<p>Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik. De gör det för att personer med autism har svårt att få en struktur på sin dag. Genom att arbeta med schema som består av bilder får personen en struktur på sin dag. De tycker att tydliggörande pedagogik är ett enkelt sätt för personen att förstå sin dag och det går hela tiden att utveckla.Personalen tycker att med tydliggörande pedagogik har autistiska personer fått en möjlighet till kommunikation</p>

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik. De gör det för att personer med autism har svårt att få en struktur på sin dag. Genom att arbeta med schema som består av bilder får personen en struktur på sin dag. De tycker att tydliggörande pedagogik är ett enkelt sätt för personen att förstå sin dag och det går hela tiden att utveckla.Personalen tycker att med tydliggörande pedagogik har autistiska personer fått en möjlighet till kommunikation

Made available in DSpace on 2015-05-14T12:20:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3476546 bytes, checksum: 92449f3357cbbcf3f8202e6fa2e34181 (MD5) Previous issue date: 2014-03-01 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The search for edit teachers narratives through the records that marked the path of the TEACCH method application in the field of autism and existential consequences , gives access to the dynamics of words that seem important in the decoding of the concepts , practices and effects process employed the voices that require interpretation . In this sense the interlocutors that permeate teaching and learning about the reality of the disease, as the production of history belongs to this reality, reflecting the meanings and create meanings in the process inherent in the autistic spectrum. Our goal was to identify the current state of autism, considering the narratives of teacher s reconstructions of experiences and experiences in applying the TEACCH method. As a method of data generation, we fix our attention on the use of narrative interview. By approaching the inclusion criteria, a sample of 04 (four) teachers were chosen. We seek, through the sample, favoring the subjects who had the information and experiences, considering sufficient time to recurrence of number information , allowing the seizure of similarities and differences . The method TEACHH heard the viewpoint of teachers is synonymous with intervention. However , the terminology used to view it emphasizes the assertion that early intervention is a key strategy , requiring therefore a priori be demarcated within their own educational activities in order to foster greater commitment to the needs of teachers in their doubts and questions to be subsequently equalized the logic of surrounding reality . / A busca de (re)editar narrativas docentes através dos registros que marcaram o caminho de aplicação do método TEACCH no campo vivencial do autismo e suas consequências, abre acesso à dinâmica de palavras que parecem importantes no processo de decodificação dos conceitos, práticas e efeitos empregados nas vozes que carecem de interpretação. Nessa acepção os interlocutores que permeiam o ensino e a aprendizagem sobre a realidade da síndrome, quanto à produção da história pertencente a esta realidade, refletem os significados e criam significados no processo inerente ao espectro autista. Nosso objetivo foi identificar as narrativas docentes sobre as reconstruções das experiências vividas na vivencia e aplicação no método TEACCH. Como método de geração de dados, fixamos nossa atenção na utilização da entrevista narrativa com fins de pesquisa social, reconstruindo os acontecimentos, a partir da perspectiva do informante, tão diretamente quanto possível. Numa busca do que, do como envolvidos na recontextualização daquilo que provoca, ao falar, uma maneira própria de traduzir a situação vivida. Foi escolhida, por aproximação aos critérios de inclusão, uma amostra de 04 (quatro) docentes. Buscamos, através da amostra, privilegiar os sujeitos que possuíam as informações e experiências, considerando um número suficiente para a reincidência das informações, possibilitando a apreensão de semelhanças e diferenças. O Método TEACCH na ótica dos docentes escutados é sinônimo de intervenção. Todavia, a terminologia empregada para visualizá-la realça a assertiva de que intervenção precoce é uma estratégia chave, necessitando, portanto ser balizada a priori dentro dos próprios espaços educacionais, no intuito de favorecer um maior compromisso com as necessidades dos docentes em suas dúvidas e questionamentos, para a posteriori ser equalizada a lógica da realidade circundante.

LEAP and TEACCH represent two comprehensive treatment models (CTMs) that have been widely used across several decades to educate young children with autism spectrum disorders. The purpose of this quasi-experimental study was to compare high fidelity LEAP (n = 22) and TEACCH (n = 25) classrooms to each other and a control condition (n = 28), in which teachers in high quality special education programs used non-model-specific practices. A total of 198 children were included in data analysis. Across conditions, children's performances improved over time. This study raises issues of the replication of effects for CTMs, and whether having access to a high quality special education program is as beneficial as access to a specific CTM.

