• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 16
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur löser gymnasieelever ett rikt problem? : En undersökning om vilka uttrycksformer gymnasieeleveranvänder när de löser ett rikt matematiskt problem

Pettersson, Noelle January 2013 (has links)
I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ”KLAG-matrisen”, dvs. en matris som innehåller uttrycksformerna Konkret,Logisk/språklig, Algebraisk/aritmetisk samt Grafisk/geometrisk. Resultatet av litteratur- ochempiristudien visar att oavsett hur eleverna uttrycker sig i sina lösningsförslag innehåller det alltidnågon form av algebraisk/aritmetisk uttrycksform. Detta kan bero på att det för dessa elever ärlättare att kommunicera med algebraisk/aritmetisk uttrycksform än med någon annan. Resultatetvisar också vikten av att använda problemlösning som ett medel i en lärandeprocess även för attutveckla andra förmågor. Eleverna har olika uppfattningar och gör olika tolkningar av problemet.De har olika förutsättningar och använder varierande lösningsmetoder. Detta skulle kunna varaen förklaring till varför deras användning av uttrycksformer är olika.
2

Fortbildning för lärare i matematisk problemlösning : En litteraturstudie om hur fortbildning kan förändra lärares undervisning i matematisk problemlösning.

Hägglund, Sara January 2016 (has links)
Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.
3

Dynamiskt mindset : En interventionsstudie med gymnasieelever i matematik / Dynamic Mindset : An Intervention Study with Upper Secondary Students in Mathematics

Elmgren, Konrad January 2016 (has links)
Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.
4

Det ska vara en utmaning, men inte för svårt : En studie om hur fem lärare organiserar sin undervisning med matematisk problemlösning

Ukic, Sejla January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka lärares perception av matematisk problemlösning i årskurs F-3 samt hur lärare strukturerar upp sin undervisning och på vilket sätt de väljer problemlösningsuppgifterna. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Resultatet av studien påvisar att lärarna strukturerar upp sin undervisning i tre olika faser, dock finns det både likheter och olikheter i faserna. Gemensamt för majoriteten av lärarna är att de organiserar så att samarbete och kommunikation har ett naturligt inslag i undervisningen, trots att lärarnas definition av matematisk problemlösning i vissa avseende avviker från varandra samt forskning. Vidare påvisar resultatet att lärarna förespråkar att eleverna använder sig av konkret material/ rita som problemlösningsstrategier. Problemlösningsuppgifterna som eleverna arbetar med väljs främst ur läroböcker i samband med det matematiska området som är aktuellt, vilket kan medföra att problemen övergår till att vara rutinuppgifter.
5

Kan man bedöma och utveckla elevers kunskaper i matematik med utgångspunkt i problemlösning?

Dimming, Lisa January 2008 (has links)
Bakgrund: Svensk matematikundervisning har under de senaste åren debatteras livligt. Flera undersökningar pekar på att elevresultaten sjunker. Alltför många elever har också låg motivation när det gäller det egna matematiklärandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och många elever ägnar mycket av tiden på matematiklektionen åt ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssätt och arbetsformer för att hjälpa eleven att bygga nya begrepp och tillägna sig hållbara och generaliserbara strategier är nödvändigt. Mål att sträva mot är de mål man skall utgå ifrån i sin undervisning vilket innebär att arbete med problemlösning bör genomsyra undervisningen. Hur man organiserar en undervisning som utgår från problemlösning där man kan se och följa att elevernas utveckling är därför av största vikt att belysa. Syfte: Syftet med studien är att utpröva, genomföra samt utvärdera några olika pedagogiska modeller för utveckling av barns matematiska förmåga med utgångspunkt i arbete med matematisk problemlösning. Syftet är också att problematisera bedömningen av barnens kunskapsutveckling. Metod: Studien, vilken sker med ett etnografiskt angreppssätt, är gjord i skolår två. Författaren följer elevernas arbete med problemlösning i tre delstudier vilka sinsemellan har helt olika utgångspunkter. Dataproduktionen har skett via skriftlig dokumentation, samtal och intervjuer. Resultat: I den första delstudien undersöktes om det går att hjälpa elever att utveckla och effektivisera sina aritmetiska beräkningar med hjälp av arbete kring problemlösning. Problemen konstruerades så att eleverna skulle kunna utveckla ny matematisk kunskap genom att lösa samma problem på ett nytt sätt, antingen med hjälp av en ny strategi och/eller med hjälp av en ny uttrycksform. Efter två månader utvärderades elevernas kunskaper, det visade sig då att alla elever utvecklat sitt kunnande och nått sina individuella mål. I delstudie två beskrivs arbetet med ett problem vars huvudsyfte var att utveckla elevernas rumsuppfattning samt deras kunskaper kring längdmätning. I den tredje och sista delstudien har författaren undersökt om det går att utveckla elevernas förmåga att angripa ett nytt problem. I respektive resultatdel beskrivs och analyseras elevernas arbete och matematiska utveckling. Det framgår att eleverna vinner på att vara behovsgrupperade och medvetna om målen för sitt egna lärande.det framgår också att det ställs höga krav på lärarens didaktiska kunskaper och bedömningsförmåga för att eleverna skall kunna utvecklas genom ett arbetssätt där problemlösning är centralt
6

Matematisk problemlösning i grupp : Hur upplever elever det? / Solving mathematical problems in group environments : What are the students' experiences?

