Syftet med denna uppsats är att få mer kunskap om hur elever som uppger att de har ADHD beskriver sin gymnasieundervisning i musik. Studien använder sig av motivationsteori som teoretisk utgångspunkt. Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer med personer som har gått det estetiska programmet med musikinriktning på gymnasiet som uppger att de har en ADHD-diagnos. Syftet med dessa intervjuer var att låta informanterna tala så fritt som möjligt. Resultat visade att informanternas verkligheter stämde överens med varandra, och utifrån analys av transkriptioner kunde fyra huvudteman identifieras. Dessa teman var motivation, möjlighet att påverka val av musik, mallar och hyperfokus. I diskussionskapitlet tar jag upp hos vem eller var möjliga problem kan ligga och för en diskussion kring de fyra huvudteman som uppkom i resultatkapitlet. I metodkapitlet för jag en diskussion kring för- och nackdelar med intervju som metod och vad jag hade kunnat göra annorlunda för att öka validiteten i min studie. Min studie visar att det behövs vidare forskning på lärares kunskap av att arbeta med elever med NPF. Studien visar också att det behövs vidare forskning om liknande fenomen fast med kvinnligt kodade personer.

Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen. / This thesis aims to contribute to an increased understanding of music teachers' work with students with special needs, such as ADHD and autism, (called NPF) in the ordinary school in Sweden. I have tried to find both music teachers' working methods and their perceptions about students with NPF. The study is based on a relational perspective. I have done four qualitative interviews with music teachers who work in the primary school and one teacher that works in a special high school. The results showed a variety of working methods and perceptions, such as the importance of: adjustments and changes in the environment, structure, collaboration with other teachers, following students' interests and physical tools. The results also showed the importance of making adjustments that benefit every student. In the conclusion I mention that through an orderly environment, structure, physical tools, collaboration, flexibility, and adequate premises and group sizes, it is possible to meet all students needs successfully in music in the regular school.