I sökningen av tydliggörande pedagogik, som en inkluderande pedagogisk metod för alla elever, fann vi endast enstaka inslag i tidigare forskning som lyfter att metoden kan tillämpas och vara gynnsam för alla elever (Jackson et al 2008, Schopler et al 1995). Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning tydliggörande pedagogik tillämpas i undervisningssituationer i årskurs 1. Ett ytterligare syfte var att relatera resultaten till begreppen KASAM och inkludering. Studien genomfördes på en grundskola i Stockholmsområdet. Metoden som användes i studien var observationer med ett strukturerat observationsschema. Observationsschemat var indelat i sex olika indikatorer vad, hur, med vem/samarbete, varför, var och tid. En avgränsning gjordes till fokus på uppstarten av varje lektionstillfälle i hel- och halvklass. Ett värde för varje indikator sammanställdes och synliggjordes i diagram och tabellform. Resultaten visade att alla indikatorer förekom i någon utsträckning. Förekomsten av de pedagogiska frågorna inom tydliggörande pedagogik var relativt hög. De två indikatorerna som fick högst medelvärde var varför (3,6) och med vem/samarbete (3,4). De två indikatorerna som fick lägst medelvärde var indikatorerna var (2,4) och tid (2,5). Det fanns också variation i förekomst av indikatorer mellan hel- och halvklass samt variation inom hel- respektive halvklass. Begreppen KASAM och inkludering diskuterades i förhållande till dessa resultat. Tydliggörande pedagogik har mer karaktären av förebyggande arbete medan KASAM är kopplat till hälsofrämjande arbete. Om tydliggörande pedagogik tillämpas på ett flexibelt sätt, där den tydliga strukturen balanseras med utmaningar, och där aspekter kring meningsfullhet ges utrymme, skulle metoden kunna fungera både som inkluderingsverktyg och som ett sätt att stärka KASAM hos eleverna.

Denna studie har fokus på tydliggörande pedagogik i förskolan, med syfte att bidra med kunskap om hur denna pedagogik tillämpas i förskolans vardagliga arbete. Utgångspunkten var en kvalitativ forskningsansats, där datainsamlingen utgick från strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som medverkade i studien är förskollärare från fyra skilda förskolor. Den kvalitativa datan som framkom i studien transkriberades, reducerades och tematiserades, vilket resulterade i följande teman: tydliggörande verktyg i förskolans verksamhet, tillämpning av tydliggörande pedagogik och dess verktyg i det vardagliga arbetet, utmaningar och möjligheter med tydliggörande pedagogik samt förskolans uppdrag. Det sociokulturella perspektivet är ett stöd i att framhäva hur förskollärare tillämpar tydliggörande pedagogik för att förstärka kommunikationen. Resultaten visar att samtliga förskolor i studien har tydliggörande verktyg i verksamheten och att användningen av dessa varierar. Resultaten visar även på komplexiteten av att beakta varje barns behov samtidigt som alla barn ska inkluderas i verksamheten.

Enligt styrdokumenten för förskolan ska alla barn få en likvärdig utbildning och den ska vara formad utifrån varje barns förutsättningar och behov (Skolverket, 2018). Syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger arbetar för att det ska bli en förskola för alla, samt att utveckla kunskap om hur pedagoger arbetar med barn som inte formellt är i behov av särskilt stöd men ändå behöver stöd i den vardagliga verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga pedagoger anser att det är svårt att beskriva vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Vissa barn har en funktionsnedsättning medan andra barn har svårigheter i samspel. Ett arbetssätt som framhävdes i arbetet med barn i behov av särskilt stöd var att vara en närvarande pedagog, vilket även informanterna beskrev som en strategi om barn har svårigheter i samspel. Resultatet visade även att om barn inte får sitt behov tillgodosett i förskolan kan det leda till att barnen får ett självskadebeteende eller blir utåtagerande. En långsiktig konsekvens kan vara att barn inte är förberedd när de ska börja skolan vilket kan påverka deras upplevelse och skolresultat. En annan långsiktig konsekvens är att om barnen inte får sina behov tillgodosedda kan det påverka deras självkänsla negativt.

I fokus för föreliggande intervjustudie är de tankar och erfarenheter som sex antal förskollärare har av att använda tydliggörande pedagogik som stöd för barns språkutveckling. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur metoden används och varför och vilka tecken som har iakttagits på att metoden har effekt på barnens språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Utifrån Lev Vygotskijs teorier kring samspel och gemensamt lärande med stöd av olika metoder och verktyg. Teorin kommer att vara till stöd vid tolkandet av studiens empiriska data. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna implementerat tillämpningen av bildstöd vid olika situationer. Resultatet visar på att bildstödet används för mer än ett ändamål. Informanterna uppgav att de tillhandahåller en översikt av vad som kommer att hända under dagen i form av bilder där olika situationer gestaltas. I andra situationer, som i hallen, vid samlingar och vid måltider används bildstödet mer riktat mot att stärka enskilda barns möjlighet att uttrycka sig. Att förstärka instruktioner och att stärka och vidga enskilda barns ordförråd och hjälpa dem komma till tals. Vidare pekar resultatet på att bildstödet i nuläget framför allt tillämpas i enlighet med de sätt som TEACCH-modellen föreskriver, när den används som stöd för barn med autismdiagnos. De undantag som görs i de båda verksamheterna där barnen uppmuntras att självständigt använda bildstöd i kommunikationen med varandra. Detta tyder på att användningen av bildstöd börjat flytta fokus från att vara ett kompensatoriskt hjälpmedel för enskilda barn, till ett stöd avsett att medvetet stärka alla barns möjlighet att kommunicera.

