<p>Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:</p><p>Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?</p><p>Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens</p><p>egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad</p><p>undervisning med en reflekterande dialog.</p><p>I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en</p><p>trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i</p><p>barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets</p><p>skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer.</p><p>För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som</p><p>förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta.</p><p>Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt</p><p>under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en</p><p>gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer,</p><p>resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.</p>

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem: Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov? Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad undervisning med en reflekterande dialog. I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer. För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta. Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer, resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.

Studiens syfte är att utforska och identifiera kognitivt och pedagogiskt stöd i gruppbostad genom att undersöka fysisk miljö och arbetsmetoder. Avsikten var att identifiera kognitivt stöd i form av anpassningar, visuellt stöd och hjälpmedel samt pedagogiskt stöd. För detta ändamål utfördes enkla observationer av fysisk miljö i gemensamhetsutrymmen i tre gruppbostäder tillsammans med intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer varav tre med enhetschefer och en med rehabiliteringspersonal. Vidare har studien en kvalitativ ansats där de salutogena och specialpedagogiska perspektiven kompletterar varandra. Studiens resultat tyder på avsaknad av anpassningar, hjälpmedel och visuellt stöd liksom av pedagogiskt stöd. Studiens viktigaste slutsats är att det finns ett stort behov av ökad pedagogisk kompetens i gruppbostäder.

Inom disciplinen kognitiv hörselvetenskap tillämpas en integrerad ansats där taluppfattning beskrivs ur både ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien undersökte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-stöd och vad de kognitiva förmågorna uppmärksamhet, minne och inhiberingsförmåga hade för inverkan. Taluppfattningsförmåga utvärderades med hjälp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest där enstaviga ord presenterades i en ofördelaktig miljö bestående av röster som talande i mun på varandra. I deltest 1 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna utan kognitivt stöd, i deltest 2 presenterades ord i nedåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd och i deltest 3 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd. Detta resulterade i identifiering av tre tröskelnivåer för taluppfattning. Kognitiva förmågor utvärderades med hjälp av Reading span test, Size Comparison span task (SIC-span) och Paced Auditory Serial-Addition Test (PASAT). Envägs variansanalys av taluppfattningstesten visade på signifikanta skillnader mellan alla tre testen. I test 2 identifierades lägst tröskelvärde, därefter test 3 och slutligen test 1. Korrelationsanalys visade på icke signifikanta samband mellan de tre SIN-testen. Av de kognitiva förmågorna och SIN- testen visade endast PASAT A på ett signifikant samband med SIN-test 2. Analys av de kognitiva förmågorna och differenserna mellan SIN-testen gav inga signifikanta samband. Slutligen vid analys av de kognitiva förmågorna hade PASAT A och PASAT B ett starkt positivt samband medan PASAT B och Reading span test hade ett starkt negativt samband. Resultaten i studien talade för att top-down-stöd ger bättre taluppfattningsförmåga och att uppmärksamhetskapacitet är en förmåga som har en signifikant inverkan på taluppfattning i nedåtgående förhållande till ett brus av röster.