Bakgrund: Amputation innebär att en extremitet eller ett organ tas bort från kroppen som ett resultat av långvarig sjukdom, fysiskt trauma, tumör eller missbildning. Globalt sett orsakas amputation av ett trauma, men i väst världen är hjärt-kärlsjukdomar den största orsaken till amputation. En traumatisk amputation kan ske oväntat, detta kan leda till förtvivlan och sorg. Människor som har hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes kan ha levt med svåra smärtor i extremiteten under en längre tid, då kan amputation lindra smärtan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturstudie, vilket bygger på granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes via databaserna CHINAHL, PubMed, PsycINFO och Scopus. Åtta vetenskapliga artiklar bedömdes relevanta för studiens syfte. Analysmetoden gick ut på att läsa de valda artiklarna och sedan jämföra studiernas resultat för att identifiera likheter och olikheter. Resultat: Efter sammanställning av de åtta studierna identifierades tre övergripande rubriker: sociala förändringar, leva med smärta och hantera vardagen. Konklusion: Studiens slutsats är att livssituationen förändras på olika sätt för patienter som genomgått amputation av nedre extremitet. Strategier och stöd hjälper patienterna att rehabilitera sig och återfå känsla av självständighet.

De agila metoderna har under många år varit mycket framgångsrika inom informationssystemutveckling men enligt Balaji och Sundararajan Murugaiyan (2012) finns det även nackdelar med metoderna. En av dessa nackdelar är en flaskhals som kan finnas mellan avdelningarna utveckling och drift på ett företag eftersom dessa avdelningar ofta inte är anpassade till varandra (Laudon & Laudon, 2018). För att hantera dessa nackdelar har element från både agila metoder, Lean utveckling samt ett starkt samarbete mellan utveckling och driftavdelning bildat DevOps som har som syfte att förbättra produktionsflödet inom Informationssystemutveckling. Enligt Hemon, Lyonnet, Rowe och Fitzgerald (2019) är det många företag som planerar ett organisationsskifte mot DevOps eller är mitt uppe i förändringen. Denna förändring har visat sig vara en svår process för företag att få till då det krävs mycket resurser, tid, sociala och organisatoriska förändringar och även förändring av produkten för en del företag (Dornenburg, 2018; Ebert & Paasivaara, 2017; Sreenivasan & Kothandaraman, 2019; Ebert, Gallardo, Hernantes & Serrano, 2016). Detta gör att ämnes- och problemområdet är intressant att undersöka för att hjälpa till att skapa ett bättre utgångsläge för företag att ta sig an förändringen mot DevOps. Med hjälp av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod var syftet att undersöka frågeställningen: ”Vilka utmaningar och kritiska framgångsfaktorer finns för SME vid införande av DevOps med ramverket SAFe?”. För att hjälpa till att besvara frågeställningen skapades även två delfrågor: 1: ”Vilka systemutvecklingsområden är utmanande i en DevOps-kultur?” och 2: ”Hur upplever anställda som påverkas av övergången att gå över till en DevOps-kultur?”. Den insamlade datan har sedan kodats enligt Gillham (2008) tiostegs-process för att hitta kategorier och teman.Resultatet av denna studies frågor visade att främst tre utmanande områden finns vid ett införande av DevOps, vilka är (1) automatisering, (2) kulturen och nya samarbeten samt (3) om produkten är komplex och utvecklad under många års tid. Resultatet avseende anställdas upplevelser visade att tids- och resursbrist var mycket framträdande hos respondenterna då de inte anser att det finns tid för att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter. Ett annat fynd som gjorts var att de sociala förändringarna stärker vi-känslan men kan samtidigt bidra till frustration och stress, samt att inställningen till DevOps är viktig då det krävs en villighet till förändring både från ledning och de anställda när det kommer till en stor organisatorisk förändring.Framgångsfaktorerna som denna studie resulterat i handlar mycket om att vara förberedd, planera och låta förändringen ta den tid som behövs. Det framkom även att det är en framgångsfaktor att investera i och ta vara på interna resurser och deras vilja att arbeta med DevOps-främjande aktiviteter.

Bakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte:  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess. / Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process.