Sammanfattning/AbstractJelacic, Anela., Nilsson, Sandra (2020). Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien ger insikter och kunskaper om Tydliggörande pedagogik ur specialpedagogers perspektiv. Den belyser ämnet och påvisar hur specialpedagoger kan uppfatta samt arbeta med Tydliggörande pedagogik i förskolan. Möjligheter och svårigheter med ämnet lyfts fram för att inspirera vidare arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att belysa hur specialpedagoger uppfattar och stöttar arbetet i förskolan utifrån Tydliggörande pedagogik på olika sätt. Vidare syftar studien till att belysa möjligheter och svårigheter i detta arbete. Frågeställningarna utgår ifrån specialpedagogernas upplevelser av Tydliggörande pedagogik. •Hur ser specialpedagogerna på Tydliggörande pedagogik?•Hur arbetar specialpedagogerna med Tydliggörande pedagogik? •Vilka möjligheter och utmaningar finns i arbetet med Tydliggörande pedagogik?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet Scaffolding som har sina rötter i det sociokulturella perspektivet, särskilt i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon. Enligt det sociokulturella perspektivet sker allt lärande eller utveckling i sociala samspel som är influerade av den kultur personerna befinner sig i. Utvecklingen uppstår när personer blir utmanande och vägledda i sitt lärande av erfarna förebilder d. v. s. när personen befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Scaffolding har utvecklats vidare såväl vad gäller handledarens funktioner i vägledningen som hur stödet kan uppfattas. MetodStudien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger från centrala resursteam i varsitt område i samma kommun. Samtliga specialpedagoger var inriktade mot förskola. ResultatResultaten i studien påvisar att specialpedagogerna uppfattar Tydliggörande pedagogik som ett sätt att stötta verksamheten i förskolorna och uppnå målen i läroplanen. Specialpedagogerna beskriver olika sätt som Tydliggörande pedagogik kan användas stöttande t.ex. genom visuellt stöd där miljöer eller aktiviteter kan tydliggöras samt kommunikation möjliggöras. Samtliga specialpedagoger ser stora möjligheter och vinster för såväl barn som pedagoger med Tydliggörande pedagogik. Trots det finns det svårigheter i arbetet som ofta bottnar i att metoden används på fel sätt på grund av okunskap eller oförståelse. Specialpedagogiska implikationerResultaten indikerar att det finns ett kunskapsbehov i verksamheten där specialpedagoger kan vara nyckelpersoner för att ge kompetensutveckling och sprida förståelse hos både pedagoger och ledning. NyckelordFörskola, Scaffolding, Stöttning, TEACCH, Tydliggörande pedagogik

I sökningen av tydliggörande pedagogik, som en inkluderande pedagogisk metod för alla elever, fann vi endast enstaka inslag i tidigare forskning som lyfter att metoden kan tillämpas och vara gynnsam för alla elever (Jackson et al 2008, Schopler et al 1995). Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning tydliggörande pedagogik tillämpas i undervisningssituationer i årskurs 1. Ett ytterligare syfte var att relatera resultaten till begreppen KASAM och inkludering. Studien genomfördes på en grundskola i Stockholmsområdet. Metoden som användes i studien var observationer med ett strukturerat observationsschema. Observationsschemat var indelat i sex olika indikatorer vad, hur, med vem/samarbete, varför, var och tid. En avgränsning gjordes till fokus på uppstarten av varje lektionstillfälle i hel- och halvklass. Ett värde för varje indikator sammanställdes och synliggjordes i diagram och tabellform. Resultaten visade att alla indikatorer förekom i någon utsträckning. Förekomsten av de pedagogiska frågorna inom tydliggörande pedagogik var relativt hög. De två indikatorerna som fick högst medelvärde var varför (3,6) och med vem/samarbete (3,4). De två indikatorerna som fick lägst medelvärde var indikatorerna var (2,4) och tid (2,5). Det fanns också variation i förekomst av indikatorer mellan hel- och halvklass samt variation inom hel- respektive halvklass. Begreppen KASAM och inkludering diskuterades i förhållande till dessa resultat. Tydliggörande pedagogik har mer karaktären av förebyggande arbete medan KASAM är kopplat till hälsofrämjande arbete. Om tydliggörande pedagogik tillämpas på ett flexibelt sätt, där den tydliga strukturen balanseras med utmaningar, och där aspekter kring meningsfullhet ges utrymme, skulle metoden kunna fungera både som inkluderingsverktyg och som ett sätt att stärka KASAM hos eleverna.

