The aim of this study was to gain a greater understanding of what social workers perceive to be mentally demanding and emotionally challenging work, and which strategies they use to handle it. I chose to interview six social workers, three of them had long experience of social work, and three of them had worked for less than a year. The justification for this choice wasthat I wanted to interview people with different experience of social work over time, to be able to see possible differences in what was perceived as mentally demanding and emotionally challenging work, and how it was handled. The social workers were interviewed with a semi structured interview manual. The results showed that the organization of the social service is not fitted to the work that social workers execute. This means that what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work largely depends on this. Experience of the profession does not necessarily affect what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work. However, longer work experience seems to benefit a social workers choice of strategies. This means that mentally demanding and emotionally challenging work in some cases is better handled by social workers with longer experience of the profession. The organization of the workplace can also affect which coping strategies that are being used, for example is time for reflection during working hours beneficial for the employees.

Redan i mitten av 60-talet studerade Edwin A. Locke konsten av att sätta rätt mål. I slutet av 60-talet publicerade han artikeln ”Toward a Theory of Task Motivation and Incentives” vilken ligger till grund för en stor del av forskningen kring att sätta mål. Relativa mål är något som kan användas av organisationer för att motivera medarbetare med mål som håller sig relevanta oavsett externa förhållanden. Att motivera medarbetare för att öka prestationer är något som organisationer strävar efter. Forskningen visar att mål ska vara utmanande och nåbara, men det finns begränsat med forskning som belyser fördelar respektive nackdelar med vad det innebär att använda sig av relativa mål ur ett bredare perspektiv. Syftet med den här studien var att utveckla kunskaper om för- och nackdelar med relativa mål med avseende på hur fördelar maximeras och nackdelar minimeras. I denna studie har ett kvalitativt tillvägagångsätt använts för att skapa en djupare förståelse för problematiken. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sju olika respondenter som alla har arbetat eller arbetar med relativa mål. Den forskning som har studerats inför denna studie pekar på att relativa mål har en positiv prestationseffekt på medarbetare och leder även till finansiellt positiva effekter. Det finns även nackdelar med relativa mål, exempelvis att sabotera för sina kollegor eller att manipulera data. Studiens empiri indikerar på att en majoritet av respondenterna finner relativa mål som motiverande och utmanande. Uppföljning och feedback är även något som empirin tar upp som viktiga faktorer för att medarbetare ska bibehålla en prestation även efter det utförda tävlingsmomentet. Respondenterna finner även relativa mål som tydliga i det avseende att de vet vad arbetsuppgiften går ut på, likväl finns det en osäkerhet kring hur mycket som krävs i prestation av dem för att uppnå målet. För att kunna maximera fördelarna och minimera nackdelar med att använda sig av relativa mål tyder forskningen på att mål ska vara utmanande och nåbara, arbetsledning ska ge tydliga instruktioner, coacha och följa upp prestationer. I studiens slutsatser framgår det att relativa mål är utmanande och nåbara under förutsättningen att de är korrekt utformande. Det ökar produktiviteten hos medarbetare och ökad prestation under tävlingsperioden. Det kan även leda till att medarbetare kommer fram till nya mer innovativa sätt att utföra arbetsuppgifter, vilket leder till en högre prestation även efter tävlingsmomentet. För att maximera fördelar och minimera nackdelar krävs det att både målet och arbetsuppgiften är tydliga. / Already in the mid-60s Edwin A. Locke studied the art of setting the correct goals. In the late 1960s, he published the article "Toward a Theory of Task Motivation and Incentives", which forms the basis on research towards setting goals. Relative goals are something that can be used by organizations to motivate employees with goals that remain relevant regardless of external circumstances. Motivating employees to increase performance is something that organizations strive towards. Research show that goals should be challenging and attainable, but there is a limited research that highlights the advantages and disadvantages of what it means to use relative goals in a broader perspective. Thus, the purpose of the study was to develop knowledge of the benefits and disadvantages of relative goals regarding how benefits are maximized, and disadvantages are minimized. In this study, a qualitative approach has been used to create a deeper understanding of the problem. Semi-structured interviews have been conducted with seven different respondents, all of whom have worked or work with relative goals. The research that has been studied prior to this study indicates that relative goals have a positive effect on employees performance and also lead to financially positive effects. There are also drawbacks to relative goals, such as sabotaging for their colleagues or manipulating data. The study's empirical data indicates that a majority of respondents find relative goals as motivating and challenging. Follow-up and feedback is also something that empirical data considers to be important factors for employees to maintain a performance even after the competition has been performed. Respondents also find relative goals to be clear in that sense that they know what the job is all about, however there is some uncertainty as to how much is required in performance of them to achieve the goal. To be able to maximize the benefits and minimize the disadvantages of using relative goals, research suggests that goals should be challenging and attainable, give clear instructions and follow-up on performance. The study's conclusions show that relative goals administered as a competition are challenging and achievable provided that they are properly designed. This increases the productivity of employees and increased performance during the competition period. It can also lead to employees detect new, more innovative ways of performing tasks, which leads to higher performance even after the competition. To maximize benefits and minimize disadvantages, it is necessary that both the goal and the task are clear.

