Elevers psykiska ohälsa och skolfrånvaro är i dag ett aktuellt problem och studier har visat att skolan har stor betydelse för elevers (väl)mående. Elevers psykiska ohälsa och deras problem kan yttra sig på många olika sätt, där skolfrånvaro är en. Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar pedagogiskt för att främja skolnärvaron hos elever som har problematisk skolfrånvaro eller är hemmasittare. Studien är en kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av fem respondenter. Urvalet av intervjurespondenter har gjorts strategiskt i den mening att de utvalda respondenterna ingår i speciella yrkeskategorier som har en hög relevans för studien, skolkurator och specialpedagog inom elevhälsan. Resultatet har analyserats från ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt. Resultatet visar att det finns komplexa faktorer bakom elevers skolfrånvaro som kräver mångsidiga lösningar. Elevhälsan har ett brett och varierande pedagoiskt arbete med eleven i fokus som främjar skonärvaro samt att respondenterna ofta upplever arbetet som svårt och komplext.

Syftet med det här examensarbetet är att belysa hur grundskolans personal enligt nu gällande skollag (2010:800) uppfattar att de kan erbjuda elever med autism en likvärdig utbildning. Jag har undersökt personalens syn på elevernas behov samt vilka möjligheter och hinder de ser för att erbjuda en adekvat undervisning som eleverna är i behov av. För att undersöka syftet har jag gjort en kvalitativ undersökning med hermeneutisk ansats samt använt mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat personal som arbetar med elever med autism i en grundskola i en kommun i södra Sverige. I och med den gällande skollagen (2010:800) har barn med autism utan diagnostiserad utvecklingsstörning inte rätt att bli mottagna i särskolan, vilket var möjligt tidigare. Det innebär att de här eleverna idag tillhör grundskolan och läser utifrån grundskolans styrdokument. Den teoretiska ramen jag har använt mig av för att analyser mina resultat är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska system och dessutom har jag använt mig av Wings (2012) symtomtriad för att förklara pedagogernas uppfattning av elevernas behov. Jag har kommit fram till att personalen uppfattar att elever med autism har behov av trygghet, tydlighet, flexibilitet, hjälp att tolka samt förutsägbarhet för att förstå sin omvärld. Personalen uppger att de har stora möjligheter att anpassa verksamheten för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det som däremot ses som hinder är tiden, läroplanen, bristande kompetens och sociala sammanhang. Det här ställer stora krav på kunskaper hos grundskolepersonalen idag vilket både min studie och litteraturen pekar på

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

Utbildningen i förskolan skall vara likvärdig och arbetet i förskolan ska präglas av omsorg, välbefinnande, trygghet och utveckling. Detta hänger ihop med att det i läroplanen står att man inte ska bedöma det enskilda barnet och att de då kan bli svårt att veta om ett barn är i behov av stöd. Trots att pedagoger i förskolan är skyldiga att ge stöd till barn i behov av stöd finns inga klara direktiv kring vad stödet skall innefatta. Genom sex semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och tre förskollärare avsåg studiens syfte att jämföra och beskriva vad specialpedagoger och förskollärare i förskolan upplever som begränsningar, möjligheter samt målsättningar i arbetet med barn i behov av stöd. Den insamlade empirin till studien har transkriberats och kategoriserats utifrån syftet och forskningsfrågorna som därav har resulterat i tre temaområden/rubriker med tillhörande underkategorier/rubriker. Resultatet av studien visar att de viktigaste förutsättningarna enligt deltagande respondenter för ett framgångsrikt arbete i förskolans verksamhet är att pedagogen ska ha förmågan att analysera vad i situationen som gjorde att barnet hamnade i svårigheter utan att lägga problemet på barnet, det vill säga se barnets behov utifrån ett kritiskt perspektiv. Analys av resultatet visar att förskollärarna anser att en pedagog i förskolans verksamhet behöver vara engagerad och ha ett eget driv, se till att lärmiljön är anpassad för barnets behov genom att stötta och kommunicera på barnets nivå, ge barnet flera vägar att kunna kommunicera på, bland annat genom bildstöd och tecken som stöd. Resultatet visar även på att respondenternas mål är att alla pedagoger inom förskolan ska ha en strävan efter att vilja testa och prova nya sätt till förbättring, vilket bland annat kan ske genom inspiration utifrån fortbildning och utbyte mellan förskolor. Studiens slutsatser är att det viktigaste i arbetet med barn i behov av stöd är att se det bakomliggande i situationen som uppstått samt arbeta med tydliggörande pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 220321.</p>

Petersson, Maria (2019). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.Frågeställningar •Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?•Hur är den fysiska miljön anpassad?•Hur ser det kollegiala lärandet ut?TeoriI studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)MetodValet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts. ResultatResultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.