No description available.

AbstractDencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö.Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling.Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn. Majoriteten av pedagogerna har inte fått utbildning när det gäller autism och hur man ska gå tillväga för att stödja barn med autism. I stället försöker pedagogerna hela tiden att utmana sig själva genom att lägga ner mycket tid och engagemang på att stödja de autistiska barnen.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ”Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?” samt ”Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av?”. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever. I studien ingår även en observation, vilken enbart ingår som kompletterande informationskälla. Två undervisningsmodeller, TEACCH och ABA, har använts för att analysera informanternas pedagogiska strategier. Resultat: Lärarnas strategier bygger på struktur och tydlighet och dessa begrepp framträdersom viktiga ledord i undervisningen. Undervisningen sker i små elevgrupper med hög personaltäthet. Språket hålls kort och konkret och den fysiska miljön utformas som trygg och igenkänningsbar. Lektionerna sker enligt ett strukturerat och likartat upplägg. Hjälpmedel, såsom bilder, timerklockor och scheman, används. Som motivator används ibland elevens specialintressen eller belöningssystem.Lärarna har lärarutbildning, men ingen har en speciallärarutbildning. Några av dem har fått fortbildning inom autism genom kurser, studiedagar och föreläsningar. Lärarna finner även inspiration och lärdom hos varandra samt hos övrig personal på skolan. Utbytet mellan personal och samarbete runt eleven poängteras av lärarna. Slutsats: De intervjuade lärarna använder sig av element från TEACCH och ABA i sin undervisning, trots att få av lärarna kände till modellerna.  Detta kan innebära att viss kunskap är personburen och ej dokumenterad, vilket kan försvåra spridningen av kunskapen. Det behövs därmed fortsatt forskning som berör undervisning i idrott och hälsa i svenska skolan för elever med autism. En ytterligare reflektion från studien är att många anpassningar inom autismpedagogiken med fördel borde kunna användas även för elever utan autism. / Aim: The aim was to increase awareness of how teachers design learning environment in Physical Education (PE) for students diagnosed with autism in upper secondary school. The two research questions were: ”What strategies do teachers select when teaching students with autism in the subject Physical Education?” and ”From where do teachers get ideas for the strategies they use?”. Method: Qualitative interviews with seven teachers were used. They work/had been working with students with autism in PE in the upper secondary school in Stockholm. All informants were found through personal knowledge. One observation was performed, but only as a complementary source of information. Two teaching meodels; TEACCH and ABA, were used as analytical tools in the analysis of the informants teaching strategies. Results: Teachers' strategies are based on structure and clarity, and these concepts are emerging as key concepts in the teaching. Teaching is conducted in small groups of students with a high staff support. The language is kept clear, simple and concrete and the physical environment appears secure and familiar. The lessons take place in a structured and consistent approach. Tools such as pictures, timer clocks and schedules, are used. Sometimes special interests or a reward system is used as a motivator.The teachers are educated PE-teachers, but none of them a teacher educator in special needs. Some of them have received further training in autism through courses, seminars and lectures. Teachers also find inspiration and learn from each other and from other staff at school. The exchange between staff and cooperation concerning the pupil is emphasized by the teachers. Conclusions: The teachers used elements from the so-called TEACCH and ABA models  in their teaching, but few knew about the method. This may mean that some of the knowledge is only personally mediated and not documented, which may hamper the spread of knowledge. Continued studies on PE in Swedish schools for students with autism are needed. Hopefully this study contributes to a growing interest for further research and more extensive studies. A further reflection of the study is that adaptations within the autism education may benefit other students without autism too.

Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.