No description available.

Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. / Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses ”relational learning”. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher.

This text narrates the experience of approaching education in a Swedish Upper Secondary School as a performance. In the interstices of pedagogy and art, it explores performative andrelational learning strategies. From a radical pedagogical perspective, it attempts to challenge and shift the inherent power asymmetries between teachers and students, by attempting to createa learning space with methods from a participatory art field. The text unfolds from an Action Research field study conducted by me, in collaboration with 23 students in a class I teach in “Estetisk kommunikation” [Aesthetical communication]. The students play the part of coresearchers, exploring what it would mean to them to approach their educational environment asa performance. With an autoethnographic method we explore the different voices in our space, and generate the study data through the act of Free Writing. We move through narratives ofspaces, bodies, principles, voices, the I and the other, and text, and dwell in the meaning of the unknown, critique, crises, togetherness, creativity and freedom. The results point to strategies of genuine presence, care and joy, and the necessity to resist and unlearn the pedagogical habits generated within the contemporary educational system of Sweden.

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen. / This thesis aims to contribute to an increased understanding of music teachers' work with students with special needs, such as ADHD and autism, (called NPF) in the ordinary school in Sweden. I have tried to find both music teachers' working methods and their perceptions about students with NPF. The study is based on a relational perspective. I have done four qualitative interviews with music teachers who work in the primary school and one teacher that works in a special high school. The results showed a variety of working methods and perceptions, such as the importance of: adjustments and changes in the environment, structure, collaboration with other teachers, following students' interests and physical tools. The results also showed the importance of making adjustments that benefit every student. In the conclusion I mention that through an orderly environment, structure, physical tools, collaboration, flexibility, and adequate premises and group sizes, it is possible to meet all students needs successfully in music in the regular school.