The following study describes teachers' perceptions of outdoor teaching in English in grades 4– 6. Outdoor teaching involves moving parts of regular teaching to an outdoor learning environment. Aspects that are involved are which teaching methods can be used and if teachers perceive some learning and motivation gains as well as obstacles connected to outdoor teaching. Pragmatic and sociocultural perspectives as well as self determination theory (SDT) are used to describe and interpret the perceptions and reasoning that emerged in the study. As empirical data questionnaires from 40 teachers as well as interviews with 4 teachers were used. Teachers both with and without experience in outdoor education participated in the study. In the study, the teachers' view is that conversational exercises are the work area of the curriculum that can be facilitated primarily through an outdoor learning environment. Teachers also highlighting increased motivation and commitment among students in varied ways of working such as outdoor teaching. Finally, this study showed that one of the main percieved barriers to outdoor education was that the teachers thought it would not be of the same quality as classroom teaching, was perceived as one of the main barriers. In coherence with other, larger studies, this study found that teachers' positive experiences of the students' increased motivation towards varied working methods such as outdoor education. As a difference, larger studies showed teachers’ concerns about not being able to meet, for example, the requirements of the curriculum through outdoor education as well as students fear of and discomfort of nature. / Följande studie beskriver lärares uppfattning om utomhusundervisning i engelska i åk 4–6. Utomhusundervisning innebär att flytta delar av den ordinarie undervisningen till en lärmiljö utomhus. Aspekter som berörs är vilka undervisningsmetoder som kan användas och används, om lärarna uppfattar några inlärnings- och motivationsvinster samt vilka hinder som lärarna uppmärksammar i samband med utomhusundervisning. Pragmatiska, sociokulturella teorier samt Self Determination Theory (SDT) har använts för att beskriva och tolka uppfattningarna och resonemangen som framkommit i undersökningen. Som empiriskt underlag till studien har enkätsvar från 40 lärare samt intervjuer med 4 lärare använts. Lärare både med och utan erfarenhet av utomhusundervisning har deltagit. I studien framkommer lärarnas uppfattning att konversationsövningar är det arbetsområde i läroplanen som främst kan underlättas genom en lärmiljö utomhus. Lärarna pekar också på en ökad motivation och engagemang hos eleverna vid varierade arbetssätt såsom utomhusundervisning. Gällande hinder för utomhusundervisning visar den här studien att lärares oro för att utomhusundervisningen inte skulle hålla samma kvalité som klassrumsundervisning upplevdes som ett av de främsta hindren. Likheterna med större studier är lärarnas positiva upplevelser av elevernas ökade motivation gentemot varierade arbetssätt som utomhusundervisning. Däremot visade större studier snarare på lärares oro för att inte kunna uppfylla exempelvis kraven i läroplanen genom utomhusundervisning samt elevers rädsla och obehag inför naturen, som ett av de främsta hindren för utomhusundervisning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskapen om skickliga lärares ledarskap i förhållande till elevers utmanande beteende. Studien genomfördes med sju lärare som arbetade i sju olika skolor. Frågorna som undersöktes var hur skickliga lärare agerar för att utveckla lärandet hos elever med utmanande beteende och hur skickliga lärare beskrev sitt stöd till elever med utmanande beteende. Dessa frågor undersöktes genom strukturerad observation och efterföljande intervju. I den strukturerade observationen användes ett observationsprotokoll inspirerat av CLASS. CLASS bygger på begreppsapparaten Teaching Through Interactions (TTI), en teori om hur lärare interagerar med elever och hur det främjar lärande. TTI består av de tre domänerna Emotionellt stöd, Klassrumsorganisering och Lärandestöd. TTI användes även tillsammans med KASAM (Känsla av samhörighet) som teori i analysen av resultatet. Studien visade att stödet för lärandet till eleverna löpte genom alla tre domäner inom TTI med betoning på Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. Det innebar att lärarna arbetade för att det skulle vara lugnt i klassrummet innan eleverna kunde lära sig men att de därmed inte nådde fram till den nivå av metakognition och högre tänkande som Lärandestöd till stor del står för. Framtida studier kan inriktas på att studera hur arbetet med att utveckla utmanande elevers lärande kan ske genom det didaktiska ledarskapet och Lärande stöd i stället för att börja med Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. / The aim of this study was to develop the knowledge of skilled teachers' leadership in relation to students' challenging behavior. The study was conducted with seven teachers who worked in seven different schools. The questions investigated were how skilled teachers act to develop the learning of students with challenging behavior and how skilled teachers described their support for students with challenging behavior. These questions were investigated through structured observation and subsequent interview. In the structured observation, an observation protocol inspired by CLASS was used. CLASS is based on the concept Teaching Through Interactions (TTI), a theory about how teachers interact with students and how it promotes learning. The TTI consists of the three domains Emotional Support, Classroom Organization and Learning Support. TTI was also used together with KASAM (Sense of belonging) as a theory in the analysis of the results. The study showed that support for students learning was evident in all three domains within TTI with an emphasis on Emotional Support and Classroom Organization. This meant that the teachers worked to make the classroom quiet before the students could learn, but that they did not reach the level of meta-cognition and higher thinking that Learning Support largely stands for.Future studies can be focused on studying how the work of developing challenging students' learning can be done through didactic leadership and Learning support instead of starting with Emotional support and Classroom Organization.