Syftet med studien är att få syn på förskollärarens uppfattningar angående bemötande av barn med utmanande beteende, samt vilka strategier förskollärarna beskriver att de använder sig av vid mötet med barnen. I bakgrunden lyfts relevanta begrepp som forskare diskuterar inom det specialpedagogiska området. Där nämns även det relationella perspektivet som är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studien är baserad på en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer och som hjälp för att analysera det empiriska materialet används en tematisk analys. I studiens resultat framkom det att förskollärarna ser lärmiljön som en påverkande faktor för barns beteenden. Förskollärarna anser att det är viktigt med relationsskapande för att hitta olika strategier som funkar individuellt för barn. Användandet av tydliggörande pedagogik diskuteras av förskollärarna och konstateras att det är ett arbete som inte hinns med. Däremot menar de att det alltid är betydelsefullt att inta ett lågaffektivt bemötande med barn som utmanar. Slutsatsen av den här studien är bland annat att förskollärarna anser att det är meningsfullt vid bemötandet att försöka förstå varför barnet utmanar och att skapa goda relationer för att kunna se barnets olika behov. Det är möjligtvis simpelt för förskollärarna i studien att diskutera vad som blir bäst för barn i situationer, men det verkar vara svårt att efterleva. Det finns många faktorer som påverkar bemötandet till barn med utmanande beteende enligt förskollärarna, som exempelvis stress, miljö och relationer. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildstöd kan användas för att stödja barns kommunikativa utveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med bildstöd samt deras uppfattningar om bildstöd som pedagogiskt redskap. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där några förskolepedagoger intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet av denna studie visar att förskolepedagoger använder bildstöd som ett språkförstärkande arbetssätt i rutinsituationer, i lärmiljön samt i undervisningen. Vidare visar resultatet att bildstöd kan vara ett gemensamt språk för barn som inte har språket och/eller det svenska språket då bildstöd kan ge barn alternativa kommunikationssätt.

Syftet med studien är att undersöka pedagogiskt verksammas beskrivningar av deras arbete med, samt tankar om, AKK som tydliggörande pedagogik. Studien belyser olika insatser med AKK och den positiva påverkan AKK har för kunskaps- och språkutvecklingen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund, då lärande och kommunikation är två centrala delar i det sociokulturella perspektivet. Vi har utgått ifrån två frågeställningar som lyder; Hur beskriver förskoleverksamma att de arbetar med AKK som tydliggörande pedagogik, och varför? och Vad är förskoleverksammas syn på, och erfarenhet av, AKK som tydliggörande pedagogik? Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med enkät som består av både enkätfrågor och beskrivande frågor. Enkäten distribuerades till förskoleverksamma, både förskollärare, barnskötare och personal med annan/ingen pedagogisk utbildning. Innan den huvudsakliga studien genomfördes också en pilotstudie med fem förskoleverksamma som testade enkäten och gav respons. I studiens resultat framkommer en positiv syn på arbetet med AKK bland förskoleverksamma pedagoger. Det framkommer även att AKK gynnar alla barn och inte endast de barn som är i behov av särskilt stöd. Den positiva synen på AKK möjliggör även att kunna arbeta multimodalt vilket gör att AKK främjar inkludering. Genomgående i resultatet framkommer även vikten av att använda AKK som tydliggörande pedagogik i såväl rutinsituationer som i spontana och planerade undervisningssituationer. Respondenterna belyser även vikten av kunskap kring ämnet, vilket går hand i hand med tidigare forskning.

In Sweden social work in general and community care in particular have changed a lot since the 1990s. This is because social work is part of our politically governed welfare service. In a broader context, local governance is influenced by the policies that are put in place, which also influence the ideals that shape the services. Despite this, there has been a lack of investment in professional care staff with adequate training to reflect the educational nature of the work. Previous research shows that there are both high demands on care workers and that these demands come from a variety of sources. For care workers to meet these demands, professionals need both the skills and room for maneuver to realize them. Adequate skills and support from colleagues, management and the organization are crucial for care workers to meet the specific needs of users and prevent problem behaviors. If the demands are too high, the scope for action too small and the social support insufficient, the risk of harmful stress increases. From an organizational and social work environment perspective, this study attempts to provide a picture of how care workers in municipal autism services experience demands, control and support in their work in relation to stress in a contemporary Swedish context. The results of this study show that the organizational and social work environment in municipal autism services is characterized by being relaxed and health-promoting, but that there may be a risk because the demands experienced by staff increase the frequency of perceived stress.

Syftet med denna uppsats är att få mer kunskap om hur elever som uppger att de har ADHD beskriver sin gymnasieundervisning i musik. Studien använder sig av motivationsteori som teoretisk utgångspunkt. Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer med personer som har gått det estetiska programmet med musikinriktning på gymnasiet som uppger att de har en ADHD-diagnos. Syftet med dessa intervjuer var att låta informanterna tala så fritt som möjligt. Resultat visade att informanternas verkligheter stämde överens med varandra, och utifrån analys av transkriptioner kunde fyra huvudteman identifieras. Dessa teman var motivation, möjlighet att påverka val av musik, mallar och hyperfokus. I diskussionskapitlet tar jag upp hos vem eller var möjliga problem kan ligga och för en diskussion kring de fyra huvudteman som uppkom i resultatkapitlet. I metodkapitlet för jag en diskussion kring för- och nackdelar med intervju som metod och vad jag hade kunnat göra annorlunda för att öka validiteten i min studie. Min studie visar att det behövs vidare forskning på lärares kunskap av att arbeta med elever med NPF. Studien visar också att det behövs vidare forskning om liknande fenomen fast med kvinnligt kodade personer.