De agila metoderna har under många år varit mycket framgångsrika inom informationssystemutveckling men enligt Balaji och Sundararajan Murugaiyan (2012) finns det även nackdelar med metoderna. En av dessa nackdelar är en flaskhals som kan finnas mellan avdelningarna utveckling och drift på ett företag eftersom dessa avdelningar ofta inte är anpassade till varandra (Laudon & Laudon, 2018). För att hantera dessa nackdelar har element från både agila metoder, Lean utveckling samt ett starkt samarbete mellan utveckling och driftavdelning bildat DevOps som har som syfte att förbättra produktionsflödet inom Informationssystemutveckling. Enligt Hemon, Lyonnet, Rowe och Fitzgerald (2019) är det många företag som planerar ett organisationsskifte mot DevOps eller är mitt uppe i förändringen. Denna förändring har visat sig vara en svår process för företag att få till då det krävs mycket resurser, tid, sociala och organisatoriska förändringar och även förändring av produkten för en del företag (Dornenburg, 2018; Ebert & Paasivaara, 2017; Sreenivasan & Kothandaraman, 2019; Ebert, Gallardo, Hernantes & Serrano, 2016). Detta gör att ämnes- och problemområdet är intressant att undersöka för att hjälpa till att skapa ett bättre utgångsläge för företag att ta sig an förändringen mot DevOps. Med hjälp av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod var syftet att undersöka frågeställningen: ”Vilka utmaningar och kritiska framgångsfaktorer finns för SME vid införande av DevOps med ramverket SAFe?”. För att hjälpa till att besvara frågeställningen skapades även två delfrågor: 1: ”Vilka systemutvecklingsområden är utmanande i en DevOps-kultur?” och 2: ”Hur upplever anställda som påverkas av övergången att gå över till en DevOps-kultur?”. Den insamlade datan har sedan kodats enligt Gillham (2008) tiostegs-process för att hitta kategorier och teman.Resultatet av denna studies frågor visade att främst tre utmanande områden finns vid ett införande av DevOps, vilka är (1) automatisering, (2) kulturen och nya samarbeten samt (3) om produkten är komplex och utvecklad under många års tid. Resultatet avseende anställdas upplevelser visade att tids- och resursbrist var mycket framträdande hos respondenterna då de inte anser att det finns tid för att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter. Ett annat fynd som gjorts var att de sociala förändringarna stärker vi-känslan men kan samtidigt bidra till frustration och stress, samt att inställningen till DevOps är viktig då det krävs en villighet till förändring både från ledning och de anställda när det kommer till en stor organisatorisk förändring.Framgångsfaktorerna som denna studie resulterat i handlar mycket om att vara förberedd, planera och låta förändringen ta den tid som behövs. Det framkom även att det är en framgångsfaktor att investera i och ta vara på interna resurser och deras vilja att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur lärare hanterar och bemöter särbegåvning i mellanstadiets matematikundervisning. Frågeställningarna i denna studie var således: (1) Vilka undervisningsmetoder och strategier anser lärare vara mest gynnsamma för särbegåvade elever i undervisningen? Och (2) vilka undervisningsmetoder och strategier anser särbegåvade elever vara mest gynnsamma för deras kunskapsutveckling? I denna systematiska litteraturstudie har vi använt oss av databaserna ERIC och Scopus för att samla in relevant data kring lärare och särbegåvade elevers perspektiv på undervisning. Resultatet visade bland annat vilka undervisningsstrategier som lärare ansåg effektiva och som särbegåvade elever uppskattade särskilt. Resultatet visade även aspekter i båda perspektiven som skiljer dem åt, men även aspekter mellan perspektiven som överlappade som exempelvis varierad undervisning.

Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.

