Barnhälsovården (BHV) och vårdnadshavare som viktiga i arbetet med insatser i förskolan. Specialpedagogerna i studien visar på att kunskap finns om flickor i svårighet, vilka adekvata insatser som krävs och hur flickor upptäcks. Kompetensen bland pedagoger på förskolan varierar, särskilt på de förskolor där utbildningsnivån är lägre eller saknades. Kunskap bland pedagogerna anser vi vara ett utvecklingsområde för specialpedagogerna att arbeta med.
|
9 |
Tydliggörande pedagogik i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare kan arbeta med tydliggörande pedagogik / Clarifying pedagogy in preschool : an interview study on how preschool teatchers can work with clarifying pedagogyEngberg, Sofia, Forslöf, Caroline January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka några förskollärares arbete med tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda komplement till det talande språket genom olika visuella strategier, som att kunna ta till sig instruktioner med hjälp av bilder och texter utifrån det individuella behovet. Vi ville med vår studie se hur detta arbetssätt arbetades med och vad det i sin tur gav för resultat. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna användes intervjuer vars innehåll sedan analyserades kvalitativt. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering där vi har kunnat urskilja tre huvudteman utifrån våra sammanfattningar. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i vår studie där samspel med andra ligger i fokus. Resultatet visade att arbeta med tydliggörande pedagogik skapar förutsättningar för alla barn och den tydliga pedagogikens nio frågor är ett viktigt verktyg för att skapa en trygg och tydlig lärmiljö.
|
10 |
Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogiskt perspektivJelacic, Anela, Nilsson, Sandra January 2020 (has links)
Sammanfattning/AbstractJelacic, Anela., Nilsson, Sandra (2020). Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien ger insikter och kunskaper om Tydliggörande pedagogik ur specialpedagogers perspektiv. Den belyser ämnet och påvisar hur specialpedagoger kan uppfatta samt arbeta med Tydliggörande pedagogik i förskolan. Möjligheter och svårigheter med ämnet lyfts fram för att inspirera vidare arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att belysa hur specialpedagoger uppfattar och stöttar arbetet i förskolan utifrån Tydliggörande pedagogik på olika sätt. Vidare syftar studien till att belysa möjligheter och svårigheter i detta arbete. Frågeställningarna utgår ifrån specialpedagogernas upplevelser av Tydliggörande pedagogik. •Hur ser specialpedagogerna på Tydliggörande pedagogik?•Hur arbetar specialpedagogerna med Tydliggörande pedagogik? •Vilka möjligheter och utmaningar finns i arbetet med Tydliggörande pedagogik?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet Scaffolding som har sina rötter i det sociokulturella perspektivet, särskilt i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon. Enligt det sociokulturella perspektivet sker allt lärande eller utveckling i sociala samspel som är influerade av den kultur personerna befinner sig i. Utvecklingen uppstår när personer blir utmanande och vägledda i sitt lärande av erfarna förebilder d. v. s. när personen befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Scaffolding har utvecklats vidare såväl vad gäller handledarens funktioner i vägledningen som hur stödet kan uppfattas. MetodStudien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger från centrala resursteam i varsitt område i samma kommun. Samtliga specialpedagoger var inriktade mot förskola. ResultatResultaten i studien påvisar att specialpedagogerna uppfattar Tydliggörande pedagogik som ett sätt att stötta verksamheten i förskolorna och uppnå målen i läroplanen. Specialpedagogerna beskriver olika sätt som Tydliggörande pedagogik kan användas stöttande t.ex. genom visuellt stöd där miljöer eller aktiviteter kan tydliggöras samt kommunikation möjliggöras. Samtliga specialpedagoger ser stora möjligheter och vinster för såväl barn som pedagoger med Tydliggörande pedagogik. Trots det finns det svårigheter i arbetet som ofta bottnar i att metoden används på fel sätt på grund av okunskap eller oförståelse. Specialpedagogiska implikationerResultaten indikerar att det finns ett kunskapsbehov i verksamheten där specialpedagoger kan vara nyckelpersoner för att ge kompetensutveckling och sprida förståelse hos både pedagoger och ledning. NyckelordFörskola, Scaffolding, Stöttning, TEACCH, Tydliggörande pedagogik
|
Page generated in 0.0701 seconds