I Skollagen framgår det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov, samt att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Trots det finns det inte mycket forskning om hur en sådan lärmiljö kan skapas eller utformas. Mot bakgrund av detta genomfördes denna studie med syfte att undersöka hur några lärare i mellanstadiet organiserar undervisningen samt den fysiska miljön för att skapa förutsättningar för lärande. Frågeställningar togs fram med inspiration från TEACCH- modellen som handlar om att skapa förutsägbarhet och förståelse för sammanhang genom en tydliggörande pedagogik. De tre frågeställningarna var: Hur är den fysiska miljön organiserad?, Hur är den tydliggörande arbets- och aktivitetsordningen organiserad? och Hur ser organiseringen av undervisningen ut? Sex stycken lärare observerades under ett eller två lektionstillfällen vardera utifrån ett observationsschema som utgick från de tre frågeställningarna. Utöver observationerna skickades en enkät ut som 28 lärare deltog i. Enkätens frågor utgick, liksom observationerna, från de tre frågeställningarna. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket och förhållningssättet Universal Design for Learning. Studien visar att en tillgänglig lärmiljö skapas i olika utsträckning, samt att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö och därmed inte uppväger skillnader mellan elevernas olika förutsättningar. Hinder för att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö kan relateras till olika nivåer av yttre kontroll, såsom fysiska och organisatoriska begränsningar. Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att tydliggörande och tillgänglig undervisning behöver utvecklas som forskningsfält då forskning ännu inte har klargjort hur och på vilket sätt enskilda faktorer inom tydliggörande pedagogik påverkar lärande. I den specialpedagogiska praktiken skulle lärarnas arbete kunna försvåras på grund av komplexiteten och oenigheten inom den vetenskapliga forskningen om vad som specifikt främjar lärande samt hur olika faktorer påverkar lärmiljön.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

Arbetsområdet för denna systematiska litteraturstudie valdes utifrån observationer attdet råder meningsskillnad inom forskning för adhd och huruvida diagnosen påverkarelevers skolframgång. Forskning har börjat undersöka om och i sådant fall hurexekutiva funktioner korrelerar med adhd, men i mindre utsträckning vad det kanbetyda för skolpraktiken. Därav syftar arbetet till att kartlägga eventuella sambandmellan exekutiv funktion, adhd och problemlösning i matematik. Vidare klargörarbetet om och i sådant fall hur en tillgänglighetsanpassad problemlösningssituationutvecklar förmågan att lösa flerstegsproblem hos elever med adhd, samt vilkaförutsättningar och hinder som kan finns i relation till arbetssättet. Arbetets syfte ochfrågeställning besvarades genom innehållsanalys av 21 studier som eftersöktes genomdatabassökning och manuell sökning. Studiernas sammanställda forskningsresultatbelyste åtskilliga samband mellan exekutiv dysfunktion, adhd och matematiskaproblemlösningssvårigheter. Ett återkommande samband utgjordes av arbetsminnetsbetydelse för en effektiv problemlösning i matematik, samtidigt som arbetsminnet ärnedsatt vid en adhd-diagnos. Vidare kan problemlösning tillgänglighetsanpassasgenom kognitiva hjälpmedel där arbetsminnet stöttas som exempelvis checklistor,problemlösningsscheman, visuellt stöd och sekventiella instruktioner. Ettåterkommande hinder för en tillgänglighetsanpassad problemlösning i matematikutgjordes av kunskapsbrist hos skolpersonal. Därav kan det behövas mer kunskapinom områden för exekutiv dysfunktion, adhd, tillgänglighetsanpassadproblemlösning och kognitivt stöd. Vidare kan det behövas att matematiskproblemlösning omdefinieras, då problemlösningsuppgifter inte längre enbart utgörs av uppgifter som på förhand saknar en känd lösningsmetod.

Delaktighet är ett frekvent begrepp i dagens förskoleverksamhet och barns rätt till delaktighet finns tydligt beskrivet i de styrdokument (SFS 2010:800, kap 1 § 8.; Skolverket, 2018) som förskolans verksamhet vilar på och enligt artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) har barn rätt att göra sin röst hörd. Vidare betonas att verksamheten ska ta hänsyn till och utformas utifrån alla barns förutsättningar och behov. Åberg & Lenz Taguchi (2005) beskriver att det är en komplex uppgift för personalen i förskolan att forma en verksamhet som erbjuder alla barn möjlighet till delaktighet utifrån deras egna förutsättningar och behov. Utifrån detta började vi fundera över hur förskollärare arbetar för att göra alla barn delaktiga och hur verksamheten utformas för att täcka alla barns olika behov. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjlighet till delaktighet för alla barn utifrån deras olika förutsättningar och behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie och med studiens forskningsfrågor som utgångspunkt har vi intervjuat tre förskollärare om hur de ser på delaktighet, hur de arbetar för att göra alla barn delaktiga i verksamhetens aktiviteter och om de använder sig av pedagogiska hjälpmedel för att öka möjligheten till delaktighet utifrån barnens egna förutsättningar. Studiens resultat analyserades med hjälp av Szönyi och Söderqvist Dunkers delaktighetsmodell (2018) och Shiers femstegsmodell för delaktighet för att se om aspekterna för delaktighet uppnås i verksamheten. Förskollärarna belyser vikten av att alla barn ska vara delaktiga utifrån sina villkor och förklarar vidare att de använder sig av barnens intressen i utformningen av verksamheten. Samtliga förskollärare ger förslag på olika pedagogiska hjälpmedel de använder sig av för att öka möjligheten för barnen att vara delaktiga, och användandet av Tecken som alternativ kommunikation, TAKK, är genomgående i verksamheten hos alla de intervjuade förskollärarna. Vi såg i vår studie ett engagemang hos förskollärarna för att kunna erbjuda barnen möjlighet till delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och verksamheten utformas och anpassas för att på bästa sätt fungera för alla barn oavsett behov.

Elever med svag teoretisk begåvning beskrivs ha svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. I föreliggande studie är syftet att beskriva och analysera specialpedagogers upplevelser av elevhälsans arbete med samverkan och lärares undervisning för elever med svag teoretisk begåvning i grundskolan. Studiens frågeställningar handlar om hur specialpedagoger beskriver kännetecken på svag teoretisk begåvning samt om hur de beskriver sina upplevelser av samverkan och lärares undervisning för dessa elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet på hälsa och lärande och har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår att det är viktigt att uppmärksamma elever med svag teoretisk begåvning och deras svårigheter samt att öka kunskapen om undervisning för dem. Det framkommer även att interprofessionell samverkan i elevhälsan är en framgångsfaktor som leder till utveckling och lärande för eleverna när samtliga kompetenser tas tillvara. Dessutom framkommer det att tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik är gynnsamt för elever i allmänhet och för den här elevgruppen i synnerhet samt att elever med svag teoretisk begåvning har svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. Det leder till frågan om huruvida undervisningen i grundskolan lever upp till att ge alla eleverförutsättningar att nå kunskapsmålen.

Denna studie handlar om hur alla barn kan få möjlighet att göras delaktiga i förskolans verksamhet via olika kommunikationsformer. I studien undersöks vilka arbetssätt och tecken som förskollärare använder i tydliggörandet av barns kommunikation. Syftet är att bidra med kunskap om pedagogiska arbetssätt som kan bli tydliggörande för barns kommunikation i förskolan. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor medverkade. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig utav arbetssättet tydliggörande pedagogik, med tecken som det verbala språket, TAKK, bilder och digitala verktyg i tydliggörandet av barns kommunikation.