Syftet med studien var att kartlägga svenska förlossningsklinikers PM angående urinretention postpartum, samt att studera om dessa överensstämmer med de rekommendationer som återfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen på alla svenska förlossningskliniker tillfrågades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angående urinretention postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. De flesta PM förespråkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar postpartum. I hälften av förlossningsklinikernas PM anges både tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod. Endast tre av 28 insamlade PM tar upp omvårdnadsåtgärder som underlättar för kvinnan att tömma blåsan. Åtgärder som föreslogs vid urinretention postpartum varierade beroende på mängd residualurin. Den vanligast förekommande urinmängden för tappning av urinblåsan var mellan 300 och 600 ml och tappningen upprepades var fjärde timme. Avbrytande av tappning när residualurinen understeg 100 ml. När större urinmängder uppmättes valde man att sätta en kateter à demeure. De mest förekommande riskfaktorerna för urinretention postpartum som omnämns i PM är förlängt förlossningsförlopp, epiduralbedövning, instrumentell förlossning och bristningar/perineotomi. Inga klara rekommendationer för handläggning av urinretention postpartum har återfunnits i litteraturen, och vår slutsats är att detta är anledningen till de stora skillnader man ser i PM.

Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

Bakgrund: Av alla föräldrar till barn som föds i Sverige varje år är det ca 40 % som är förstföderskor. Omställningen kan bli stor när man blir förälder för första gången och behovet av stöd till båda föräldrarna är stort. Föräldrar är i behov av stöd i föräldrarollen, frågor som rör barnet samt social gemenskap med andra föräldrar i samma situation. Hembesöket har stor betydelse för att skapa en god relation med föräldrarna.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av förstagångsföräldrars behov av stöd under barnets första levnadsår, samt vad som varviktigt att tänka på för att främja god kontakt.Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor på två olika barnavårdscentraler i Mellansverige deltog. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, personliga – och telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att föräldrarna var i behov av stöd när det gällde deras egna mående både fysiskt som psykiskt, samt frågor som berörde barnet. Många mammor kunde ha fysiska symtom efter förlossning samt känna nedstämdhet och depressiva symtom. Behovet av social gemenskap och vara med i föräldragrupp efterfrågades när barnet blev lite äldre. Vidare framkom att det var viktigt att skapa en god och förtroendefull relation med föräldrarna och hembesökets betydelse betonades i samband med detta. Slutsats: Upplevelserna hos sjuksköterskorna i studien var att föräldrarna var i behov av stöd framförallt under barnets första sex månader. Behovet av stöd varierade utefter barnets ålder, samt utefter vilka personliga förutsättningar förstagångsföräldrarna hade. Vidare upplevde sjuksköterskorna att hembesök var av stor betydelse, när relationen med föräldrarna skulle grundas och det var ett bra tillfälle att skapa goda och förtroendefulla relationer. Resultatet i föreliggande studie kan ligga till grund för förbättringsarbete inom BVC / Background: Of all children who is born every year in Sweden are 40% first time mothers. The change can be huge when you become a parent for the first time, and the need of support for both parent is great. Parents need support in their parental role, questions concerning the child and social fellowship with other parents in the same situations. The home visit is very importance for creating a good relationship with the parents. Aim: The purpose of the study was to describe nurses in child health care experiences of first time parents need for support during the child’s first year of life, and what is important to think about in order to promote good contact.Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Six nurses at two child care centers in central Sweden was participated. Data were collected via semi structured interviews, personal- and telephone interviews. The material was analyzed with qualitative content analysis.Main results: The study revealed that the parents were in need of support with regard to their own physically and mentally health, as well as issues that concerned the child. Many mother could have physical symptoms after childbirth as well as feel depressed and depressive symptoms. The need of social community and being part of parent group vas demand, when the child got a little older. Furthermore, it emerged that it was important to create a good and trusting relationship with the parents and the importance of home visit was emphasized in connection with this. Conclusion: The experiences of the nurses in the study was that the parents were in need of support, especially during the child’s first six month. The need for support varied according to the child’s age and according to the personal circumstances of the first- time parents. Furthermore, the nurses felt that home visits were of great importance, when the relationship with the parents was to established and it was a good opportunity to create good and trusting relationships. The results of the present study can form the basis for improvement work within child health care.