Samtidigt som efterfrågan på naturvetare är hög så menar forskare att elevers intresse för naturvetenskap i skolan är lågt. Denna kunskapsöversikt ämnar redogöra för vad forskningen säger om hur elevers intresse för naturvetenskap kan ökas samt vilka faktorer som påverkar detta. Syftet är således att undersöka hur elevers intresse för naturvetenskap kan stimuleras. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningen ”Vad på verkar elevers intresse för naturvetenskap?”. Denna frågeställning har jag undersökt genom en litteraturöversikt. Källorna har sökts fram via systematiska sökningar i databaserna Swepub, ERC och ERIC. I vissa fall har kedjesökning skett i Google scholar.Resultaten visar att framförallt lärare på olika sätt har en stor påverkan på elevers intresse för naturvetenskap. Lärare beskrivs kunna påverka intresset genom bland annat entusiasm, tydliggörande pedagogik med ett tydligt syfte för undervisningen. Bristen på naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren anges också vara en orsak till att ett intresse för ämnet inte formas. En anledning som framkommer till bristen på undervisning är att många lärare inte är trygga med att undervisa i ämnet. Slutsatser som dragits är således bland annat att lågstadielärare behöver mer stöttning för att känna sig trygga med sin undervisning i naturvetenskap.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med tydliggörande pedagogik i förskolan. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika hjälpmedel och redskap för att göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla barn. Genom att använda bilder och symboler i det talande språket kan barn lättare bilda sig en tydligare förståelse kring vardagliga situationer. Vi ville med studien se vilka verktyg förskollärare använder sig av, hur de arbetar och om de ser framgångar med arbetet. Vi ville även undersöka om förskollärare ansåg att det det fanns hinder eller utmaningar med tydliggörande pedagogik. För att få fram ett resultat genom våra forskningsfrågor användes intervjuer som sedan systematiskt bearbetats och analyserats. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering utifrån respondenternas svar. Det sociokulturella perspektivet och det multimodala designorienterade perspektivet där kommunikation och interaktion med andra är utgångspunkter för lärande och ligger som grund för denna studie. Resultatet i studien visar att tydliggörande pedagogik handlar om att göra vardagen så tydlig som möjligt för barnen, en tydlig struktur underlättar vardagen genom att ge barnen de visuella strategier och de rätta verktygen för att komplettera det verbala språket. Att arbeta med tydliggörande pedagogik ger lugn och ro i barngruppen, men där tiden att färdigställa material att använda till exempel olika bild/tecken-kort kan vara ett hinder.

Studiens syfte är att utforska och identifiera kognitivt och pedagogiskt stöd i gruppbostad genom att undersöka fysisk miljö och arbetsmetoder. Avsikten var att identifiera kognitivt stöd i form av anpassningar, visuellt stöd och hjälpmedel samt pedagogiskt stöd. För detta ändamål utfördes enkla observationer av fysisk miljö i gemensamhetsutrymmen i tre gruppbostäder tillsammans med intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer varav tre med enhetschefer och en med rehabiliteringspersonal. Vidare har studien en kvalitativ ansats där de salutogena och specialpedagogiska perspektiven kompletterar varandra. Studiens resultat tyder på avsaknad av anpassningar, hjälpmedel och visuellt stöd liksom av pedagogiskt stöd. Studiens viktigaste slutsats är att det finns ett stort behov av ökad pedagogisk kompetens i gruppbostäder.

Denna studie riktar sitt fokus mot tydliggörande pedagogik. Studiens syfte är att bidra medkunskap om förskollärares definition av tydliggörande pedagogik, samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med tydliggörande pedagogik för att möjliggöra en likvärdig förskola för alla. Denna studie fokuserar kring följande tre forskningsfrågor, Hur beskriver förskollärare begreppet en likvärdig förskola för alla? Hur beskriver förskollärare tydliggörande pedagogik i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärare gällande arbetet medtydliggörande pedagogik? Med utgångspunkt i Nilholms beskrivning av specialpedagogikgenom det kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, har vi med en tematisk analys genomfört denna studie. Vi har utgått från fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i två kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en förståelse för begreppen likvärdighet och tydliggörande pedagogik. Förskollärarna beskriver dock hur en viss kompetens och samsyn är nödvändig i arbetslaget för att praktiskt möjliggöra en förskola för alla barn. Brist på resurser framkommer som en utmaning i arbetet med tydliggörande pedagogik. Vidare efterfrågas kompetensutveckling av förskollärarna då de känner att kompetensen ofta brister i att utforma en verksamhet som är tillgänglig för alla barn samt hur man möter en barngrupp med många olikheter

Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.

The purpose of this study is to investigate how an elementary school works with additional adaptations for students with ADHD or autism spectrum disorder and how pupils with either of above diagnoses experience teaching and how it affects their learning. Another aim is to show which expectations the teachers have regarding the special education teachers´ responsibilities towards diagnosed students. The methods that are used in this study are the following: a survey directed towards teachers, interviews with teachers and students and classroom observations. The study indicates that teachers need more knowledge about both diagnoses but mainly about autism spectrum disorder. The role of the special education teacher needs to be more specified in relations to teachers. The students need lessons and teaching that are engaging and teachers that show interest and respect.