Svensson, Markus January 2021 (has links)
I det här examensarbetet så undersöks hur den ofta förespråkade metoden för matematikundervisning, problemlösning i grupp, upplevs av elever.  Anledningen till att metoder som förespråkar gemensam problemlösning och självreglerat lärande ofta lyfts fram som framgångsrika i olika studier är för att de på gruppnivå ofta leder till bättre resultat. Teorierna om varför det är så grundar sig i ett konstruktivistiskt tankesätt, att man lär sig bättre om man själv får komma fram till en lösning till ett problem. Detta för att vägen dit ger en djupare förståelse än att enbart lära sig metodlösningar. Här undersöktes hur undervisningsmetoden uppfattas av eleverna.  Det här arbetet visar att eleverna överlag inte upplever problemlösning i grupp som ett eektivare sätt att förstå matematik än andra undervisningsformer, till exempel vanliga genomgångar vid tavlan, snarare är det tvärt om. Dock visade det sig att problemlösningsövningar som utfördes i grupp upplevdes som roliga och engagerande av de esta informanterna. Detta tillsammans med att forskningen visar på att problemlösning i grupp faktiskt leder till ökad förståelse för de esta gör att problemlösning i grupp bör vara en självklar del i matematikundervisningen.
7

Elevers möjligheter att utveckla kreativt matematiskt resonemang genom lärarskapade problemlösningsuppgifter

Larsson, Daniel January 2020 (has links)
Syftet med studien är att med utgångspunkt i lärarskapade problemlösningsuppgifter undersöka elevers möjligheter till kreativt matematiskt resonemang, CMR, som innebär att eleven skapar en ny eller återupptäcker en för eleven glömd lösningsmetod. Studien genomförs som en kvalitativ uppgiftskategorisering där utvalda problemlösningsuppgifter ur Kunskapsmatrisens uppgiftsbank analyseras genom att undersöka möjligheten till imitation av lösningsmetod genom lärobokens övningar och exempel. Uppgifterna är skapade av verksamma lärare i landet och urvalet har medvetet gjorts för att fokusera på uppgifter där problemlösning är i fokus, både ur ett innehålls- och förmågeperspektiv. Resultatet visar att lärarskapade problemlösningsuppgifter som ett komplement till läroboken inte ökar möjligheten för eleverna att erbjudas CMR i undervisningen eftersom andelen CMR i dessa uppgifter ligger på samma nivå som i läromedlen. Studiens analys av lärarskapade problemlösningsuppgifter pekar tydligt på att uppfattningen om att problemlösning och CMR inte är till för alla elever tydligt lever kvar i klassrummen eftersom CMR saknas bland uppgifterna som i Kunskapsmatrisen bedöms med lägst svårighetsgrad
8

Självreglerat lärande vid problemlösning för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik - Hur kan det uppnås? / Self-regulated learning during problem solving for students with special educational needs in mathematics. How can this be achieved?

Rönnlund, Patrik January 2021 (has links)
Problemlösningsbaserad undervisning där elever ges utrymme att konstruera egna lösningar och upptäcka matematiska samband har i tidigare forskning visat sig gynnsam för utveckling av elevers matematiska förmågor. Sådan undervisning ställer krav på att eleverna ska kunna planera, genomföra, kontrollera och reflektera över processen. Det innebär att elever behöver förutsättningar för att ta ansvar och reglera sitt eget lärande. Tidigare forskning har identifierat samband mellan problemlösning och självreglerat lärande (förkortat SRL), samt att SRL i sin tur har tydliga samband med goda prestationer i skolarbetet. Det kan dock vara utmanande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik (förkortat SUM) att ta sådant ansvar vid problemlösning. Vilka typer av stöd som kan främja SRL vid problemlösning hos dessa elever är ett område som behöver mer kunskap. Därför var studiens syfte att bidra med kunskap om vilka typer av stöd några lärare och speciallärare ansåg kan hjälpa SUM-elever i riktning mot SRL vid matematisk problemlösning (forskningsfråga 1) och vilka effekter stöden har för dessa elevers SRL (forskningsfråga 2). Studien hade en kvalitativ metodansats där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning med breda och kvalitativa frågor. I resultatet framkom ett antal teman vad gäller utformning av stöd inom de tre faserna för SRL, vilka är förberedelse, genomförande och reflektion. Ett tema som återkom i samtliga faser var “Läraren som SUM-elevers utökade resurs”. Det temat innebär att lärarna gick in som en extern resurs för att kompensera och avlasta eleven i situationer där dennes egna resurser inte räckte till, för att frigöra elevens kapacitet åt problemlösningsarbetet. Det uppgavs bland annat ge SUM-elever ökade förutsättningar till uppgiftsanalys, självkontroll och reflektion.
9

