Inom disciplinen kognitiv hörselvetenskap tillämpas en integrerad ansats där taluppfattning beskrivs ur både ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien undersökte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-stöd och vad de kognitiva förmågorna uppmärksamhet, minne och inhiberingsförmåga hade för inverkan. Taluppfattningsförmåga utvärderades med hjälp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest där enstaviga ord presenterades i en ofördelaktig miljö bestående av röster som talande i mun på varandra. I deltest 1 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna utan kognitivt stöd, i deltest 2 presenterades ord i nedåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd och i deltest 3 presenterades ord i uppåtgående förhållande till rösterna med kognitivt stöd. Detta resulterade i identifiering av tre tröskelnivåer för taluppfattning. Kognitiva förmågor utvärderades med hjälp av Reading span test, Size Comparison span task (SIC-span) och Paced Auditory Serial-Addition Test (PASAT). Envägs variansanalys av taluppfattningstesten visade på signifikanta skillnader mellan alla tre testen. I test 2 identifierades lägst tröskelvärde, därefter test 3 och slutligen test 1. Korrelationsanalys visade på icke signifikanta samband mellan de tre SIN-testen. Av de kognitiva förmågorna och SIN- testen visade endast PASAT A på ett signifikant samband med SIN-test 2. Analys av de kognitiva förmågorna och differenserna mellan SIN-testen gav inga signifikanta samband. Slutligen vid analys av de kognitiva förmågorna hade PASAT A och PASAT B ett starkt positivt samband medan PASAT B och Reading span test hade ett starkt negativt samband. Resultaten i studien talade för att top-down-stöd ger bättre taluppfattningsförmåga och att uppmärksamhetskapacitet är en förmåga som har en signifikant inverkan på taluppfattning i nedåtgående förhållande till ett brus av röster.