Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ”Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?” samt ”Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av?”. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever. I studien ingår även en observation, vilken enbart ingår som kompletterande informationskälla. Två undervisningsmodeller, TEACCH och ABA, har använts för att analysera informanternas pedagogiska strategier. Resultat: Lärarnas strategier bygger på struktur och tydlighet och dessa begrepp framträdersom viktiga ledord i undervisningen. Undervisningen sker i små elevgrupper med hög personaltäthet. Språket hålls kort och konkret och den fysiska miljön utformas som trygg och igenkänningsbar. Lektionerna sker enligt ett strukturerat och likartat upplägg. Hjälpmedel, såsom bilder, timerklockor och scheman, används. Som motivator används ibland elevens specialintressen eller belöningssystem.Lärarna har lärarutbildning, men ingen har en speciallärarutbildning. Några av dem har fått fortbildning inom autism genom kurser, studiedagar och föreläsningar. Lärarna finner även inspiration och lärdom hos varandra samt hos övrig personal på skolan. Utbytet mellan personal och samarbete runt eleven poängteras av lärarna. Slutsats: De intervjuade lärarna använder sig av element från TEACCH och ABA i sin undervisning, trots att få av lärarna kände till modellerna.  Detta kan innebära att viss kunskap är personburen och ej dokumenterad, vilket kan försvåra spridningen av kunskapen. Det behövs därmed fortsatt forskning som berör undervisning i idrott och hälsa i svenska skolan för elever med autism. En ytterligare reflektion från studien är att många anpassningar inom autismpedagogiken med fördel borde kunna användas även för elever utan autism. / Aim: The aim was to increase awareness of how teachers design learning environment in Physical Education (PE) for students diagnosed with autism in upper secondary school. The two research questions were: ”What strategies do teachers select when teaching students with autism in the subject Physical Education?” and ”From where do teachers get ideas for the strategies they use?”. Method: Qualitative interviews with seven teachers were used. They work/had been working with students with autism in PE in the upper secondary school in Stockholm. All informants were found through personal knowledge. One observation was performed, but only as a complementary source of information. Two teaching meodels; TEACCH and ABA, were used as analytical tools in the analysis of the informants teaching strategies. Results: Teachers' strategies are based on structure and clarity, and these concepts are emerging as key concepts in the teaching. Teaching is conducted in small groups of students with a high staff support. The language is kept clear, simple and concrete and the physical environment appears secure and familiar. The lessons take place in a structured and consistent approach. Tools such as pictures, timer clocks and schedules, are used. Sometimes special interests or a reward system is used as a motivator.The teachers are educated PE-teachers, but none of them a teacher educator in special needs. Some of them have received further training in autism through courses, seminars and lectures. Teachers also find inspiration and learn from each other and from other staff at school. The exchange between staff and cooperation concerning the pupil is emphasized by the teachers. Conclusions: The teachers used elements from the so-called TEACCH and ABA models  in their teaching, but few knew about the method. This may mean that some of the knowledge is only personally mediated and not documented, which may hamper the spread of knowledge. Continued studies on PE in Swedish schools for students with autism are needed. Hopefully this study contributes to a growing interest for further research and more extensive studies. A further reflection of the study is that adaptations within the autism education may benefit other students without autism too.