Syftet med denna pilotstudie var att lyfta fram erfarenheter om hur förskollärare hanterar situationer med barn med utmanande beteende i förskolan. Pilotstudien fokuserar på förskollärares erfarenheter av stödåtgärder för att kunna bemöta barn med utmanande beteende samt vikten av kunskaper och möjligheter till vidareutbildning. De frågor som pilotstudien avsåg att besvara var följande: Vilka pedagogiska strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete i förskolan samt finns det möjlighet för förskollärarna att vidareutveckla sina pedagogiska strategier? För att kunna få insikt i problemområdet har vi som utgångspunkt använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och genomfört en pilotstudie med enkät som medel för datainsamling. 34 rektorer och totalt 137 förskollärare tillfrågades om de ville medverka i studien. Vårt resultat bygger på svar från sju förskollärare. Samtliga sju förskollärare framhåller att det finns möjligheter till vidareutbildning och att de anser att de får möjlighet att utvidga sina kunskaper via de olika strategier som tillämpas i barngruppen i undervisningen. Sammantaget visar pilotstudien på varierande grundkunskaper utifrån vad förskollärarna fått ta del av under sin utbildning. Men framför allt visar resultaten från pilotstudien att förskollärare faktiskt fått kunskap under sin utbildning i att bemöta barn med utmanande beteende. Samtidigt pekar pilotstudien på vikten av möjligheter till vidareutbildning för att kunna hantera framtida situationer med barn med utmanande beteende. Slutsatsen blir att pilotstudien ger en inblick i ett komplext problemområde där pilotstudien kan ligga till grund fortsatta studier där det kan avsättas mer tid för datainsamling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristandekompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling. / The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSSexperiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine theprovocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.

Enligt Skollagen har alla elever rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. Av denna anledning vill vi genom denna studie undersöka hur algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra kan anpassas för att matematiskt begåvade elever ska ges den utmaning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Detta har undersökts genom att genomföra en lektionsserie, bestående av tre lektionstillfällen. Efter att lektionsserien avslutats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med de deltagande eleverna, för att undersöka vad som krävs för att algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra ska upplevas som utmanande och stimulerande av matematiskt begåvade elever i årskurs 5. Den teori som använts för att analysera resultaten är positioneringsteorin. De viktigaste resultaten som framkommit är att dessa elever ska erbjudas att arbeta med utmanande uppgifter och att detta med fördel görs genom att låta dem arbeta med dessa i par/grupper, med andra elever på en liknande kunskapsnivå. / According to the School Act, all students have the right to the guidance and stimulation they need to develop to the best of their abilities based on their individual conditions. For this reason, we want to investigate through this study how algebraic tasks and teaching within algebra can be adapted to provide mathematically gifted students with the challenge and stimulation they need to develop to the fullest extent possible. This has been examined by conducting a series of lessons consisting of three class sessions. After the lesson series concluded, semi-structured interviews were conducted in focus groups with the participating pupils to explore what is required for algebraic tasks and algebraic teaching to be perceived as challenging and stimulating by fifth-grade students. The theory used to analyze the results is positioning theory. The most important findings that have emerged are that these pupils should be offered the opportunity to work with challenging tasks, preferably by allowing them to work with these tasks in pairs/groups with other students at a similar level of knowledge.

The aim with this study was to examine how care staff in 9 § 9 p LSS residence with special services experienced and worked with challenging behaviour based on a low arousal approach. The study was conducted by qualitative research through semi-structured interviews in a bigger municipality in southern Sweden. A total of seven care staff were interviewed. The results showed that the informants agreed that challenging behaviour is considered threat and violence in various forms, both physically and mentally. It is important to have knowledge of challenging behaviour in order to prevent potentially dangerous situations that could lead to harm for those involved. In nine out of ten cases, it is the staff’s fault that a behaviour occurs. This may be due to communications difficulties or the working group not working uniformly with the user. The informants agree that a low arousal approach is a good method for working with challenging behaviours. The informants work with it by following routines, evaluating events, adapting requirements to individuals and working uniformly. Most of the informants have worked with both low arousal approach and physical restraint measures, whereby they agree that the user responds better to the first-mentioned method. By the staff acting calmly, the user will be calm.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. För att undersöka detta har sex förskollärare intervjuats genom semistrukurerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre olika perspektiv, som tillämpas för att analysera förskollärarnas förhållningssätt och bemötande gentemot barn vid utmanande situationer, samt hur detta kan bidra till inkluderande såväl som exkluderade strukturer i förskolan. Resultatet indikerar att förskollärare ser inkludering som en central del av sitt arbete, kopplat till begrepp som delaktighet, trygghet och gemenskap. Lågaffektivt bemötande används som en strategi för att skapa en positiv miljö, där förskollärare betonar vikten av att bevara lugnet och undvika maktkamp. Fördelarna inkluderar en minskning av konfliktsituationer och främjar en positiv och trygg inlärningsmiljö. Utmaningar identifierades, såsom anpassning till ett nytt förhållningssätt samt att balansera empati med att sätta tydliga gränser. Resultaten bidrar till förståelsen av förskollärares praktik och deras roll i inkluderingsarbetet, vilket kan vara vägledande för utvecklingen av effektiva strategier för att stödja inkludering i förskolemiljön.

Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.