Bakgrund: Forskning visar på att barn med funktionsnedsättningar vill delta i alla aktiviteter i skolan men att de inte kan. Detta kan bero på brist på anpassningar och stöd, insatser kopplade till arbetsterapeutens kompetensområden. I många länder är arbetsterapeuter anställda inom skolan men i Sverige är det mindre vanligt att en arbetsterapeut ingår i skolverksamheten.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Metod: Studiedesignen som användes var scoping review. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med sökord relevanta för syftet, sökningarna gjordes i databaserna AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline och ERIC. Litteratursökningen kompletterades med manuella sökningar i andra studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar samt 6 artiklar från de manuella sökningarna, vilket blev totalt 20 artiklar. Resultat: Studien resulterade i två övergripande kategorier; utredningar och interventioner, med sex underkategorier; intervju, observation, interventioner för utmanande beteende, hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel, sensoriska interventioner samt interventioner för sociala färdigheter. Slutsats är att det förekommer många interventioner för barn med autismspektrumtillstånd i skolan som kan bidra till att dessa barn får samma möjligheter att klara av skolan som andra. / Background: Research shows that children with disabilities wants to participate in all activities in school but that they can’t. This may be due to lack of adaptations and support, interventions linked to the occupational therapist's areas of competence. In many countries, occupational therapists are employees of the school, but in Sweden it is less common for an occupational therapist to be included in the school staff. Purpose: To describe how occupational therapists work with children with autism spectrum disorder in school. Method: The study design used was scoping review. The data collection was done through a literature search with keywords relevant to the purpose, the searches were made in the databases AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline and ERIC. The literature search was supplemented with manual searches in other studies reference lists. The literature search resulted in 14 articles and 6 articles from the manual searches, a total of 20 articles were included. Result: The study resulted in two overarching categories; investigations and interventions, with six subcategories; interview, observation, interventions for challenging behavior, aids and training in using assistive devices, interventions for sensory processing and interventions for social skills. Conclusion: there are many interventions for children with autism spectrum in school that can help these children to have the same opportunities to cope with school as others.

The purpose of this study was to investigate and highlight preschool teachers perceptions of challenging children in preschool. Furthermore, the study aims to increase knowledge about what´s most important when encountering with challenging children and which strategies and approaches that are advocated. In addition, the study aims to highlight children's thoughts on how they think the preschool's staff can respond to their needs in challenging situations. The analyses is based on a special educational field where the relational and categorical perspective has been used to interpret our material. The study was conducted through qualitative interviews with six preschool teachers and a group of eight preschoolers. The results show that it is difficult to interpret the concept of challenging children in preschool. However, the main results show that challenging children are often described as needing more time and adult attention in preschool than other children. The results also shows that the relationship between children and teachers is important, and awareness is needed when encountering challenging children. Furthermore, the study shows that advocated strategies consist of dividing the children into smaller groups, working preventively and using a low-affective approach. The work requires much planning and adaptation at both the individual, group and organizational level in order for challenging children to succeed and develop in preschool. From a child’s perspective the results show that it is important for the educator to see opportunities and base preschool planning on the child's interest. Finally, the results from a child’s perspective show that it is important that the educator tries to understand why the child becomes challenging and enables interactions between children.

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet. / Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children? / Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.