Syftet med vår studie är att undersöka hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med elever med psykisk ohälsa, hur elevhälsan arbetar förebyggande för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vad det finns för hinder och möjligheter för hur detta arbete kan utvecklas. Vår studie har en hermeneutisk utgångspunkt då vi vill ha en tolkande förståelse för elevhälsans arbete. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsdiskussioner då det kunde ge oss en samlad bild av hur elevhälsan som grupp arbetar med elever med psykisk ohälsa samtidigt som deras olika kompetenser med olika perspektiv kunde tydliggöras. Vi har valt att använda oss av Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv för att tolka det empiriska materialet. För att förstå von Wrights tankar har vi tagit del av symbolisk interaktionism som grundas på George Herbert Meads teori. I vårt resultat finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv i elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa. Vikten av elevernas delaktighet framkom i båda perspektiven. Ett möte mellan en pedagog och elev innebär ett möte mellan likvärdiga personer med olika livserfarenheter och historia och sätt att uppfatta och tolka världen och det är viktigt att utveckla en god relation för att finna förståelse. Elevhälsan ville utgå från ett relationellt arbetssätt men det fanns hinder i verksamheten. I våra fokusgruppsdiskussioner uppkom att det finns problem med skolans samverkan med andra instanser såsom BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och socialtjänst. De hinder skolornas elevhälsa uttryckte kan dock leda till möjligheter. Utvecklingsmöjligheter kan uppnås genom att skolan kritiskt granskar yrkesroller, arbetssätt och organisation på ett ifrågasättande och reflekterande sätt.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand. von Wright beskriver synen på barnet som avgörande för hur ett barn bemöts och för vilka insatser som görs och hon beskriver två möjliga perspektiv, punktuellt och relationellt.  I resultatet finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv när det handlar om att förklara, förstå och arbeta med problemskapande beteende. Det framkommer i mångt och mycket att pedagogerna har en relationell grundsyn och det framgår också att pedagogernas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt, men det visar sig också att det finns omständigheter som styr pedagogerna mot ett punktuellt perspektiv.

AbstractLloyd, Marinda & Norin, Carina (2015). Skapa möjligheter för alla – en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan. (Creating opportunities - a study of teachers´ conceptions of challenging behaviour and didactic challenges in compulsory school for pupils with intellectual disabilities). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Studiens problemområde är pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan och vilka förhållningssätt och bemötanden som förekommer. Studien undersöker på vilka sätt skolledning skapar möjligheter för alla elever i grundsärskolan.Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om didaktiska, rumsliga och organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling i grundsärskolan. De preciserade frågeställningar är: vilka uppfattningar av utmanande beteende respektive didaktiska utmaningar uttrycker pedagoger i grundsärskolan? Vilka bemötanden och förhållningssätt förekommer i grundsärskolan? På vilka sätt anpassar personalen undervisningssituationen för elever som utmanar i grundsärskolan? Hur organiserar skolans ledning det pedagogiska arbetet med att skapa möjligheter för alla elever i grundsärskolan?Studien är kvalitativ där vi använt oss av observationer och semi-strukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. Respondenternas svar har tolkats med inspiration från en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Studien har med hjälp av von Wrights tolkning av Meads subjektivitetsteori och attributionsteorin bildat en teoretisk ram. Respondenternas svar har speglats mot von Wrights relationella och punktuella perspektiv.Sammanfattningsvis uppfattar majoriteten av pedagogerna i studien utmanande beteende som en företeelse som är situationsbunden, det vill säga det utmanande beteendet ses inte som fel och brister hos eleven utan fokus läggs på omständigheter kring eleven. Grundsynen hos pedagogerna är relationell med inslag av punktuella lösningar. Resultatet visar att definitionen av utmanande beteende kan förklaras olika utifrån vilket perspektiv och förhållningssätt pedagogen intar. Majoriteten av pedagogerna anser att de får det stöd de behöver av skolledning och frihet att finna lösningar. Det framkom dock att större kunskap hosskolledning var nödvändigt för att förstå problematiken i grundsärskolan och därmed ge det stöd som behövs.