Livsstilsrelaterad ohälsa är ett växande problem i Sverige såväl som på global nivå, vilket leder till mycket lidande för patienter, men även för deras anhöriga. Livsstilsfaktorer som felaktiga kostvanor, fysisk inaktivitet, dåliga sömnvanor, rökning, övervikt och fetma, stress, för hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk leder till försämrad livskvalitet, sjukdom och förtida död. Ohälsan leder även till miljöpåverkan på grund av ökat antal sjukhusinläggningar vilket i sin tur ökar materialanvändning i vården. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En evidensbaserad men hittills otillräckligt beforskad metod som används i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Motiverande samtal bygger på en personcentrerad grund som främjar patienternas egen inre motivation till förändring. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med hjälp av MI för patienter i behov av livsstilsförändringar. Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där 11 artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade på en tendens till positiva effekter på fysisk aktivitet, kost och vikt, mod, styrka och självkännedom, psykiskt mående, kunskap och motivation. Ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är sedd av en stödjande sjuksköterska som ser individens livsvärld och där patientens önskemål beaktas, framstår som centralt för att metoden MI ska få ett positivt utfall. Mer forskning krävs för att verifiera metodens användbarhet för att främja patienters hälsa.

Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

Bakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte:  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess. / Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process.