Språk och språkförståelse i andraspråkselevers matematiska problemlösning / Language and language comprehensionin second language learners’ mathematical problem solving

Wegemo, Agnieszka January 2022 (has links)
Denna kunskapsöversikt har sin utgångspunkt i behovet att kunna skapa lärandemiljöer som möjliggör utveckling av matematiska förmågor för alla elever oavsett deras förutsättningar. Undersökningen begränsades till andraspråkselever och deras arbete med matematisk problemlösning. Syftet var att sammanställa och diskutera en del av den kunskap som finns runt språk och språkförståelse i andraspråkselevers arbete med matematisk problemlösning. Två frågeställningar valdes för att uppnå syftet: att undersöka vilken roll som språk och språkförståelse spelar i andraspråkselevers arbete med matematisk problemlösning samt hur detta arbete kan underlättas med hänsyn till språkförståelse.  Materialsökningen genomfördes i ERC, ERIC, EBSCO och LIBSEARCH. Olika begränsningar och urvalskriterier tillämpades för att öka resultatens relevans. Varje utvald källa lästes i sin helhet med utgångspunkt i de frågeställningar som formulerades för översikten. Resultaten visade att språk och språkförståelse spelar en viktig roll i andraspråkselevers matematiska problemlösning. Elevers språkförmågor, enligt forskning som inkluderades i översikten, anses både leda till utmaningar och vara en fördel i matematisk problemlösning. Samtidigt framgick det att matematisk undervisning med inbyggda komponenter av matematisk litteracitet, skapande av möjlighet till matematisk diskussion, där arbete utförs i grupp, och uppgifter med höga krav på kognition, begreppsförståelse och resonemang bidrar till utveckling av andraspråkselevers problemlösningsförmåga. Elever presterar bättre när skolan präglas av interkulturellt ledarskap och där lärare tar ansvar för alla elevers lärandeprocesser. Slutsatsen av denna kunskapsöversikt är att det är viktigt att se på flerspråkighet som en tillgång och inte ett hinder i elevers lärande. Lärare, genom att ta ansvar för lärandeprocesser och genom att inkludera utmanande uppgifter med språkutvecklande och samtalsfrämjande element i sin undervisning, kan skapa lärandemiljöer som tar hänsyn till andraspråkselevers förutsättningar.
10

Vilka strategier och metoder väljer gymnasieelever då de löser problem med stickprov? / What Strategies and Methods do Students in Upper Secondary School Use when Solving Problems Regarding Sampling?

Graméus, Gabriel January 2021 (has links)
Rapporten presenterar en fallstudie som genomförts som en del av lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Den  nuvarande studien bygger på en tidigare studie om hur lärarstudenter löser problem gällande stickprov. Det övergripande syftet i den nuvarande studien är att undersöka vilka metoder och strategier som elever i den svenska gymnasieskolan använder för att lösa ett liknande problem. Metoden för datainsamling i denna studie var en semistrukturerad observation, där eleverna filmades med en videokamera. Det inspelade materialet analyserades sedan induktivt. Studiens resultat indikerar att problemlösningsprocessen hos elever med en högre förkunskapsnivå inom området  sannolikhetslära och statistik tenderar att vara mer framgångsrik. Dessutom verkar elevernas dispositioner, det vill säga deras attityder, vara en viktig faktor. / This report presents a case study conducted as a part of the teacher programme at Linköping University. The current study bulids upon an earlier study on how student teachers in mathematics solved problems regarding sampling.  The overall aim of the current study is to explore what methods and strategies students in a Swedish upper secondary school choose to solve a similar problem. The method for collecting data for this study was a semi-structured observation, where the students were recorded with a video camera. The recorded material was then analysed inductively. The result of this study indicates that the problem solving process among students with a higher level of previous knowledge in the area of probability and statistics, tends to be more successful. In addition to this, students’ dispositions, i.e. their attitudes, seem so be an important aspect as well.

Page generated in 0.1302 seconds